Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
djur&natur 27 maj 2016

Ta vara på naturens skafferi! Här är 7 vilda ätliga växter

Naturen är full av smarriga växter som passar bra på tallriken. Här listar vi sju ätbara sorter, var de finns och hur du känner igen dem.

Bild 1/9 FOTO: Istock
Bild 2/9
Bild 3/9
Bild 4/9
Bild 5/9
Bild 6/9
Bild 7/9
Bild 8/9
Bild 9/9

1. Brännässla

nassla-2

Var: Växer i hela landet, utom i norra Norrland.

Kännetecken: Växten har mörkgröna, skaftade blad som är grovt sågtandade mer hjärtlik bas. Stjälken är fyrkantig och har rikligt med brännhår. Ett säkert kännetecken är att du bränner dig om du tar i den. Blommorna sitter på långa blomklasar i övre delen av plantan. Kan förväxlas med vitplister eller etternässlan, men det är ingen fara eftersom dessa också går att äta.

När: Bladen kan plockas under hela sommaren. Är man ute tidigt på våren kan hela växten användas.

Tillagning: Gör sig bra i nässelsoppa, som spenat eller i bröd. Kan också användas och göra te av eller, eller nässelpulver.

Tänk på: Plocka växten med handskar för att inte bränna dig. När den väl är tillagad förstörs brännhåren.

2. Ängssyra

Var: Är vanlig i hela landet.

Kännetecken: Blommorna, som ofta är rosa-röda, sitter samlade i en smal klaselik ställning med enkla grenar. Stjälken står upprätt och kan bli upp till en meter hög. Bladen är pillika och ganska bra, ofta två till tre gånger så långa som breda. Kan förväxlas med stor ängssyra,som har större, tätare och upprepad, grenig blomställning. Blandas ibland även ihop med bersyra, men den har spjutlika blad med korta inre hyllblad.

När: Skjuter sina skott mellan maj och juni, och då är det dags att plocka den.

Tillagning: Har en syrlig och frisk smak och passar utmärkt som krydda, särskilt i såser till fisk. Bör användas i små portioner. Går även att göra paj, soppa och sallader av.

Tänk på: Smaken beror på oxalsyra, har du problem med njurarna ska du därför inte äta den.

3. Svinmålla


Var: Växer i hela landet, i kanterna av åkrar, jordhögar och i trädgårdsland.

Kännetecken: Växten kan bli upp till en meter hög är färgen varierar från ljusgrön till mörkt grågrön. Bladen är däremot alltid vitmjöliga på undersidan, precis som skottspetsarna. Stjälken står upprätt, är ofta hård och lite rödstrimmig. Formen på bladen kan variera men är oftast trekantiga med glesa tänder. Finns ett 20-tal mållor i Sverige, varav flera är snarlika varandra. Men alla är ätbara. Fröna är svartbruna.

När: Bladen kan plockas mellan maj och september och frön mellan juli och september.

Tillagning: Kan användas till sallader, soppa och stuvas på samma sätt som spenat. Ger en lite nötig smak.

4. Ramslök

Var: Växer i södra Sverige, upp till Uppland. Är sällsynt så det kan ta ett tag innan du hittar den. Växer ofta på skuggiga, blöta och mullrika marker.

Kännetecken: Doftar som en blandning av gräslök och vitlök. För att känna den starka doften ska du nypa i bladet och lukta. Blir omkring en halveter hög och växer i stora bestånd. Stjälkarna är trekantiga och bladen stora med breda bladskivor. Under blomningen får den vita, stjärnlika blommor som sitter samlade i runda, flocklika blomställningar.

Bladen påminner om liljekonvalj, använd därför ditt luktsinne för att skilja dem åt, och lägg även märke till blommorna.

När: Bladen är som godast innan blomningen i maj-juni.

Tillagning: Ramslök gör sig bäst färsk, eftersom smaken avtar allt eftersom. Vid tillagning kan du försöka tillsätta ramslöken sist. Placera den gärna i ett glass med kallt vatten dirket efter plockning så håller den sig längre. Du kan också torka bladen och använda dem som örtsalt eller krydda.

Tänk på: Är lokalt fridlyst i Blekinge.

5. Kamomill

Var: Växer vid vägkanter, åkrar, sand-och grusmarker mest i södra Sverige, men ända upp till södra Norrland. Kan förekomma odlad i form.

Kännetecken: Doftar starkt och kryddigt och skiljer sig till från liknande växter som prästkrage och baldersbrå genom att den har ett toppigt, ihåligt, gult huvud med vita blomblad som böjer sig neråt. Blir cirka 20 centimeter hög. Växer i en blomsamling.

När: Plockas i juni till september.

Tillagning: Det vanligaste sättet att tillaga kamomill är att koka te på de torkade blomkorgarna. Kan också användas i bad- och fotbad.

Tänk på: Hos mycket känsliga personer kan kamomill orsaka allergiska rekationer.

6. Rölleka

Var: Växer i hela Sverige på torra och öppna marker, som ängar och väggrenar.

Kännetecken: Rölleka är en hårig ört som kan bli upp till sex decimeter hög. Stjälkarna är upprätta och har strödda, två- till tredubbelt parflikiga blad. Blommorna är vanligen vita eller rödlätta och blomkorgarna är små sitter som små kvastar om cirka fem blommor.

När: Bladen plockas på våren, men blommorna kan plockas hela sommaren och en bit in på hösten.

Tillagning: Passar bäst som kryddgrönt eftersom smaken blir för kraftig i stora mängder. Kan hackas och strös över potatisen. Färskas blommor kan det kokas te på.

Tänk på: Gravida ska helst undvika rölleka då de kan ge yrsel och huvudvärk.

7. Gran och tallskott

skott 2-2

Var: Gran växer i hela landet, utom i de allra sydligaste delarna. Där kan däremot förekomma i skogsplanteringar. Tall finns i hela landet.

Kännetecken: Granen har en rak, brun, stam och en krona i konisk form med gröna barr. De övre grenarna är uppåtriktade och de nedre grenarna är hängande. Barren sitter enstaka direkt på grenarna. Tallen är ett stort barrträd med rak stam och gles krona. Som ung är barken ljusbrun och rödaktig men med åldern blir den gråbrun. Barren sitter två tillsammans på ett kortskott.

När: De friska granskotten plockas helst på våren och försommaren.

Tillagning: Färska granskott kan du äta som de är eller göra läcker sirap, gele, honung eller glass på. Du kan också koka te på gran- eller tallskott.

Tänk på: Skotten omfattas inte av allemansrätten, därför behöver du markägarens tillstånd innan du kan plocka dem.

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen