Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
åsikt 22 oktober 2015

"Så påverkar din middag framtidens lantbruk"

Trots allt tal om närodlat och småskaligt ser det tyvärr ut som att vi går mot mera enfald istället för ökad mångfald. Ett fåtal jättelika livsmedelsföretag dominerar handeln med allt fler matvaror och de gör det i nära allians med färre men större livsmedelskedjor.

Billiga råvaror köps in från hela världen från en mängd anonyma underleverantörer. Vi konsumenter har inte en chans att hålla reda på varifrån ingredienserna i en färdig rätt eller i en korv egentligen kommer ifrån, än mindre hur de har producerats. Vi tvingas köpa mat som vi vet alldeles för lite om, vi har helt enkelt förlorat makten över vår matkasse. Skandaler som hästlasagne och rödfärgad fuskfilé visar att inte ens företagen själva har kontrollen över sina livsmedel som man säljer.

I dagens livsmedelssystem är det lönsamt att amputera grisens knorr och proppa den full med antibiotika. Att varje dag ge antibiotika i fodret är ett idag fullt tillåtet vapen i den globala handeln där enbart priset styr. Ett av de tunga argumenten som förs fram av USAs köttlobby för fortsatt omfattande användning antibiotika i djurfoder är att en förändring kommer att kosta – ”din hamburgare blir flera cent dyrare”.

Den här typen av konkurrens på den internationella marknaden slår hårt mot lokala lantbruk som arbetar under striktare regelverk.

Billig mat kan köpas från många länder, men det finns andra, mycket starkare skäl till att Sverige ska ha ett eget lantbruk och livsmedelsproduktion.

Det är bara svenska bönder och deras djur som kan vårda vårt landskap och vår miljö. Kortare avstånd till matproduktionen gör det lättare att ha kontroll över maten. Vi har också större möjligheter att påverka vårt eget lantbruk i en mer hållbar riktning än vad vi kan göra när det gäller andra länders lantbruk. Utslagningen av lantbruk, i Sverige och i omvärlden, riskerar också att minska tallrikens mångfald, när fokus alltmer hamnar på att producera billiga volymer, snarare än kvalitet och variation.

Dagens lantbruk lever med lokala villkor på en global marknad och tvingas in i en karusell där mindre slås ut och de stora ständigt blir större, vilket inte minst märks i den pågående mjölkkrisen där fem gårdar i veckan läggs ner.

Den pågående strukturrationaliseringen leder till ett Lantbrukssverige i obalans. Kvar blir ett antal mycket stora gårdar – inte sällan i områden där riskerna för näringsläckage är större. Borta är många av de gårdar i skogs- och mellanbygd som länge hävdat det öppna landskapet.

På samma sätt ser det ut i Europa – delar av EU blir exportområden, andra importområden. Det globala jordbruket polariseras allt mer.

Vilken mat och vilket lantbruk vill vi ha i framtiden? Det är dags för oss att börja diskutera detta och inte fortsätta överlåta besluten åt stora livsmedelsföretag och politiker i Bryssel. Det är dags för oss att på allvar börja ta makten över matkassen.

Anders Ingvarsson och Ann-Helen Meyer von Bremen, författare till boken Makten över matkassen på Bokförlaget Arena.

Författare till ny bok

Namn: Anders Ingvarsson
Ålder: 60 år.
Bor: Limhamn, Skåne.
Sysselsättning: Journalist
Aktuell: Med boken Makten över matkassen.

Namn: Ann-Helen meyer von Bremen
Ålder: 51 år.
Bor: Järlåsa, Uppland.
Sysselsättning: Journalist
Aktuell: Med boken Makten över matkassen.

Vad tycker du? Skriv en debattartikel!

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen