Land var ett vågspel från starten. Paketet med en tidningsdel för aktiva lantbruksföretagare (oftast män) och en del för den breda allmänheten var oprövad. Hur skulle den allmänna delen Land tas emot av läsarna?

– Vi sålde Land som tidningsidé genom kvinnorna, sa Håkan Rydén vid en tillbakablick. Kvinnorna sålde sedan in tidningen till sina män. Vi hade mycket innehåll som tilltalade kvinnorna. Det var mat och vävning och samhällsfrågor som tilltalade kvinnor på ett vettigt sätt. Många av annonsörerna riktade sig också till den kvinnliga läsekretsen.

50 år med Land

Land har genom åren i samspel med läsarna pekat på problem och möjligheter för landsbygden. Under jubileumsåret 2021 göra vi tillbaka blickar och följer upp hur det har gått.

Redaktionen lyckades, Land blev en tidning för BÅDE kvinnor och män.

Drev landsbygdens utveckling

Med åren stod det klart att kvinnor var drivande i den lokala landsbygdsutvecklingen. Det var de som ofta ringde och tipsade redaktionen om evenemang i hembygdsgårdar och bya­lag. Kvinnor blev också allt bättre på att våga starta företag, inte minst inom hantverk, service och omsorg, och gärna i kooperativ form.

I Land blev lokalt engagemang ofta också ett sätt för kvinnor att flytta fram sina positioner. Landsbygds­utveckling och kvinnokamp kom att gå hand i hand.

Här är några av Lands färgstarka kvinnliga profiler genom åren:

Camilla stred för maten

Camilla Sparring i Svärdsjö startade ett riksomfattande Matuppror för att få bättre mat på äldreboenden i landet. Hon fick Stora Landpriset 2008 för insatsen.

Ingegerd Lindström – vilken idéspruta!

Ingegerd Lindström var en tidigt profilerad medarbetare. Precis som systern Astrid Lindgren var hon produktiv och hade gott om självförtroende. En av Ingegerds insatser var att skriva om en insamling av främst stickade plagg från andra världskriget. Bidragen med berättelser och dokumentation strömmade in till Norbergs Bergslags Hemslöjdsförening och många av plaggen hamnade på Nordiska museet. Sådana läsaraktiviteter, ofta med kvinnor i huvudrollen, blev en bestående del av Lands personlighet.

Astrid Lindgren och Land samarbetade

Astrid Lindgren drev stora kampanjer i Land på 1980-talet. De handlade bland annat om att Sverige behöver öppna landskap.

Christina räddade inlandsbanan

Christina Falkengård räddade Inlandsbanan med sin uthålliga opinionsbildning och fick Stora journalistpriset 1984. Hon hittade ofta berörande kvinnoöden i väglöst land, till exempel Edla Johansson i Kummavuopio som Christina berättar om i en tillbakablick i DN (16/1). När maken gått bort och lantbrevbäraren pensionerats flyttade Posten Edlas brevlåda 400 meter bort.

– Nog kan jag linka mig dit ner och hämta men vem ska hjälpa mig med tånaglarna, undrade Edla.

Lands berömda matprofil

Monica Hörner var Lands ledande matskribent under många år och en av de mest uppskattade i landet. 1983 fick hon Guldpennan av Gastronomiska Akademien för “utomordentligt författarskap på det gastronomiska området”.

Marit mot strömmen

Marit Paulsen reste i Europa med maken Sture Andersson och avslöjade en skandalös djurhållning. Men hon var också en pedagogisk EU-anhängare inför folkomröstningen 1994 och kunde förklara EU:s jordbrukspolitik med hjälp av en köttbulle från skafferiet. Kallade sig gärna kärringen från Yttermalung och vågade gå mot strömmen.

Land grönaste fingrar

Lena Israelsson lyfte Lands trädgårdssidor med en rad nya grepp om odling, kompostering och miljötänk. Hennes Handbok för köksträdgården (första upplagan kom 2000) är en oumbärlig klassiker för grönsaksodlare.

Lena Israelsson låg även bakom Lands Öppen trädgård, där privata trädgårdar i hela landet under en dag öppnar sina grindar för besökare. En älskad inspirationsdag för trädgårdsintresserade som lockar tusentals besökare.

Läs också: Land 50 år: Viktiga frågor för landsbygden

Fira Land 50 år här!