Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
mat 10 mars

De sa upp sig för att dyka efter tång – nästa superråvara

Linnéa Sjögren och Jonas Petterssons slutade sina jobb som bibliotekarier och började dyka efter tång. En oväntat lyckad affärsidé – som stjärnkockarna hyllar.

Bild 1/2
Bild 2/2

Bråda tider stundar för Linnéa Sjögren och Jonas Pettersson på tångföretaget Catxalot i Bohuslän. Att lägga tång på tallriken är nämligen på väg att bli supertrendigt i Sverige. Sockertång, blåstång, sågtång och fingertång är några i raden av de sorter paret skördar på beställning längs Bohuskusten.

Skörd i januari

Tack vare den ökade efterfrågan på färsk tång genomförde Linnéa och Jonas årets första skörd redan slutet av januari. Som tur är så är vissa sorter goda tidigt på säsongen.
– Purpurhinnan är fin när det är kallt i vattnet. Sockertången är också bra redan i slutet av januari, även om den är allra finast tidigt på våren, säger Linnéa.

Kallt i havet

Grebbestad och Havstenssund i norra Bohuslän. Foto: Catxalot
På sommaren håller de kurser här i Tjurpannans naturreservat, mellan Grebbestad och Havstenssund i norra Bohuslän. Foto: Catxalot

Det är fortfarande riktigt kallt i havet. Men det är förstås inget kunderna tänker på när de gör sina beställningar.

– Vi var ute senast igår faktiskt. Det var lite kuling och vi fick leta en stund, men vi fick ihop det vi behövde, ett par hundra gram blåsor från knöltång, hundra gram sockertång och lite rörhinna, säger Linnéa som valde att genomföra den kylslagna insamlingen i vadarbyxor.

Sockertången en favorit

Sockertången, som har långa, stora, brungröna blad som växer på stjälk, är god att steka, wooka, fritera eller att göra tångchips av. Foto: Cimon Lundberg
Sockertången har långa, stora, brungröna blad som växer på stjälk. Foto: Cimon Lundberg

Det finns flera hundra sorters tång i svenska vatten, men Linnéa och Jonas nöjer sig med att skörda 10–15 sorter. Av dessa är sockertång en av Linnéas favoriter.

– Sockertången är allsidig. Man kan torka den och använda den i bröd, man kan göra tångchips, steka eller wooka den, bland annat. Den smakar varken hav eller fisk, snarare är den lite mineralig, köttig och söt i smaken. Men vill man äta rå tång så rekommenderar jag blåsor från blås- eller knöltång. De är krispiga och jättegoda råa.

I enlighet med allemansrätten kan vem som helst bege sig till kusten för att plocka tång. Enligt Linnéa är det dock få som faktiskt gör det ännu så länge.

Som att hitta ett kantarellställe

– Många är lite rädda för att plocka och äta sånt som växer i havet. Men det finns ingen giftig tång i Sverige. Men ju bättre vatten desto finare råvara.

Och att hitta ett bra plockställe är enligt Linnéa något alldeles speciellt.
– För mig är det som att hitta en kantarellställe i skogen. Jag känner mig rik när jag går hem med en påse färsk tång.

Havets skafferi

Historien om Catxcalot tog sin början för några år sedan då Linnéa via en artikel i tidningen Gourmet fick upp ögonen för att att det faktiskt finns ett näringsrikt och lättilgängligt skafferi i svenska hav.

Eftersom bägge har ett stort intresse för såväl mat som hav och paddling ledde det ena till det andra, och år 2013 började de förkovra sig, dels i marinbiologi, dels i tång.

Sa upp sig från jobbet

– Vi ville båda göra något nytt, och vi insåg att det fanns en lucka i marknaden. Vi ligger lite efter i Sverige. I Asien och Sydamerika har man ätit tång i tusentals år.

Således valde paret att säga upp sig från sina jobb som bibliotekarier i Göteborg för att flytta till till Grebbestad. De startade sitt företag i januari 2014. Och helt oväntat fick de god hjälp på traven i uppstarten. Detta tack vare att stjärnkocken Tommy Myllymääki hörde av sig. Han var ute efter svenska alger till ett av sina tävlingsbidrag Bocuse d’Or Europé 2014 (Kock-VM).

Trodde det var ett skämt

– Det var verkligen jätteroligt. Så roligt att jag först trodde det var ett skämt. Han använde bland annat vår havssallat, som han friterade och dekorerade som ett transparent segel på en fiskrätt. Hur tjusigt som helst.

Apropå tjusigt så är en av fördelarna med tång på tallriken just att det attraherar ögat.
– Många sorter är jättefina att dekorera maträtter med. Brun tång till exempel, de blir vackert knallgröna när de hettas upp.

Anordnar tångpaddlingar

Utöver att leverera tång till en växande kundkrets och sprida kunskap om tång som råvara och livsmedel står miljömedvetenhet högt upp på Catxalots agenda. Paret anordnar därför tångpaddlingar några gånger varje år. Utrustade med sax och påse får de kajakburna deltagarna bland annat lära vilken tång som är godast och hur man skördar den på ett hållbart sätt.
–  Alger är en jätteviktig del långt ner i näringskedjan, så återväxten är viktig ur alla möjliga synvinklar. Ju fler människor som lär sig att se havet som sitt eget trädgårdsland, desto färre kommer att slänga skräp i det.

Armé av dykerskor

För att hinna med den ökade efterfrågan på färsk tång har Linnéa och Jonas utbildat ett gäng tångdykerskor som hjälper paret att plocka vid behov.
– Ett 20-tal faktiskt. En hel liten armé. Alla är inte kvinnor, men vi kallar dem för dykerskor ändå, för att hylla amadykerskorna i Japan och Korea, säger Linnéa.

5 fakta om tång

Blåstång är en brunalg med gaffelgreniga skott. På västkusten växer den i ett några decimeter brett bälte i tidvattenszonen. I Östersjön förekommer blåstång från lågvattenlinjen och ner till tio meters djup. Foto: Catxalot
Blåstång är en brunalg med gaffelgreniga skott. På västkusten växer den i ett några decimeter brett bälte i tidvattenszonen. I Östersjön förekommer blåstång från lågvattenlinjen och ner till tio meters djup. Foto: Catxalot

1. Tång är ett samlingsnamn för stora vattenlevande flercelliga alger, som rödalger, grönalger och brunalger.
2. Tång växer framförallt i strandkanten, på klippor eller klippbotten.
3. Enligt forskning finns ingen giftig tång i Sverige.
4. Varje tångsort har sin egen smak, vars karaktär förändras om den torkas.
5. Svensk tång är ett klimatsmart alternativ eftersom det är närodlat. Det behöver heller vare sig konstgödsel eller extra belysning.

Så torkar man tång

Linnéa och Jonas har sin bas och sitt lager med torkad tång i Tångmagasinet i södra hamnen i Havstenssund. Foto: Catxalot
Linnéa och Jonas har sin bas och sitt lager med torkad tång i Tångmagasinet i södra hamnen i Havstenssund. Foto: Catxalot

Tång kan torkas utomhus på en tvättlina eller i en bärsil till exempel.
Om det är sol och lite blåsigt ute så torkar den på en dag. Är den krispig så är den torr.
Man kan eftertorka i ugnen på 40 grader med öppen lucka. Torkad tång ska förvaras mörkt, torrt och i normal rumstemperatur.

Så använder du tången i maten

• Du kan steka den i smör, wooka den eller pickla den.
• Man kan göra tångchips.
• Torka den och använda den som krydda eller smaksättare i bröd.
• Marinera den och göra algsallad
• Använda som grönsak och smaksättere i såser, soppor och grytor. Vissa sorter är också goda att äta råa.
Tänk på tång som på kål eller skärbönor i matlagning. Det kommer man ganska lång på.
Torka och mal några tångsorter. Placera dem intill spisen så du kommer ihåg att använda en tesked i grytan, såsen, paneringen, peston eller soppan. Våga experimentera!

Massor av näring

Tång är rikt på:
• Mineraler
• Fibrer
• Vitaminer
• Spårämnen
• Antioxidanter
• Omega 3
• Protein i varierande mängd beroende på art.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen