Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 8 augusti

Efter länsstyrelsens beslut – nu är fäbodarna hotade

Vad som räknas som en fäbod är inte helt självklart, och definitionen skiljer sig åt mellan länen. I Västerbotten ställer länsstyrelsen högre krav än andra län och nu hotas ett flera hundra år gammalt kulturarv.

 Fäbod i Hedeviken, Härjedalen. Foto: Istock
Fäbod i Hedeviken, Härjedalen. Foto: Istock FOTO: Istock

I Svenska Akademiens ordbok från 1926 står det såhär om fäbodar:

primitiv utgård (l. byggnad) där man vistas (periodvis) för att kunna hålla kreatur på betesmark som ligger mer l. mindre avlägset från den gård som äger boskapen.

Avståndet en fråga för länsstyrelsen

Under de senaste fem åren har just avståndet varit föremål för en tvist mellan fäbodbrukaren Göran Häggström i Kullabäcksliden (mellan Umeå och Lycksele) och länsstyrelsen i Västerbotten. Det rapporterar Land Lantbruk.

Ingen fäbod längre

I dag flyttar Göran sina tackor cirka 250 meter hemifrån, till ett naturbete i skogen där de får ströva fritt under somrarna. Mellan gården och fäboden finns både en ravin och en bäck, vilket gör terrängen extra svårframkomlig för djur.

Förvaltningsrätten har därför slagit fast att gården och fäboden ligger åtskilda.

Läs också: Fäbodägaren Tin: Så vann jag mot Skatteverket

Länsstyrelsen av annan åsikt

Länsstyrelsen i Västerbotten har överklagat beslutet och anser inte längre att Görans fäbod är en fäbod. Som enda län i Sverige har de skrivit om handlingsplanen för nya Landsbygdsprogrammet, och där specificerat att det måste vara ett avstånd på minst en kilometer mellan hemgården och fäboden för att det ska räknas som en fäbod.

Kan bli utan ersättning

På gården i Kullabäcksliden har det bedrivits fäboddrift sedan 1700-talet.

Liksom cirka de 250 andra kvarvarande fäbodbrukarna runt om i landet är Göran Häggström beroende av den miljöersättning som ges ut genom Landsbygdsprogrammet. Den får han för att bevara betesmarker, den biologiska mångfalden och gamla kulturmiljöer.

– Det är brist på sådana här naturbetesmarker, och ersättningen är ju till för att det inte ska sluta finnas djur på sådan här mark, säger Göran Häggström till P4 Västerbotten.

Utan ersättning kan det bli svårt att konkurrera med det konventionella jordbruket.

Nu måste Förvaltningsrätten återigen ta ställning till vad som gäller för fäbodar.

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om vilka regler som gäller för fäbodar.

Läs också: Politiker: Fäbodar måste få undantag från lagenLäs också: De lever gammaldags fäbodliv med tre små barnLäs också: ”Låt inte storföretagen få ensamrätt på ordet fäbod”

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen