Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 18 maj

Tron på framtiden lägre på landsbygden

Skillnaderna är stora mellan stad och land när det gäller framtidstro. Bara 35 procent i landsbygdskommuner tror på en god ekonomisk utveckling, mot 62 procent i storstäderna.

 I storstäderna tror 62 procent på en god ekonomisk utveckling, jämfört med 35 på landet.
I storstäderna tror 62 procent på en god ekonomisk utveckling, jämfört med 35 på landet. FOTO: freemixer

”Hela Sverige ska leva”. Så heter det i den politiska debatten detta valår. I helgen hålls landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Där kommer riksdagspartierna att debattera vad politiken kan göra för dem som inte bor i någon våra större städer.

Läs också: 200 obemannade närbutiker ska öppna på landsbygden

”Trend i hela västvärlden”

Inför landsbygdsriksdagen har Dagens Nyheter och Ipsos gjort en undersökning som visar att framtidstron är betydligt lägre på landsbygden än i storstäderna. 35 procent i landsbygdskommuner tror på en god ekonomisk utveckling – mot 62 procent i storstäderna.

– Siffrorna visar att Sverige är en del i en trend i hela västvärlden med växande välståndsklyftor mellan olika delar av landet, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos till DN.

Dålig tillgång på samhällsservice

I undersökningen framträder ett mönster av större optimism och framtidstro hos dem som lever i större städer jämfört med boende på landsbygden.

I undersökningen har DN ställt storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg, Malmö med omnejd, 29 till antalet) mot de som klassas som landsbygdskommuner enligt Tillväxtverket (130 stycken). 

Läs också: Pilotprojekt för bättre läkarvård på landsbygden

Nästan dubbelt så stor andel i storstadskommunerna instämmer helt i att tillgången på samhällsservice är god jämfört med landsbygdskommunerna.

”Får politiska konsekvenser”

I storstäderna tror 62 procent på en god ekonomisk utveckling, jämfört med 35 på landet.

3 av 10 på landsbygden anser att hemorten har dåliga framtidsutsikter, mot drygt 1 av 10 i städerna.

– Det här får politiska konsekvenser. Växande välståndsklyftor är en viktig faktor bakom många omvälvande förändringar de senaste åren, säger David Ahlin till DN.

Läs också: Drömhus eller skrubb – här får du mest för pengarna

Offentlig service på landsbygden

Vid Göteborgs universitet forskar statsvetaren Maria Oskarsson om den politiska betydelsen av skillnader mellan stad och land. Hon utläser i synnerhet två områden som påverkar framtidsutsikterna och där de politiska problemen och intressena skiljer sig tydligt åt beroende på kommuntyp: Kommunikationer och offentlig service.

– Med en högre befolkningstäthet kan vi ha kollektivtrafik på ett annat sätt. Bor du i glesbygd med stora avstånd så fungerar inte det. Bristen på offentlig service, som sjukvård, är reell på många håll och det syns ju i den här undersökningen. Servicen glesas ur när befolkningen glesas ur, säger hon till DN.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen