Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
hälsa 16 mars

Läkemedelsverket: Gå inte på skrämselpropaganda om kosmetika

Det sprids då och då påståenden om farliga kemikalier i hudvårdsprodukter och kosmetika på bland annat internet. Många av dem är felaktiga, menar Läkemedelsverket. Här reder vi ut farorna.

Varje enskild kosmetisk produkt som säljs i Sverige är granskad av en toxikolog som arbetar med riskbedömning av kemikaliska produkter. Därför ser Läkemedelsverket inte några skäl att vara rädd för att använda produkterna.

Kritisk konsument

– Man bör dock alltid vara en kritisk konsument och fundera över vilka produkter man använder och hur mycket, säger Josefin Backman som jobbar med tillsyn av kosmetika och läkemedel på Läkemedelsverket.

Se upp för felaktig information!

Hon tycker det är bra att människor engagerar sig när det gäller innehållet i produkter som säljs på marknaden.

– Men det gäller att se upp med felaktig information och skrämselpropaganda som lätt får spridning på till exempel internet, säger hon.

Påverkar hälsan negativt

Och visst förekommer ämnen i hudvårdsprodukter som kan påverkar hälsan negativ. Men enligt Josefin Backman ska det till väldigt stora mängder för att de ska vara skadliga.

– Och så stora mängder är inte tillåtna i produkterna enligt gällande lagstiftning, säger hon.

I så små doser som finns i enskilda produkter ska det vara säkert.

Skilj på fara och risk

Josefin Backman tycker det är viktigt att vi skiljer på fara och risk. Så här definierar hon de två begreppen:

• Fara betyder det värsta som kan hända, oavsett förhållanden.
• Risk är det som faktiskt kan hända när man tar hänsyn till mängd och användningsområde.

Ett ämne kan innebära en fara i sin rena form i stora mängder, men kan vara utan risk när det används i små mängder i en kosmetisk produkt.

Läkemedelsverket kommenterar listan

Här är listan på kemikalier som förekommer i hudvårdsprodukter samt eventuella faror kopplade till dem. Flera av ämnena har diskuterats i både svenska och utländska forum. Vi lät Läkemedelsverket granska listan och kommentera eventuella faktafel om påstådda hälsofaror.

BHA, BHT

Användning: Fungerar som antioxidanter och skyddar formulan eller ingredienser i produkten.
Vanligt påstående: Kan vara cancerframkallande.
Läkemedelsverkets kommentar: Det finns i dagsläget inga vetenskapliga belägg för att de utgör en hälsorisk för människan. De används även som tillsatsämnen i livsmedel.

Coal tar dyes

Användning: Används ofta som begrepp i samband med hårfärgningsprodukter. Är inte det samma som ämnet PPD, som det ofta likställs med (se nedan.)
Vanligt påstående: Kan orsaka cancer, farligt för hjärnan.
Läkemedelsverkets kommentar: Detta är inte en kosmetisk ingrediens utan en blandning av ämnen som vissa färgämnen kan framställas ur.

PPD (P-phenylenediamine)

Användning: Som pigment i flera hårfärger.
Vanligt påstående: Kan orsaka cancer och vara farligt för hjärnan.
Läkemedelsverkets kommentar: Ämnet har allergiframkallande egenskaper. Somliga kan färga håret hela livet utan att utveckla allergi men utvecklar man allergi är den livslång. Man har inte kunnat påvisa att ämnet är cancerframkallande.

DEA (Cocamide DEA och Lauramide DEA)

Användning: Förekommer i en del krämer, rengöringsmedel, tvål och schampo.
Vanligt påstående: Kan orsaka cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: Tillverkaren får använda dessa ämnen om regelverket för maximal mängd i produkten följs och inte tillsammans med så kallade nitroserande system. Detta är alltså ett krav som måste följas och då är det säkert för konsumenten.

Dibutylftalat – obs, är förbjudet!

Vanligt påstående: Sägs förekomma i vissa nagelprodukter och misstänks vara hormonstörande.
Läkemedelsverkets kommentar: Ämnet är förbjudet att använda i kosmetiska produkter.

Konserveringsmedel som avger formaldehyd

(DMDM hydantoin, Diazolidinyl urea, Imidazolidinyl urea, Methenamine, Quarternium-15, Sodium hydroxymethylglycinate)

Användning: Används i flera kosmetiska produkter som just konserveringsmedel.
Vanligt påstående: Misstänks orsaka cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: DMDM hydantoin, diazolidinyl urea och imidazolidinyl urea är säkra att använda så länge tillverkaren iakttar begränsningarna som krävs.
Methenamine är godkänt men är ett relativt gammalmodigt konserveringsmedel som inte längre används så mycket inom EU.
Quarternium-15 är godkänt. Industrin håller dock på att fasa ut detta konserveringsmedel eftersom tillräcklig vetenskaplig data om ämnets egenskaper inte finns.
Sodium hydroxymethylglycinate är godkänt.

Mikroplaster

Användning: För skrubbande och slipande effekt i till exempel ansiktsrengöring och tandkräm.
Vanligt påstående: Skadligt för miljön och därmed för människan.
Läkemedelsverkets kommentar: Finns inga vetenskapliga bevis för direkta hälsorisker kopplade till mikroplaster.  (Läkemedelsverkets uppdrag är att främja folkhälsan. Detta betyder att de bedömer hälsorisker, inte miljörisker. Kommenterar dock att kosmetiska produkter står för endast en procent av totala utsläppsmängden.)

Parabener – obs, Isobutylparaben är förbjudna!

Användning: Som konserveringsmedel.
Vanligt påstående: Metylparaben, Butylparaben, Propylparaben, Ethylparaben och Isobutylparaben är hormonstörande och kopplade till cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: Isobutylparaben är inte tillåtet att använda i kosmetiska produkter. De övriga är tillåtna och säkra att använda enligt nuvarande regler. Flera konserveringsmedel kan förorsaka kontaktallergier men för parabener är det ytterst ovanligt.

PEGs (Polyethylene glycols)

Användning: Som bland annat förtjockningsmedel, ingår även i flera ingredienser för att göra de vattenlösliga.
Vanligt påstående: Kan vara förorenad med dioxin som kopplas till cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: Har liksom övriga ämnen genomgått en grundlig säkerhetsvärdering och är säkra att använda.

Petrolatum

(Vaselin, paraffin)
Användning: Petrolatum är samlingsnamn för en mängd råvaror, en del är oljor, en del är geléer, en del är vaxer. Används i bland annat läppbalsam och läppstift för att ge glans.
Vanligt påstående: Kan ha ett samband med MS, fibromyalgi och reumatism samt kan orsaka cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: Produkterna är säkra. De högrenade kvaliteter som används i kosmetiska produkter är säkra.

Siloxaner

(Cyclotetrasiloxane, Cyclopentasiloxane)
Användning: Mjuk- och fuktighetsgörare.
Vanligt påstående: Kan vara hormonstörande.
Läkemedelsverkets kommentar: Cyclotetrasiloxane bör man undvika. Bör inte inandas, till exempel från sprayer. Övrig normal användning av silikoner är bedömd som säker.

Sodium Lauryl Sulfate

(SLS) eller Sodium laureth sulfate(SLES)

Användinng: Löser upp fett och gör att det löddrar.
Vanligt påstående: Kopplas till hudproblem, leverskador och cancer.
Läkemedelsverkets kommentar: Alla rengörande tensider och tvålar verkar uttorkande på hud och hår och bör användas med måtta. Inga risker utöver detta.

Triclosan och silverföreningar

Användning: Som konserveringsmedel i vissa tandkrämer, tvålar och deodoranter.
Vanligt påstående: Misstänks störa hormonsystemet och kan bidra till antibiotikaresistens hos bakterier.
Läkemedelsverkets kommentar: Triclosan är godkänt att använda i kosmetika. Man vet dock att vissa klorerade konserveringsmedel är svårnedbrytbara, bioackumulerande och kan ha hög giftighet på vattenlevande organismer. Även silverföreningar är svårnedbrytbara.
Extra kommentar: Både triclosan och och silverföreningar används även i textilier. De tvättas då ur och kommer ut i reningsverk och i miljön. Man bör se allvarligt på dessa föreningar med tanke på deras miljöpåverkan och även deras indirekta hälsopåverkan. De innebär dock inga direkta hälsorisker då de används som konserveringsmedel i kosmetika.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen