Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 5 februari 2016

Samiska stjärnan Maxida Märak: Hatet gör mig stark

100 år efter att Laula Renberg tagit initiativ till det första samiska landsmötet står en annan samisk kvinna i fronten för kampen för lika rättigheter. – Jag är född modig och viker mig aldrig, säger Maxida Märak, hip hop-artist – och aktivist.

Samernas nationaldag 6 februari firas till minne av det första gemensamma samiska landsmötet 1917 i Trondheim.

En av de starkaste drivkrafterna bakom detta möte var den unga samiska kvinnan Laula Renberg, som bildade Lapska Centralförbundet när hon var 27 år. 

I dag – 100 år senare – står hiphopartisten Maxida Märak och hennes yngre syster, spoken word-poeten Mimie Märak i fronten för samernas kamp för lika rättigheter. 

– Den viktigaste kampen i dag är den mot de stora industriföretagen som bygger på samernas marker, säger Maxida som själv bor med sin treåriga dotter i Stockholm.

– Vår renskötsel är den enda fria boskapsskötsel vi har i Sverige. Jag känner en stor ilska men också sorg över att Sveriges regering hela tiden motarbetar vår kulturs överlevnad – som om den inte vore något värd. Det är ren och skär rasism.

Kräver en underskrift

Systrarnas Märak har startat en rebellgrupp som gjort flera aktioner – till exempel en renrajd genom Jokkmokks marknad i protest mot den planerade gruvbrytningen i Kallak. Vitsminkade och klädda i svarta sopsäckar drog de slädar med renskelett och kol. De har omringat hus och stoppat bilar – och vid en performance inför kulturministern Alice Bah Kuhnke skar Maxida av sin systerns hår och lämnade över en kravlista.

– Vårt främsta krav är att Sverige skriver under konventionen om ursprungsfolk och stamfolk.

22 länder har skrivit under – däribland Danmark och Norge. Syftet med konventionen är att motverka diskriminering mot ursprungsbefolkningar, och att FN:s övriga rättighetsdeklarationer ska gälla även för dessa folkgrupper.

Hur har du blivit så modig?

– Jag tror att man föds med vissa egenskaper, och tydligen är jag orädd i grunden. Därför ser jag det nästan som en uppgift att vara den som aldrig viker sig. Det är inte många som pallar att ta de smällar man får när man är frispråkig, och då måste jag göra det.

– Sen är jag övertygad om att jag har rätt – hur mycket motstånd jag än får. Jag vet också att vi som privatpersoner gör samhället. Ju mer jag strider desto mer bevis får jag för att man kan göra skillnad.

– Det är klart att det är tufft och att man får ta mycket skit – men i slutändan är det alltid värt det.

De vanligaste fördomarna mot samer?

– I Norrbotten är de konkreta och hänger ihop med de ständiga frågorna om rättigheter och mark – om att vi hela tiden måste flytta på oss för att industrier ska byggas. Vi ses som bakåtsträvare som masskjuter rovdjur.

– I södra Sverige har man stereotypa bilder. Som att man tror att vi alltid super – eller släpper renar på vägen att bli påkörda så att vi får bidrag.

Maxida har utsatts för mycket hat. Både på nätet och öga mot öga – som då en man välte barnvagnen med hennes dotter i.

– Hatet har gjort mig starkare. Samtidigt har det medfört att jag litar mindre på andra.

Hon har också hyllats, bland annat efter sitt omtalade sommarprat. Och hamnade på Lands lantislista – som nummer 58. 

Vad gör dig rädd?

– Jantelagen. Och självbevarelsedriften som får oss att backa och tystna när vi blir rädda – i stället för att slåss för det vi tror på.

Maxida växte upp med sina föräldrar och två yngre syskon ömsom i Jokkmokk, ömsom i Stockholm. Hon etablerade sig som skådespelare på Sameteatern i Kiruna men sa upp sig för att börja göra egen musik: En sällsam mix mellan tunga elektroniska hip hop-beats, samiska och jojk. Första låten hon gjorde blev en hit på nätet och i dag är hon fullbokad med spelningar, konserter, inspelningar.

– Jojken betyder allt för mig. Den är som en tonsatt känsla och ett av mina främsta uttryckssätt.

– De flesta av mina jojkar kommer aldrig att släppas, de är personliga.

”Tror vi hittar på”

Att bli mamma har stärkt hennes mod.

– När min dotter är 25 och frågar vad jag gjorde för att rädda samernas kultur – då måste jag kunna säga: ”Jag gjorde allt.” Med henne vid min sida är det enklare att vara modig.

Svenska barn får lära sig mer om indianer än om samer i skolan, menar Maxida.

– Ett problem med den här okunskapen är att när det blir politik och tunga frågor avfärdar folk oss med att att vi hittar på vår historia – eftersom de inte har hört talas om den.

Gjorde ett hyllat sommarprogram

Namn: Ida Amanda Märak – känd som Maxida Märak. 

Ålder: 27.

Familj: Dottern NikeSunna, 3.

Bor: Stockholm.

Bakgrund: Började jojka offentligt som 11-åring. Släppte skivan ”Mountain Songs and other Stories” 2014 som ett inlägg i gruvdebatten. Turnén ”Under asfalten ett fjäll” med systern Mimie. Roll i filmen ”Glada hälsningar från Missångerträsk”. Har också gjort ledmotivet. Sjöng VM-låten ”Love last forever” till skid-VM 2015 tillsammans med Mando Diao. Gjorde Sommar i P1 2015.

Yrke: Musikproducent och artist.

Firar samernas nationaldag: ”Alltid på Jokkmokks marknad – så även i år.”

Konventionen ska skydda urbefolkningar

• Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk antogs av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989. Den kom till för att tydliggöra staternas ansvar och skyldigheter gentemot urfolk.

• Närmare 300 miljoner människor tillhör något av de flera tusen olika ursprungsfolken i världen. För Sveriges, Norges och Finlands del rör konventionen samerna och för Danmarks inuiterna.

• 22 länder har skrivit på. Norge 1990 och Danmark 1996. Sverige och Finland har inte skrivit på konventionen.

 

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen