Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Räven håller undan fästingar – i alla fall i Holland

Räven är både jägare och byte, och en stor överlevnadskonstnär. Och forskning tyder på att räven kanske även håller undan fästingar.

 Rödräven klarar sig i alla miljöer och äter allt från älgkadaver till lingon. Åtminstone i Holland har det också visat sig finnas färre fästingar där räven är vanlig.
Rödräven klarar sig i alla miljöer och äter allt från älgkadaver till lingon. Åtminstone i Holland har det också visat sig finnas färre fästingar där räven är vanlig. FOTO: kenneth johansson

Förmågan att hitta mat och anpassa sig till nya miljöer har gett räven rykte om sig att vara slug och finurlig. Den finns i alla Sveriges naturmiljöer, från jordbruksmark, skogar och kalfjäll till kalhyggen och till och med städer.

Räven äter det mesta. Från sorkar och småvilt till insekter, bär och kadaver. En vuxen räv behöver mellan ett halvt och ett kilo mat om dagen. Får den tillfälle gömmer den gärna undan mat för senare behov.

Läs också: Därför är hörseln så viktig för vilda djur

Äter mycket sork

Petter Kjellander, professor i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), berättar att i skogsmiljö äter räven mycket sork under goda år och mer harar, orrar och rådjurskid när sorkpopulationen kraschar, något som händer ungefär vart fjärde år.

I den produktiva jordbruksmarken är sorken fortfarande stapelföda, men där äter räven betydligt fler rådjur.

– I jordbrukslandskap kan rävarna ta upp till hälften av rådjurskiden medan de i skogsmiljöer bara tar 15–20 procent, säger Petter Kjellander.

Påverkas av varg

Större rovdjur som varg och lo påverkar också rävens roll i ekosystemet. Forskaren Camilla Wikenros, även hon vid SLU, har inom det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv studerat vad som händer med rävarna när varg etablerar sig i ett område.

– Räven tar tillvara på de möjligheter vargen för med sig och är den art som oftast tar för sig av rester av älgkadaver som vargen lämnat efter sig, berättar hon.

Å andra sidan hittade forskarna också rester av räv i vargarnas spillning.

Läs också: Se de gulliga ungarna som föds nu i naturen

Lär sig att hålla sig undan

– Antalet rävar minskar när vargen etablerar sig men ökar igen efter ett par år. Det kan bero på att räven med tiden lär sig att hålla sig undan vargarna, säger Camilla Wikenros.

Numera skjuts omkring 65 000 rävar årligen. Räven jagas främst för att gynna rådjur och annat småvilt och för nöje, men även för att skydda fjällräven från att helt konkurreras ut av rödräven som här har rollen som det större och starkare rovdjuret.

Kanske spelar räven ännu fler roller? En ny studie från Nederländerna visar att mängden fästingar var hela 85 procent lägre i områden med rödräv och mård, jämfört med områden där de var sällsynta.

Svårare för fästingar

Forskarna tror att det beror på att gnagarna håller sig mer under marken när räv eller mård är i närheten. Då får fästingar svårare att sprida sjukdomar.

Det är ett tilltalande scenario, men Petter Kjellander är tveksam till om räven verkligen kan spela denna hjälteroll även i Sverige. Nederländerna är väldigt påverkat av människan och saknar till stor del vildmark.

Läs också: Därför är räven ett gott tecken

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Så här läser du vidare!

Skapa ett gratis-konto och logga in!

Klicka här för att registrera
konto och logga in.
Har du redan registrerat konto?
Till toppen