Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
trädgård 12 februari 2016

Elin Unnes: Mina blommor är mat, medicin och magi

Blommor är mat, medicin och magi. Det upptäckte journalisten och fritidsodlaren Elin Unnes och skrev en bok om det. Här berättar hon om sina magiska blomfavoriter – och hur de funkar.

Det är nu sju år sedan musikjournalisten Elin Unnes började odla. I takt med att den lilla kolonilotten strax norr om Stockholm började prunka blev hon alldeles uppfylld av trädgårdslivet. Utom på en punkt: Blommorna.

Medicin och magi

– Jag var inne på grönsaker och tyckte att blommor var töntiga. Sedan upptäckte jag att nästan alla blommor också är ätliga och att de dessutom bär på en enorm skatt av medicinhistoria och magi.

Elin började studera blommor, testa smakkombinationer och me­dicinska egenskaper samt läste på om växtandar och ritualer. Nu kommer hon ut med en odlingsbok i ämnet, Herbariet: Växter till mat, medicin och magi (Natur & Kultur).

– Det intressanta är att medicin och magi är nära sammankopplade och har så varit fram till ganska nyligen. För även om någon forskare kanske kände till att det fanns medicin använde sig de flesta länge av den folkliga läkekonsten. Ända fram på 1900-talet stod tanter och farbröder och drog barn genom ihåliga trädstammar för att bota dem från engelska sjukan.

Framför allt har Elin varit nyfiken på hur människor kom på vad vissa växter kan göra för nytta. Själv tror hon att det handlar om intuition.

– Kanske finns det en instinktiv kommunikation mellan människa och växter, som till exempel att om man känner doften av malört så vet kroppen själv att den kan vara ett botemedel mot parasiter.

Läs också: Ladda upp med skogens apotek – 4 ekologiska dunderkurer

Malört mot parasiter

Just malört är ett distinkt exempel. Förra årets Nobelpris i medicin delades ut till den kinesiska forskaren Tu Youyou för hennes upptäckter rörande ett nytt botemedel mot malaria – vilket hon funnit i just malört.

– Men innan människan ens visste att parasiter fanns så användes malört mot allt från sjukdomar till onda andar. På samma sätt som hundar äter gräs när de har ont i magen så visste man alltså, men utan att veta.

Vändelroten fixade stressen

Själv odlar Elin mycket lavendel, dels för att ha små vackra häckar som ramar in grönsakslanden, dels för att lavendel har egenskaper som renar och lugnar. En annan favorit är vänderot.

– Vänderot, eller valeriana, är väldigt kraftfull. Den lugnar och tar hand om stress. Jag gillade den inte från början, den äckliga lukten gjorde att jag verkligen inte ville sätta i mig den. Men en superstressig sommar kapitulerade jag och drack en kopp te på vänderot.

Elin lugnade ner sig, lyckades identifiera orsaken till all stress och kunde därmed göra något åt den.

Odla i cirklar

Elins råd till odlare som vill börja nosa på välgörande växter är att odla i cirkelformade odlingsbäddar, som enligt gammal folktro är symboliskt bra för till exempel örter.

Annat är att kopiera växtens vilda odlingsförutsättningar, att inte tugga i sig något man inte är säker på samt att välja växter som attraherar en.

– Odla inte persilja bara för att någon annan säger det, gillar du mynta så gör du. Ganska ofta har kroppen sin egen uppfattning om vad den behöver. D e t är magi!

Läs också: Roten till det goda! 10 skäl att äta ingefära

Elins 3 läkande favoriter – egenskaper, magi, odling

1. Lavendel lugnar och renar

Lavendel

Lavendel, Lavandula angustifolia, fungerar kramplösande, renande och lugnande.

Om du har badkar hemma så kan du göra lavendelbad­salt. Hacka ihop färsk lavendel med fuktigt havssalt, torka blandningen och förvara i täta burkar.

Lavendelbad har använts av folk som vill kommunicera med andar – örtens styrande planet är Merkurius, känd för att guida mystiker. Bränd som rökelse ger lavendel inspirerande drömmar.

Odling av lavendel

Lavendel gillar att växa stenigt. Plantan kommer inte att rynka på näsan åt en södersluttning. Alltför näringsrik jord kan gynna tillväxten på bekostnad av oljan i blommorna, vilket är den man är ute efter.

När man plockar lavendel för oljans skull ska alla blommor vara helt utslagna, då är koncentrationen av estrarna som högst. Skörda morgon eller kväll en vacker, vindstilla dag. Kyla, regn och dimma stjäl också estrar från blommorna. Det är anledningen till att de bör torkas i skydd från sol, vind och fukt.

Den bästa lavendeloljan får du efter en het, torr sommar. Lavendelns innehåll är även lösligt i alkohol.

2. Vänderot stimulerar sömn

Vanderot

Vänderot, Valeriana officinalis, är lugnande för sköra nerver. Dessutom har blomman en tendens att vända jobbiga situationer till sin motsats. Den brukar finnas under sitt latinska namn, valeriana, på hälsokosten. Men ännu bättre är det att själv gå ut och gräva upp roten.

Om du inte odlat fram den själv behöver du någon som pekar ut rätt växt: många av de där hundkexliknande växterna är giftiga.

Vänderot gör att det både går snabbare att somna och att du sover bättre när du väl slumrat till – den har både snabb och långsam effekt.

Till skillnad från andra lugnande växter, som malört och johannesört, är det få som faktiskt torskar på vänderot.

Det finns flera olika teorier bakom namnet, och en av dem är att växten vänder sjukdomar – alla sjukdomar – till det bättre.

Odling av vänderot

Vänderotsfröet tycks vilja falla färskt direkt från blomman och sedan själv välja sin växtplats. Tyvärr blir rötterna kraftigare om växten inte får blomma så du måste vara hård om du vill bli lugn.

Växten finns i det vilda, den gillar områden som är både träskiga och soliga. När du fått kontakt med vänderoten kommer du att se den överallt. Men var försiktig med den vilda vänderoten. Testa i stället att ta med de färska fröerna hem, sprid dem lite överallt i odlingen och låt växten avgöra var den trivs bäst.

Skörda tvååriga plantor och ta både rötterna och den svullna jordstammen (den lilla klumpen där bladen och rötterna möts), helst på hösten efter blomningen men det funkar även på våren innan blomstängeln skjuter upp. För magiskt arbete skördas roten en torsdagsnatt vid nymåne.

3. Malört – en grym läkeväxt

Malort

Malört, Artemisia absinthum, är inte bara nyttig för människor. Den går också att använda för att skydda åtråvärda frön som ärter och bönor, som ofta snos ur grönsakslandet av fåglar och möss. Ta en näve torkade söndersmulade malörtsblad, strössla över fröna i såraden och täck med jord. Växten kan också funka som ett milt myggmedel om du mosar den mot huden.

Så länge du behandlar malört med respekt (inte halsar malörtstinktur direkt ur flaskan, som om du vore Hunter S Thompson) är den en grym läkeväxt. Malört har använts av folk som är nervösa och fisiga och mot dysenteri. Och precis som många andra bittra växter är den bra för matsmältningen. Enligt osäkra källor funkar dropparna också mot bakfylla.

Om du har en kvist malört i rockslaget ger den jaktlycka, om du bär den som en amulett ger den styrka att slutföra en viktig uppgift. För att bli av med oroliga andar kan du hänga en rugge malört på tork i fönstret eller bränna en kvist som rökelse.

Odling av Malört

Malört är perenn men blommar först andra året. Det är en tålig ört som trivs även i de tuffaste, stenigaste delarna av trädgården. Dessutom ser den fantastisk ut.

Växten verkar också vara lite lätt frånstötande. Det finns odlare som använder malört för att hålla ogräs borta och andra som tycker att vanliga, väna växter missgynnas om de placeras precis intill malört. Håll koll på den så att den inte mobbar ut andra örter i närheten.

Detta är Elin

UNNES022.jpg

Läs också:  Ditt skafferi är laddat med läkande kryddor

Namn: Elin Unnes.

Aktuell: Med boken Herbariet: Växter till mat, magi och medicin (Natur & Kultur).

Yrke: Journalist och författare.

Ålder: 37 år.

Familj: Mannen Stefan Fält, som också är formgivare av boken. Pappa i Hälsingland.

Bor: Lägenhet i Stockholms innerstad, odlar på kolonilott utanför tullarna.

På gång härnäst: Att expandera örtagården ytterligare.

Läs mer om

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen