Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 28 juni 2017

Växande folkrörelse: De förbereder sig för katastrofen

Prepperrörelsen växer sig starkare i Sverige. Allt fler bunkrar vatten, mat, värmekällor och kunskap för att kunna klara sig i ett nödläge. Anledningen är att samhället kanske inte kan hjälpa om krisen och katastrofen kommer.

De lever precis som vanligt. Men ett undantag: De förbereder sig inför ett eventuellt krisläge. Ser till att ha nog med vatten, mat, värme och kunskap om katastrofen skulle slå till.

De kallar sig för preppers och blir allt fler även i Sverige.

Läs också: Så kan landsbygden vara lösningen för en framtida kris

Har utökat skafferi

Peter Bivesand, 46, är en av dem. Hemma på gården i Ockelbo finns ett utökat skafferi med mat och annat väsentligt som gör att han och familjen klarar sig i minst tre dygn om viktiga samhällsfunktioner försvinner, naturföreteelser blir för överväldigande eller om det rent av utbryter krig.

– Jag och min sambo bestämde att vi skulle säkerställa så att vi och våra två barn under en tid inte behöver hjälp från samhället. Vi vill i möjligaste mån kunna vara självförsörjande om en kris uppstår, säger Peter Bivesand.

– Du behöver inte vara en prepper för att exempelvis vara orolig över de låga vattennivåerna på flera håll i landet. Jag tror det mest sannolika är att vi kommer att drabbas av svåra stormar och skyfall och otjänligt dricksvatten. Förra året hade vi många händelser där vattnet blev kontaminerat och inte gick att konsumera.

Ökat intresse

Förutom natur- och miljökatastrofer av olika grad finns annat som gör att intresset för prepping ökar bland svenskarna: Missnöje med och tro på samhället i stort, polisens nedåtgående trend med brottsutredningar, Jordbruksverkets utförsäljning av maten i landets cirka 200 livsmedelslager, nedmonteringen av den svenska krisberedskapen sedan kalla kriget, den militära upprustningen runt Östersjön och det allmänt instabila världsläget.

 I mesta möjliga mån vill Peter Bivesand och hans familj vara självförsörjande om en kris skulle uppstå. En del i det är att odla egna grönsaker.
I mesta möjliga mån vill Peter Bivesand och hans familj vara självförsörjande om en kris skulle uppstå. En del i det är att odla egna grönsaker. FOTO: Mats Åstrand

– Allt fler pratar om det som inte fungerar i dagens samhälle och många har egna erfarenheter av detta. Många bäckar små gör att många funderar över sin egen situation. Det finns mycket kritik mot hur MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hanterar beredskapsfrågan. I till exempel Tyskland har man haft nationella kampanjer kring krisberedskap, men hos oss är det tyst.

Har beredskap

Diverse förnödenheter är av vikt för att kunna klara en kris, och inte minst vad gäller livsmedel. Familjen Bivesands beredskapsskafferi används dagligen men fylls på efter varje tur till matbutiken.

Då sprids kostnaden ut över tid och förrådet utökas i lagom takt.

– Jag tycker inte att man ska göra ett gigantiskt inköp för att sedan klappa igen dörren och låta det stå. Då blir vissa saker gamla och oanvändbara. Det vi inte själva kan odla eller jaga får vi ha ett förråd av. Lite av hur det var förr i tiden på landsbygden, säger Peter Bivesand som ogillar att politikerna gör det svårt att driva mindre lantbruk genom att ställa för höga krav på bönderna:

– Vår självförsörjningsgrad på livsmedel är i dag runt 50 procent av behovet. Det säger sig självt att det kommer bli tufft den dagen vi inte får leveranser från omvärlden. Vårt isolerade läge med få landförbindelser och stort beroende av import via sjövägen gör att vi riskerar att stå utan transporter av mat och annat väsentligt rätt omgående om ett krig startar.

 I familjen Bivesands skafferi finns mat och väsentligheter som gör att de skulle klara sig i minst tre dygn om en kris skulle inträffa.
I familjen Bivesands skafferi finns mat och väsentligheter som gör att de skulle klara sig i minst tre dygn om en kris skulle inträffa. FOTO: Mats Åstrand

Problematisk vinter

Peter pekar på hur det redan under den senaste senvintern blev problematiskt. Kylan i södra Europa gjorde att vissa livsmedelshyllor stod tomma och att isbergssalladen kostade över 100 kronor kilot, om den ens fanns att köpa.

– Det stärkte mig i min uppfattning att det är rätt att odla för eget behov om man har möjligheten. Jag har liten erfarenhet av att odla större mängder, men jag håller på att lära mig. Om allt sådant som de flesta hade kunskap om förr i tiden men som många av oss inte kan nuförtiden eftersom skolan inte lär ut sådant längre.

En folkrörelse

Benämningen prepper kommer från engelskans prepared (förberedd) och folkrörelsen startade i USA, men då mest i form av vapenfixerade bunkerbyggare med kommande krig framför sig.

I dag handlar prepper-rörelsen i huvudsak om att ha livsnödvändigt till hands för att överleva eventuella samhällskriser.

Har utbyte

I Sverige finns ingen formell prepper-organisation, men olika grupperingar brukar ha visst utbyte.

På Facebook har en av grupperna över 12 000 medlemmar och Peter Bivesands hemsida prepperse.se, en av de mindre i sammanhanget, hade över 50 000 unika besökare första året och det finns nätbutiker för preppers. Intresset är stort och växande.

Läs också: Hotet mot maten – ”ett område regeringen blundar för”

Vill vara anonyma

Framför allt eftersom det fortfarande finns fördomar om att preppers är tokskallar och kris- och krigskromantiker, väljer de flesta att förbli anonyma.

– I dagens samhälle är det lite suspekt att förbereda sig på kriser. Många förlitar sig på att samhället ska träda in omgående och förse oss med mat och värme. Så är det inte och så har det aldrig varit. De flesta svär sig fria från eget ansvar och förväntar sig att någon annan ska lösa deras problem. Det tycker jag är en märklig inställning, säger Peter Bivesand.

 Förra vinterns plötsliga prishöjning för vissa grönsaker stärkte Peter Bivesand i hans uppfattning om att odla för eget behov.
Förra vinterns plötsliga prishöjning för vissa grönsaker stärkte Peter Bivesand i hans uppfattning om att odla för eget behov. FOTO: Mats Åstrand

– Jag väljer att inte vara hemlig med min prepping och hoppas att fler jag våga göra som jag. Jag anser att det är sunt att vara förberedd på en kris och sprider gärna min kunskap vidare. Och för mig med intresse för natur, jakt och fiske är prepping en del av min vardag. Vi har valt att på bo landet med långt till affären och då har vår krisberedskap kommit lite på köpet.

Gör som man alltid gjort

Att vara en prepper är egentligen inget märkvärdigt. I princip är det som att agera som äldre generationer alltid har gjort: Att se till så att man med välfyllda förråd kan klara sig om det uppstår ett långvarigt elavbrott, butikernas matvaror tar slut eller någonting värre än så sker.

En prepper inser att katastrofen kan vara närmare än du tänker dig, och det är inte omöjligt att krisen drabbar dig först och att du får hjälp sist.

 En del preppers är hemliga med sina förberedelser för en eventuell kris men Peter Bivesand vill dela med sig och hoppas att fler våga göra som honom.
En del preppers är hemliga med sina förberedelser för en eventuell kris men Peter Bivesand vill dela med sig och hoppas att fler våga göra som honom. FOTO: Mats Åstrand

– I dag är det ditt eget ansvar att säkerställa att du inte ligger samhället till last med relativt enkla medel. Inte minst för oss som bor på landet. För det är de andra, som kanske inte har så bra förutsättningar som vi har, som behöver samhällets knappa hjälp först. Så vårt val att vara i beredskap är ett beslut som gynnar oss och samhället, säger Peter Bivesand.

Sunt förnuft

Han anser att prepping i mångt och mycket handlar om sunt förnuft:

– Jag betalar en skaplig summa skatt varje år och tycker att vi borde kunna förvänta oss mer från vårt högskattesamhälle än vad vi faktiskt kan för tillfället. Men det är något som man får förändra via röstsedeln, och innan det är löst så får man lösa sin egen situation.

Läs också: Skaffa ett matreservlager – detta bör du ha hemma vid en krissituation!

Bättre hemberedskap på landsbygden

Fyra av tio svenskar vet inte hur man kan förbereda sig inför olika slags kriser.

Bara tre av tio vet att man bör säkra tillgång till mat och vatten. Och nästan ingen vet att det är bra att ha kontanter hemma och att ha viktiga telefonnummer uppskrivna på papper så man har dem även när mobiltelefonen är urladdad.

Detta visar en enkät om krisförberedelser som gjordes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tidigare i år.

Sammantaget visar undersökningen att få har tillräcklig hemberedskap (att man gör förberedelser för att i en krissituation kunna klara sig själv en tid).

Personer som bor i glesbygd är generellt sett bättre förberedda än stadsbor, och fler kvinnor än män har vidtagit konkreta åtgärder.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen