Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 26 maj 2016

Bygdekraft! Folk vallfärdar för att se deras smarta återbruks-projekt

I ett rött trähus på ett ödsligt industriområde spinner en grupp kvinnor sitt hopp till en nygammal råvara: ull. Sedan tre år driver de Båvens spinnhus i Sparreholm. Här förädlas ull från hela landet med hjälp av gedigna hantverkstraditioner och modern utrustning.

Bild 1/7
Bild 2/7
Bild 3/7
Bild 4/7
Bild 5/7
Bild 6/7
Bild 7/7

Vid sjön Båvens strand, i en gammal 70-talsbyggnad som tidigare inrymde en dörrfabrik, ligger Båvens spinnhus. Hit kommer turister och studiebesökare från hela Sverige och utlandet för att se och lära.

Spinnhusets koncept är egentligen enkelt – de tar hand som sådant som annars skulle hamna bland soporna.

– I dag slängs eller bränns närmare 90 procent av all ull i Sverige. Vår affärsidé är att ta tillvara och förädla den och värna om hantverkstraditionen, säger Marianne Fröberg, en av grundarna till verksamheten.

Som nybliven pensionär lämnade hon huvudstaden för ett liv på landsbygden i Sörmland. Hon sökte sig till ett stickkafé i Skebokvarn och där träffade hon Gunilla Jacobson. När hon fick höra att Gunilla stickade med ullgarn från egna får blev hon först häpen över att man kunde göra så.
– Sedan bestämde jag mig, så ville jag också göra, berättar Marianne.

Tillsammans åkte de två runt och besökte några olika spinnerier, tills Marianne fick höra talas om Ullforum i Östersund. Där fanns mindre maskiner än de hon dittills hade sett. Gunilla ordnade med en ansökan om Leaderpengar (EU-finansierade) och de bildade den ideella föreningen Sparreholmens hantverkshus. Men bankerna skakade på huvudet, ingen ville låna ut en dryg miljon till gamla tanter som ville köpa maskiner från Kanada.

Vändningen kom när lokalpressen skrev om föreningen. Då hörde en läsare av sig och ville hjälpa till. Tack vare hans stöd gick det lättare att få lån. Och tack vare alla andra som hejade på i bygden, plus vänkretsen, kunde man även sälja aktier för att få in pengar till det nybildade Båvens spinnhus. Gensvaret blev större än man vågat hoppas på – 60 personer ville bli aktieägare. Även länsstyrelsen gjorde tummen upp och sa ja till ett landsbygdsutvecklingsbidrag på 500 000 kronor.

Innan det är dags för själva spinningen sträcks ullfibrerna ut parallellt. I Båvens spinnhus kan man spinna upp till åtta spolar med tråd samtidigt.
Innan det är dags för själva spinningen sträcks ullfibrerna ut parallellt. I Båvens spinnhus kan man spinna upp till åtta spolar med tråd samtidigt.
När garnet är tvinnat härvas det i en härvelmaskin med räkneverk, motsvarande forna tiders knäppkärvel. Sedan binds härveln samman för hand.
När garnet är tvinnat härvas det i en härvelmaskin med räkneverk, motsvarande forna tiders knäppkärvel. Sedan binds härveln samman för hand.

Nu går bolaget jämnt upp och kan avlöna två heltidsanställda som sköter den dagliga driften. Därutöver jobbar flera volontärer, till exempel Gunilla – med ett förflutet som kyrkokamrer – som kassör. Marianne som har en bakgrund inom marknad och försäljning arbetar ideellt som VD.

I första hand tar de emot ull från små fårägare. Spinneriet gör så kallad lönspinning och fårägaren betalar då för produktionen. Vid starten vände de sig främst till de drygt 600 fårägare som fanns i Sörmland men i dag förädlar de ull från hela landet.
– Just den här ullen vill ägaren göra sockor av, berättar Kerstin, en av de två anställda, medan hon sorterar bort skräp ur en hög med ull som lämnats in.

Först vägs och sorteras ullen för hand. Just den här ullen vill fårägaren sticka sockor av, berättar Kerstin Karlén.
Kerstin Karlén sorterar ullen för hand.

Den ull som Båvens spinnhus tar emot är från lantraser av olika slag. Utfodringen och skötseln av fåren har stor betydelse för kvaliteten.
– Grövre ull lämpar sig för vävning av mattor medan den mjukare passar bättre till stickade babykläder, förklarar Kerstin då hon visar runt bland maskiner och ull i olika naturkulörer.

Området där spinnhuset ligger var en gång centrum för den träindustri som byggdes upp i Sparreholm i slutet av 1800-talet. Då grundades Sparreholms snickerifabrik och här har genom årens lopp tillverkats hockeyklubbor, möbler, fönster, parkettgolv, inredningar, väggar och dörrar. Men 2013 var det slut på träeran då den sista dörrfabriken gick i konkurs.Nu är det återigen aktivitet på platsen.
– Vi skulle gärna vilja att fler småföretag etablerar sig här, säger Marianne som liksom Gunilla tycker att det finns ett spirande hopp i bygden.

Skolan som var nedläggningshotad i Sparreholm drivs vidare som friskola och lanthandeln får fortsatt stöd. Ett par nya matställen har etablerat sig liksom en klädoutlet som har försäljning i en av de gamla fabriksbyggnaderna. Och så finns förstås Båvens spinnhus.

"Den här är skön att ha på kalla golv." Marianne Fröberg visar upp en ullmatta som är vävd i spinneriets vävstuga. Mattorna görs av volontärer och säljs i den egna butiken.
”Den här är skön att ha på kalla golv.” Marianne Fröberg visar upp en ullmatta som är vävd i spinneriets vävstuga. Mattorna görs av volontärer och säljs i den egna butiken.

I sommar får nyfikna besökare möjligheten att besöka spinnhuset. Den 18 juni uppmärksammas nämligen Världsstickdagen med visning av spinneriet och stickning i det fria. Den 27 augusti är det dags för årets ullfestival som utöver visningar också anordnar fårklippning och en utställning med olika ullhantverk. Målet är att slå förra årets rekord.
– Då kom det mellan 1 000 och 1 500 besökare, säger Marianne.

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen