Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 15 december 2017

Sömnbehovet styrs av våra gener

Den som har speciella sömnbehov har nu ett glasklart argument mot alla som ifrågasätter ens nattvanor: det sitter i generna!

FOTO: Liderina

Behovet av nattsömn skiljer sig starkt mellan olika människor. Varför det skiljer sig har forskarna inte lyckats besvara. Men att skillnader i sömnbehov har genetiska förklaringar visar en forskningsstudie på fruktflugor.

Läs också: Morgonpigg eller nattuggla? 6 spännande fakta om din inre klocka

Samma livslängd

Flugor uppvisade stora skillnader i sömnbehov, från tre till femton timmars sömnbehov. Studien visade även att mindre sömn inte nödvändigtvis leder till ett kortare liv.

– Kortsovarna hade samma livslängd som långsovarna och normalsovarna, säger Susan Harbison, genetiker vid The National Heart, Lung, and Blood Institute, NHLBI, i USA, och en av forskarna bakom studien, till SVT Nyheter.

Läs också: Därför kan vissa dricka kaffe på kvällen

Stora genetiska likheter

När forskarna studerade arvsanlagen hos flugor med stort och litet sömnbehov upptäckte de 126 genetiska skillnader mellan grupperna, fördelade på 80 gener. Hos människor finns 57 av dessa 80 gener. Därför går det att säga att även människors sömnbehov till del har en genetisk förklaring.

– Vi vet att det finns individuella skillnader. Vissa behöver mer sömn och andra mindre. Men vi har inte vetat riktigt varför. Nu har man visat det hos flugor. Jag kan tänka mig att det här med kortsovare och långsovare ser ut på samma sätt hos människor som hos flugor, säger Gabriella Lundkvist, dygnsrytmsforskare vid Max Planck institutet i Köln, till SVT Nyheter.

Läs också: Naturen kan ställa kroppens inre klocka rätt igen

Många gener styr

Studien visar också att det inte är ett fåtal gener som styr sömnbehovet, utan många olika gener.

En liten grupp av kortsovarna visade sig också vara mindre friska än långsovarna, även om livslängden inte påverkas.

Kunskapen på sikt kan användas för att utveckla läkemedel eller behandlingar för att hjälpa personer som lider av sömnstörningar, enligt Susan Harbison:

– Men vi behöver göra fler studier innan sådana behandlingar kan nå ut till patienterna, säger Susan Harbison, till SVT Nyheter.

Läs också: Så sover du ikapp förlorad sömn

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen