Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Artiklar 3 mars

Land 50 år: 6 viktiga b:n för landsbygden

Butik, bredband, bensinpris, byskola, BB, bostäder. Dessa 6 b:n har engagerat Lands läsare i 50 år. Så har det gått.

Här är 6 frågor för landsbygden som ofta återkommit i spalterna. Hur har det gått, hur ser framtiden ut?

Landsbygden viktiga frågor – 50 år med Land

Land har genom åren i samspel med läsarna pekat på problem och möjligheter för landsbygden. Hur kan vi bryta negativa trender som avfolkning och urholkad service? Under jubileumsåret 2021 göra vi tillbaka blickar och följer upp hur det har gått.

 Eva Anderssons dotter Ellen i korgen och Lina Wejlemos dotter Natalie kanske kan bli nästa generations handlare i Killhult.
Eva Anderssons dotter Ellen i korgen och Lina Wejlemos dotter Natalie kanske kan bli nästa generations handlare i Killhult. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

1. Butiken

Så har det gått. Sedan 1996 har 27 procent av dagligvarubutikerna lagts ned. Etableringen av köpcentra runt tätorterna har slagit hårt både mot småbutiker i stadskärnorna och lanthandlare. I krympande landsortskommuner har kundunderlaget minskat.

Så ser framtiden ut: På senare år har läget stabiliserats för lanthandeln. Ett årligt statligt stöd på 35 miljoner till butiker i ”särskilt sårbara och utsatta glesbygder” har haft betydelse. Många lanthandlare har utvecklats till servicecentra som erbjuder en rad samhällstjänster förutom livsmedel. Digitala, obemannade butiker finns numera på flera håll i landet. Kunderna beställer varorna via internet som körs ut till en ”lanthandel” på orten där kunderna hämtar varorna. Hösten 2014 öppnade Kiladalens Utveckling AB i Stavsjö landets första digitala lanthandel i samarbete med Ica Maxi i Norrköping.

2. Bredbandet

 Den här platsen, vid den gamla radion, är enda platsen i Susann Johnssons och Andreas Hoffstens hus i Hovlös där det kan finnas en liten chans till skaplig mobiltäckning.
Den här platsen, vid den gamla radion, är enda platsen i Susann Johnssons och Andreas Hoffstens hus i Hovlös där det kan finnas en liten chans till skaplig mobiltäckning. FOTO: Joakim Nordlund/PRESSPRO.se

Så har det gått: 1971 hade internet och smarta mobiltelefoner varit ren science fiction. Nu är informationstekniken en överlevnadsfråga när allt mer av samhällets göromål sköts digitalt. Enligt Post- och telestyrelsen (2019) hade 84 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband som medger hastigheter om minst 100 Mbit/s. Det är en bra bit under målet om 95 procent och på landsbygden är läget på sina håll långt sämre. Lägst andel har Högsby med 40,95 procent följt av Torsås med 42,25 procent och Vansbro med 44,07 procent, skriver journalisten Lotta Gröning i en granskning i Expressen. På landsbygden i stort hade läget varit mörkare om inte lokala föreningar de senaste tio åren tagit saken i egna händer och grävt ner fiber för bredband.

Mobiltäckningen är också ojämn och många minns ett Landreportage för några år sedan när läsarna visade hur de måste klättra upp på taket för att få täckning.

Så ser framtiden ut: Regeringen har i sin strategi slagit fast att 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband och 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen har avsatt 1,4 miljarder kronor till bredbandsstöd under 2021, 500 miljoner kronor under 2022 och 100 miljoner kronor per år 2023–2025. Det lär, enligt kritikerna, inte räcka för att klara de områden där ”marknaden” inte anser att det är lönsamt att bygga ut.

3. Bensinpriset

 15 år senare macken i Stocksbo lades ner.
15 år senare macken i Stocksbo lades ner. FOTO: Magnus Hartman

Så har det gått: I skrivande stund kostar en liter 95-oktanig bensin runt 13:50 kronor vilket är närmare dubbelt så mycket som 1971, med hänsyn taget till penningvärdet. Skillnaden beror i huvudsak på bensinskatten som numera utgör över 60 procent av priset.

Skatten på bensin och diesel lär inte sänkas av dagens regering. Fossila bränslen ska fasas ut. Landsbygdens organisationer menar att det måste till särskilda regler för reseavdrag för boende på landsbygden där man ofta är bilberoende eftersom kollektivtrafiken är undermålig. Regeringen utreder nu hur detta ska gå till (DN 29/1)..

Så ser framtiden ut: Parallellt med diskussionen om reseavdrag växer det fram samåkningslösningar, bland annat i Facebookgrupper. Lokalt satsas det en del på infrastruktur som kan kombinera bil/cykel med kollektiva transporter. Runt hälften av landets bilresor är faktiskt under fem kilometer och fler resor bör kunna genomföras utan bil även på landsbygden om infrastruktur som cykelbanor byggs ut och vägarna blir bättre och säkrare.

4. Byskolan

 Skolan mitt i byn. Röstånga i nordöstra Skåne sjuder av liv och lokala initiativ som får barnfamiljer att flytta dit. Den populära byskolan är ett av byns dragplåster.
Skolan mitt i byn. Röstånga i nordöstra Skåne sjuder av liv och lokala initiativ som får barnfamiljer att flytta dit. Den populära byskolan är ett av byns dragplåster. FOTO: TRONS

Så har det gått: 1971 blev byborna i Drevdagen riksbekanta när de ville rädda sin skola från nedläggning. Striden pågick i 18 år innan föräldrarna fick tillstånd att starta en friskola. Den fick visserligen lägga ner 2007 när elevunderlaget utgjordes av bara fem elever men Drevdagen blev en förebild. Vissa orter har lyckats rädda sin skola men de minsta skolorna, med färre än 50 elever, minskade med över 300 skolor från 2012 till i dag. En nedlagd byskola är inte bara en sorg för drabbade elever och föräldrar. Den blir också en symbolfråga som kan sänka

Så ser framtiden ut: Kloka, lokala argument kan fortfarande övertyga politiker om byskolans viktiga roll. Ett färskt exempel är Öja skola i Burgsvik på södra Gotland som nyligen räddades igen efter flera vändor med hot de senaste åren. Nu har politikerna lovat att hålla fingrarna borta från skolan. En ny, grön våg där barnfamiljer flyr storstädernas absurda bostadspriser kan gynna de orter som räddat kvar de små skolorna. Oavsett om detta skett genom start av friskola eller med bibehållen kommunal drift.

5. BB och sjukvård

 Akutsjukhusen blir färre. På Sollefteå sjukhus akutmottagning görs numera inga operationer men alla patienter som behöver akut omhändertagande tas emot.
Akutsjukhusen blir färre. På Sollefteå sjukhus akutmottagning görs numera inga operationer men alla patienter som behöver akut omhändertagande tas emot. FOTO: Michael Engman

Så har det gott: Centralisering av sjukhusen har väckt oro och protester. Den fleråriga kampen mot neddragningar på Sollefteå sjukhus är ett riksbekant exempel. Hinner en gravid kvinna fram i tid om det är tio mil att köra? är en av många frågor som ställs.

Sedan 1980-talet har antalet akutsjukhus halverats, trots hög kvalitet på de mindre sjukhusen. Kalix sjukhus har utsetts till Sveriges bästa sjukhus när det gäller behandling av strokepatienter men har ändå varit hotat i decennier.

Så ser framtiden ut: Tekniken med virtuella kontakter med vård kommer säkert att utvecklas och förfinas med nya 5G-nätet men kan aldrig helt ersätta det personliga mötet med läkare och annan vårdpersonal.

När Hälsocentralen i Offerdal hotades av nedläggning 1992 bestämde sig medarbetare för att starta ett kooperativ. Sedan 2010 drivs verksamheten som ett medborgarkooperativ i form av en ekonomisk förening som består av cirka 700 delägare, av vilka de flesta bor i närområdet.

Modellen kan vara en förebild för ett alternativt sätt att bedriva sjuk- och hälsovård på landsbygden, menar Desirée Enlund som skrivit en doktorsavhandling om nedskärningarna av sjukvården på landsbygden.

6. Bostäderna

Så har det gått: Det råder bostadsbrist i 212 av landets 290 kommuner och det är inte bara ett storstadsproblem. Det försvårar för bland annat äldre att bo kvar i sin invanda miljö när de inte längre orkar bo kvar i stora hus och för ungdomar som vill flytta hemifrån men bo kvar i bygden. Tiden är förbi när flera generationer regelmässigt bodde kvar på gården, nu krävs ett mer varierat boende på landsbygden. Det finns också ett ökat intresse för landsbygdsboende som en reaktion på coronapandemin, bland annat för att det har blivit ”normalt” att jobba hemifrån och på distans.

Så ser framtiden ut: Många anser att kommuner bör satsa mer på äldreboende utanför tätorten och här finns också plats för lokala entreprenörer, som i Rudskoga utanför Kristinehamn. Här startade Bengt Lindqvist och Karl Andersson ett fastighetsbolag som byggde ett helt kvarter med 22 lägenheter, fullt av fritidsaktiveter och i samverkan med förskola och servicehem som drivs av kommunen. Ingelsgården i Hoting är Sveriges första äldrekooperativ, skapat av Hervor Dahlén redan 1991. Här finns en marknad för entreprenörer när Sverige har en växande äldre befolkning.

Att bygga nya bostäder skapar också jobb på orten, som i När socken på Gotland där ett lokalt utvecklingsbolag i samarbete med socknens byggfirma först byggde om församlingshemmet till bostäder och sedan renoverade ett bostadsområde man tagit över. Intresset är stort, samtliga lägenheter är uthyrda.

Läs också: Hans penna har illustrerat lantbrukets utveckling i 40 år

Fira Land 50 år här!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen