Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 10 september

Kan du de svenska dialektorden?

”Fägen”, ”hie” och ”pumlor” – svenska språket är fullproppat av spännande och lustiga ord som bara vissa delar av landet känner till. Hur bra är du själv på svenskan – kan du de här dialektorden?

FOTO: Istock

Böbok

Betydelse: Detta ord är inte bara ett lokalt ord, det är också en relativt lokal företeelse. En ”böbok” är en förteckning över blindskär, små klippor som ligger just under vattenytan – så kallade ”bö” eller ”böe”.

Användning: Ordet används framför allt i Bohuslän och i vissa delar av Norge men ordet ”bö” finns även i det isländska språket.

Ordet i en mening: ”Ge mig böboken, jag ska ut och fiska”.

Hurven

Betydelse: När kylan kryper in under kläderna och man känner sig kall och frusen, då känner man sig ”hurven”. Uttrycket ”att hurvas” är verbet av ”hurven” och betyder att småfrysa eller rysa till av köld eller av obehag. ”En hurv” kan själva rysningen kallas.

Användning: Främst i Härjedalen, Västerbotten och Ångermanland men även i andra delar av landet.

Ordet i en mening: ”Jag ät trött och förkyld och känner mig lite hurven”. ”Jag fick en hurv”.

Hie

Betydelse: Igenvuxen och svårframkomlig terräng. Ordet kan också ha en mer allmän betydelse som ett besvär, krångel eller en svårighet.

Användning: Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och Öland

Ordet i en mening: ”Det står en fin kantarell inne i björnbärssnåret, men jag vill inte ge mig in i det hiet”. ”De har bråkat i flera år om den tomtgränsen, men jag tänker hålla mig utanför det hiet”.

Jåmpa

Betydelse: Att hoppa mellan olika isflak. Det kan också betyda att plurra i vattnet. Men även att gå så långt ut vatten som möjligt utan att det börjar rinna in vatten över stövelkanten.

Användning: Göteborg

Ordet i en mening: ”Det börjar töa ute, ska vi gå ner till älven och jåmpa?”

Lengräddad

Betydelse: När en person är ”lengräddad” är den trögfattad, men det kan också betyda att något gräddats för lite i ugnen.

Användning: Norrbotten och Västerbotten framför allt.

Ordet i en mening: ”Han är inte den skarpaste kniven i lådan, man kan lugnt säga att han är rejält lengräddad”. ”Denna bullen är degig och blek, den är för lengräddad”.

Fägen

Betydelse: Grundbetydelsen är glad med ordet används lite olika runt om i landet. I norra delen av landet används ordet för att beskriva någon som är nöjd, förnöjd eller belåten. Längre söderut har ordet lite olika betydelse som glad att slippa något, ivrig eller lysten.

Användning: Alla landskap i Norrland och Svealand, men i Götaland är det främst i Östergötland, Västergötland, Småland och Blekinge som ordet används.

Ordet i en mening: ”Han var fägen när han la sista handen vid sitt dagsarbete”. ”Han var fägen att komma in på dansbanan och ta en sväng”

Pantofflor

Betydelser: Potatis, från tyskans kartoffel som betyder just potatis.

Användning: Skåne.

Ordet i en mening: ”Jag går ut i trädgårdslandet och drar upp ett par pantofflor till middagen”.

Pumla

Betydelse: Julgranskula, men används också för att beskriva andra ihåliga och sfäriskt formade föremål.

Användning: Norrbotten, Västerbotten, Lappland och Ångermanland. Men det har kommit att diskuteras och användas allt mer i hela Sverige de senaste åren – bland annat tack vare gruppen Pumlans vänner.

Ordet i en mening: ”Katten hoppade upp i granen så den välte och pumlan jag fått av svärmor gick i kras”.

Skumme

Betydelse: Mörker.

Användning: Småland och Blekinge och i vissa fall på Öland.

Ordet i en mening: ”Men, sitter du här ensam i skummet, tänd lampan!”, ”I skummet är alla katter grå”.

Stönig

Betydelse: Envis, knepig eller tokig. Ordet kan också användas för att beskriva någon som är jobbig och som klagar mycket.

Användning: Värmland, Dalsland, Västergötland, Närke och Dalarna.

Ordet i en mening: ”Det var ingen som ville byta kaffesort, men Janne är ju så stönig att tillslut orkade ingen bråka mer så vi fick gå över till Gevalia”.

Vån

Betydelse: Betyder ursprungligen förhoppning men används också i betydelsen hopp, utsikt, möjlighet, utväg och i enstaka fall: tillfälle, förmåga, råd. Att ”dra vånen” betyder att halv om halvt lova någon något.

Användning: Är ett bortglömt ord som tidigare använts i de flesta landskap i Sverige. Med tanke på det är det enligt språkrådet konstigt att det är ett så sällsynt ord i dag.

Ordet i en mening: ”När all vån är ute finns inget mer att göra, men om det fortfarande finns hopp är all vån ännu inte ute”.

Källa: Svenska språkrådets hemsida – här kan du hitta ännu fler spännande dialektord!

Läs också: Lands dialektskola

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen