Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 15 december 2017

Proffstomte: Behovet av jultomten större än någonsin

Tomten har i dag hård konkurrens från digitalt och materiellt överdåd. Men med budskapet att alla människor är värda att älskas lika mycket är tomtens närvaro viktigare än någonsin, tycker ordföranden i Sveriges tomtegille.

 Tomtar av alla de slag redo att ta emot besökare i Gällivare.
Tomtar av alla de slag redo att ta emot besökare i Gällivare. FOTO: Daniel Olausson

Sedan slutet av 1800-talet har den svenska tomten varit ett traditionellt inslag i vårt julfirande. Medan pappa gått ut och köpt tidningen har denne rödklädde herre ”Ho, ho, ho!”-skrattat genom skägget och med hjärtat fyllt av medmänsklighet delat ut presenter till dem som säger sig ha varit snälla.

Månget barnaöga har tindrat, mycket glädje spridits. Men behövs han verkligen i dagens allt mer digitaliserade samhälle, då så mycket annat pockar på barnens uppmärksamhet?

– Den moderna tomten skapar också något personligt med barnen. I viss mån dämpas detta av datorisering, men jag anser inte att det är så väldigt avgörande. Det är ju ändå en fråga om tro. På så sätt är tomten fortfarande viktig, säger Ebbe Schön, folklivsforskare och författare.

 Barn och vuxna gladdes av tomtarnas närvaro på Gällivare julmarknad.
Barn och vuxna gladdes av tomtarnas närvaro på Gällivare julmarknad. FOTO: Daniel Olausson

Överflödets symbol

Men ändå finns anledning till tvivel, anser Ebbe Schön. Numera är tomten lyxens och överflödets symbol. Det är mycket utanpåverk, för många ytliga känslor. Det inre vårdas inte så som det kanske borde och tomten egentligen vill.

För tre år sedan utkom Ebbe Schön med boken Gårdstomtens långa minne (Carlsson Förlag). Där låter han tomten betrakta människan genom tiderna, i stället för tvärtom. Nästa år kommer en uppföljande bok i samma ämne.

Läs också: 11 tips – så får du en grönare jul

– Tomten är ledsen över att vi har ändrat hans personlighet. Han inser att han inte kan bli gårdstomte igen, men vill åtminstone få ha sina egna åsikter. Tomten har varit i kontakt med nornorna, som också tycker att det är bekymmersamt att människan själv bestämmer allt.

 Wega Svensson och de andra tomtarna trivs i Köhlers koja, där de varje år tar emot förväntansfulla barn som skjutsats genom skogen med häst och släde.
Wega Svensson och de andra tomtarna trivs i Köhlers koja, där de varje år tar emot förväntansfulla barn som skjutsats genom skogen med häst och släde. FOTO: Daniel Olausson

Intvingad i snäv roll

Ebbe Schön menar att dagens tomte är intvingad i en väldigt snäv roll. Han ska dela ut presenter, sedan är det stopp.

– Tomten gillar inte avhumaniseringen och det mekaniska i julfirandet. I stället skulle han vilja plocka upp humanistiska och demokratiska budskap ur säcken och ge till alla. Men för att det ska bli möjligt måste vi utvidga tomtens mandat och uppgifter.

I nordisk folktro var gårdstomten gårdens skyddsväsen med uppgift att se till så att allt blev bra, helt enkelt höll efter ägare och drängar så att de inte gjorde för många galenskaper. Det var viktigt att hålla sig på god fot med honom, då han i annat fall kunde hämnas. Gårdstomten vakade också över djuren i stall och ladugårdar, och som tack för detta arbete fick han varje jul en skål med gröt av gårdens ägare.

 Sivert och Wega Svensson ägnar en stor del av sin tid åt att träffa barn och sprida tomtens viktigaste budskap om godhet och medmänsklighet.
Sivert och Wega Svensson ägnar en stor del av sin tid åt att träffa barn och sprida tomtens viktigaste budskap om godhet och medmänsklighet. FOTO: Daniel Olausson

Amerikansk tomte tog över

Mot slutet av 1800-talet integrerades den nordiska gårdstomten med amerikanska Santa Claus och blev något helt annat. Tomten förvandlades till en snäll och god julklappsutdelare, bortsjasad var den mer krävande och ofta tjurige gårdsövervakaren. Bakomliggande var industrialismens framväxt och den snävare inriktning på affärer som kom med den. Gårdstomten bytte namn till jultomten och blev en kommersiell figur.

– Gårdstomten hade inget intresse av att sälja eller ge någonting. Snarare skulle han som beskyddare ha belöningar. Men i samhällsförvandlingen följde han lydigt med i förändringen och blev ”skyltfönstergubbe” även fast han inte ville, säger Ebbe Schön.

Läs också: Så ska du äta julbord – egentligen

Värnar om medmänsklighet

I Sverige finns 43 auktoriserade tomtar och tomtemammor i Sveriges Tomtegille.

Den huvudsakligen ideella organisationen bildades 1991 med den kvarvarande avsikten att sprida godhet, omtanke och medmänsklighet när vi firar Jesu födelse. De lägger ingen vikt vid tomtens historia, utan vill bara göra julhögtiden till en höjdpunkt för så många som möjligt. Under hela december besöks otaliga förskolor, fritids, skolor, sjukhus, ålderdomshem och familjer i hela landet.

– Tomten betyder fortfarande väldigt mycket för många svenskar. Jag vet inte hur många familjer vi tyvärr får tacka nej till eftersom så många vill ha tomten hemma ett tag. Efterfrågan är så stor att vi tvingats korta ner besökstiden. Det är lite synd, för man skulle ju vilja sitta kvar och prata lite mer, säger Sivert ”Dundertomten” Svensson, 80, som bor i Gällivare i Norrbotten.

 Köhlers koja i Gällivare förvandlas varje år till tomtecentral.
Köhlers koja i Gällivare förvandlas varje år till tomtecentral. FOTO: Daniel Olausson

Samling i Gällivare

Varje år samlas medlemmarna i Sveriges Tomtegille vid flera tillfällen. Bland annat sista helgen i november då det traditionellt ordnas julmarknad i Gällivare. I år var ett 15-tal riktiga tomtar på plats och gladde både sig själva och besökarna.

Läs också: 5 knep – så häller du upp knäcken utan krångel

– Att vara auktoriserad tomte ger någon sorts välbefinnande. Man känner verkligen att man fyller ett behov. Tomten står sig stark även fast samhället har förändrats. Och han är en fin förebild när det gäller snällhet och medmänsklighet, säger Sivert Svensson.

Slantarna som Sveriges auktoriserade tomtar tjänar på kommersiella uppdrag går i regel till inköp av presenter för utdelning vid andra slags tomtebesök.

– Till den här julen har jag exempelvis själv köpt 600 nallar för 4 000 kronor. Varje år får jag också överblivna leksaker från McDonalds. Vi tomtar gör stor nytta, och även tomtemammorna som läser sagor och stickar en del grejer och ger bort, säger Peter Christiansen, 60, ordförande för Sveriges Tomtegille.

 Sivert Svensson, ”Dundertomten” även kallad, hade bråda dagar under årets julmarknad i Gällivare.
Sivert Svensson, ”Dundertomten” även kallad, hade bråda dagar under årets julmarknad i Gällivare. FOTO: Daniel Olausson

Trots att dagens leverne blir allt mer digitaliserat håller han hårt om tomten:

– Han behövs absolut mer än någonsin eftersom han inte gör någon skillnad på folk. Tomten lever med övertygelsen om att alla människor är värda att älskas lika mycket.

Läs också: Genväg till bästa julbordet – supersnabba knepen

Stillar dåligt samvete

Oavsett tomtens tankar och viljor genom historien är han i dag framför allt världsberömd för att hjälpa till med att dela ut julklappar. I välfärdssamhällen kan det ibland tyckas som att vissa stillar dåligt samvete genom att ge för dyrt och överdådigt.

– Det finns ingen undersökning eller enkät vad gäller den saken. Men jag tror nog att det finns människor som bör ha dåligt samvete även för att ha köpt för dyra presenter, säger folklivsforskaren Ebbe Schön.

Ju mer kommers det blir, desto större risk att förhållandet mellan givare och mottagare störs, anser han. Vissa kanske känner att de måste köpa finare julklappar för att andra gör det, och då blir det mer tvång än vilja.

Egentligen drömmer den före detta gårdstomten om att vara mindre kommersiell. Ebbe Schön tror sig veta hur en önskan ser ut:

– Numera har vi inte kontakt med religionen och folktron som tidigare, och det både på gott och ont. Men om vi genom tomten kunde förmedla goda delar av det som finns där skulle vi kanske kunna väcka mer liv i humanismen.

Fotnot: Jultomtens ”Ho ho ho!”-skratt tros komma från karaktären Puck i den engelske författaren och dramatikern William Shakespeares 1600-talspjäs En midsommarnattsdröm.

Läs också: Så enkelt gör du en charmig granristomte

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen