Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 20 oktober

Lär känna skogens vackra doldisar!

Blommorna har falnat och träden tappat sina blad. Men hösten har annat att glädjas åt. Följ med Land och titta på spännande mossor och lavar.

 Mirja Hagström jobbar som miljöpedagog hos Gästrike återvinnare. På fritiden är hon mycket ute i skogen både på egen hand och som naturguide.
Mirja Hagström jobbar som miljöpedagog hos Gästrike återvinnare. På fritiden är hon mycket ute i skogen både på egen hand och som naturguide. FOTO: Mattias Almqvist

De bäddar in marken i mjuk grönska, smyckar trädens grenar och ger stenarna liv och mönster. I den fuktiga höstluften kommer såväl mossornas gröna nyanser som lavarnas brokigare färgpalett till sin rätt.

Inte släkt med varandra

Vi är på besök i Tångbergets naturreservat utanför Gävle tillsammans med Mirja Hagström, biogeovetare och naturguide.

– Trots att vi ofta blandar ihop dem är mossor och lavar inte alls släkt med varandra. Mossorna hör till de gröna växterna medan lavarna är dubbelorganismer som byggs upp av svampar och innehåller alger eller cyanobakterier, berättar Mirja.

Läs också: Se den fantastiska filmen när Erik stöter på björnfamiljen – på 40 meters avstånd

Men visst har de en del gemensamt. De är små, saknar riktiga rötter och växer på liknande ställen. Däremot växer mossor överlag fuktigare än lavar. På avstånd ser de kanske anonymt gröna ut men på nära håll ser man att de har olika form och att grönt kommer i många nyanser, ibland med inslag av rött, guld och vitt.

På jakt efter hus-, kam- och kvastmossa

Mirja är på jakt efter väggmossa, husmossa, kammossa och kvastmossa. De hör till våra vanligaste skogsmossor och är lätta att lära sig att känna igen.

– Väggmossan har röd stam och ljusa toppar. Den har troligen fått sitt namn av att den har använts som isolering i husväggar, berättar hon.

 Väggmossa. Har röd stam och när den är torr ljusa spetsar. Förr användes den för att täta väggar.
Väggmossa. Har röd stam och när den är torr ljusa spetsar. Förr användes den för att täta väggar.

Hon beskriver också de andra mossorna hon tittar efter. Husmossan växer i våningar som blir synliga när man drar upp ett skott från tuvan. Kammossa har platta fjäderlika skott som är iögonfallande redan på håll. Kvastmossor är ett släkte som har skott med böjda toppar, så att de ser ut som minikvastar.

 Husmossa. Skotten växer i karaktäristiska våningar. I bakgrunden väggmossa.
Husmossa. Skotten växer i karaktäristiska våningar. I bakgrunden väggmossa.
 Kammossa. Har platta skott som liknar fjädrar. Den växer i blåbärsgranskog.
Kammossa. Har platta skott som liknar fjädrar. Den växer i blåbärsgranskog.
 Kvastmossa. Kvastmossor har toppen böjd så att varje skott ser ut som en liten kvast.
Kvastmossa. Kvastmossor har toppen böjd så att varje skott ser ut som en liten kvast.

Läs också: Ljuvliga bilder på boskapshundarna, Inge och Kristin som vaktar dygnet runt

För att hitta vitmossa får vi leta i våtare områden. Vitmossorna är ett stort släkte som växer i fuktiga sänkor, bildar myrarnas gungflyn och bygger upp torven i mossar.

 Vitmossa. Vitmossor växer på myrar och andra fuktiga ställen. De har en speciell sorts celler som ger dem en vitaktig ton och stor förmåga att suga upp vatten.
Vitmossa. Vitmossor växer på myrar och andra fuktiga ställen. De har en speciell sorts celler som ger dem en vitaktig ton och stor förmåga att suga upp vatten.

På nakna berg efter vulkanutbrott

Uppe på den torrare hällmarken får mossorna ge plats för lavar. I naturen har de en viktig roll eftersom de är först på plats för att kolonisera nakna berg och stenar efter vulkanutbrott eller när glaciärer drar sig tillbaka.

Först ut är skorplavarna som växer tätt mot underlaget. En av de lättaste att känna igen är den gulgröna kartlaven. Mirja visar hur den växer på de runda klapperstenar som ligger mellan tuvorna av renlav som täcker marken mellan tallarna.

– Deras uppspruckna mönster gör att de påminner om kartor, särskilt när de har fått bre ut sig ett tag. De växer otroligt långsamt, bara 0,25-0,6 millimeter per år, och kan bli mer än 1 000 år gamla. Det gör att man kan använda dem till att mäta glaciärers avsmältning.

 Kartlav. En av våra vanligaste skorplavar. Uppsprucken i små rutor och varierar från gulgrön i söder till starkt gul i fjällen.
Kartlav. En av våra vanligaste skorplavar. Uppsprucken i små rutor och varierar från gulgrön i söder till starkt gul i fjällen. FOTO: Mattias Almqvist

Kan färga garn

Mirja letar vidare bland stenarna efter en annan intressant lav, färglaven. Namnet till trots är den är anonymt grå. Däremot kan den användas till att färga garn. Enligt äldre litteratur kan den ge ett trettiotal olika nyanser.

– Färglav är praktiskt lätt att lossa från underlaget. Men ska man samla in den för att färga med är det viktigt att tänka på var och hur man plockar så att man inte kalavverkar en sten eller klippa, då tar det väldigt lång tid innan den kommer tillbaks, säger Mirja.

 Färglav. Har en bladlik bål med rynkad ovansida. Med tiden växer den ofta ihop med andra färglavar och bildar flera decimeter stora kakor.
Färglav. Har en bladlik bål med rynkad ovansida. Med tiden växer den ofta ihop med andra färglavar och bildar flera decimeter stora kakor. FOTO: Mattias Almqvist

Inte vitmossa

Renlavar är en grupp som många känner igen. Förutom grå och gulgrön renlav ingår fönsterlav i släktet. Den växer i dekorativa ”bullar” och är populär i adventsstakar.

Trots att den är välbekant kallas den ofta felaktigt för vitmossa. Det fick Mirja att för några år sedan göra en, mycket underhållande, Youtube-film om hur man skiljer på dem.

– Det är ju så fel! Förutom att de inte alls är släkt liknar vitmossor och fönsterlav inte varandra ett dugg, säger hon.

 Marken i tallskogen bäddas in av renlavar: gulgrön och grå renlav samt den bulliga fönsterlaven (syns nära bildens nederkant) som ingår i samma släkte.
Marken i tallskogen bäddas in av renlavar: gulgrön och grå renlav samt den bulliga fönsterlaven (syns nära bildens nederkant) som ingår i samma släkte.

Om man vill plocka fönsterlav ska man precis som med färglaven vara försiktig och inte ta så mycket på varje ställe – och i naturreservat får man förstås inte plocka dem alls.

– Tänk också på att de kan återanvändas om man är rädd om dem. Ett bra sätt är att låta dem ligga kvar i adventsstaken och ställa undan den på en torr plats. När det är dags att adventspynta igen kan man spreja vatten på fönsterlaven så att den återfuktas, både för brandrisken och för att den inte ska smula sönder, säger Mirja.

 Skägglav. Skägglavar är gulgröna, har många korta sidoskott och en seg märg som håller ihop om man drar isär en tråd så att den yttre barken går av.
Skägglav. Skägglavar är gulgröna, har många korta sidoskott och en seg märg som håller ihop om man drar isär en tråd så att den yttre barken går av. FOTO: Mattias Almqvist
 Islandslav. Viktig som renföda och ser ut som krusig sallad. Kan ätas av oss människor också men måste då tillagas omsorgsfullt så att bitterämnena försvinner.
Islandslav. Viktig som renföda och ser ut som krusig sallad. Kan ätas av oss människor också men måste då tillagas omsorgsfullt så att bitterämnena försvinner. FOTO: Mattias Almqvist
 Granlav. Har en vacker gul färg och växer på bland annat grenar av gran.
Granlav. Har en vacker gul färg och växer på bland annat grenar av gran. FOTO: Mattias Almqvist
 Tagellavar och manlavar ger skogen ett trolskt utseende och är dessutom bra bomaterial i fågelbon.
Tagellavar och manlavar ger skogen ett trolskt utseende och är dessutom bra bomaterial i fågelbon. FOTO: Mattias Almqvist

Läs också: Informationsfilmen urartar – se när biologen får frispel

Mossors sexliv behöver vatten

– Drygt 1 000 arter av mossa i Sverige.

– Tillhör de gröna växterna som har klorofyll och kan binda solenergi. De är 300 miljoner år äldre än blomväxterna, saknar riktiga rötter och det inre transportsystem som kärlväxter har.

– Växlar mellan två generationer. Den gröna generationen har enkel kromosomuppsättning och fortplantar sig sexuellt. För att klara det är de beroende av vatten så att spermatozoiderna kan simma till det honliga könsorganet.

– Generationen med dubbel kromosomuppsättning växer på den gröna mossan. Den består av ett skaft och en sporkapsel.

Lavarna lever i kollektiv

– Cirka 2 100 arter av lav i Sverige.

– Består av både svamp och alg. Nyligen upptäcktes att det oftast ingår två svamparter i en lav. Algen kan vara en grönalg eller en cyanobakterie, tidigare kallad blågrönalg.

– Svampen får näring från den fotosyntetiserande algen. Algen får en skyddad boplats inne i svampen som även förser den med vatten och mineraler.

– Lavar förökar sig ofta genom att knoppa av små nystan med både svamp och alg. Svampen kan också föröka sig sexuellt, men är då beroende av att hitta nya samarbetspartner.

Får man plocka lav och mossa?

Fönsterlav är en populär dekoration i adventsstakar. Får man plocka lav och mossa i naturen? Så här står det på Naturvårdsverket webbsida:

”I lagen räknas de växter upp, som är förbjudna att plocka utan markägarens tillstånd. Lagtexten är ålderdomlig och den måste ibland tolkas med sunt förnuft. Mossor och lavar finns inte med i lagtexten, men får antagligen plockas. Men inte i stora mängder och inte till försäljning.”

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen