Att Helge Palmcrantz (1842-1880) var född i den jämtländska avkroken Ede, kan möjligen ha bidragit till både kreativiteten, uppfinningsrikedomen och kärleken till jorden. Det fanns helt enkelt inte mycket annat att göra.

Historisk tillbakablick – 50 år med Land

Under hela Lands jubileumsår 2021 bjuder vi på läsarnas favoriter i repris.

Liknande bakgrund hade Gustaf de Laval (1845-1913) som också var son till en kapten och uppvuxen i en agrar miljö utanför Orsa.

Båda unga, lantliga genier som fått chansen att plugga tack vare 1840-talets folkskolereform.

Båda nyfikna, orädda och fullkomligt ostoppbara i sin iver att bidra till den industriella revolution som nyligen mullrat igång på allvar i England och USA.

Blev stenrik på kuppen

Palmcrantz startade på 1870-talet Sveriges största mekaniska verkstad på Kungsholmen i Stockholm. Här byggdes allt från räknemaskiner till energisparande cyklar och flerpipiga, handdrivna kulsprutor.

Stora lyftet kom när han som 33-åring blev kontaktad av en svensk affärsman i England. Denne påtalade att britterna efterfrågade grövre kaliber som kunde fungera även på krigsfartyg. Palmcrantz levererade och blev stenrik på kuppen.

Sveriges första slåttermaskin

Men den storskäggige jämtlänningen var även en föregångsman när det gällde personalvård. Att hans anställda hade åtta timmars arbetsdag, övertidsersättning och sjuklön, var något helt unikt på den tiden.

Utanför arbetarnas bostäder lät han också anlägga trädgårdstäppor, vilket passade bra ihop för det intresse för odling som Palmcrantz också kom att utveckla.

Det var han som byggde Sveriges första slåttermaskin; en lika klurig som nyttig sak, som raskt blev de mera välbärgade böndernas vän. ”Palmkransaren” hade järnhjul, smörjkoppar och drogs av en eller två hästar beroende på storlek.

Idéerna sprutade

Gustaf de Laval, då?

Jo, han var i sin tur blott 25 år, när han skissade på projekt som stenkolsbrytning i Skåne, asfalt ur Hunneberg, förädling av kokosolja i Trollhättan och ett kustförsvar där minor laddade med nitroglycerin kom farande mot fienden med en fart av 40 fot i sekunden och – omsider – även en ”luftsmord” båt som skulle gå över Atlanten på åtta timmar.

Viktigaste var dock den ångdrivna maskin som han den 16 december 1877 provkörde som ingenjör på Liljeholmens Ljusfabrik i Stockholm.

Grädden flög som spånor

Från sin uppväxt mindes han böndernas sjå att skilja grädden från mjölken. Nu hade han – inspirerad av en centrifug som slungade bort oönskade, feta syror ur stearinet – byggt en dito för mjölk.

Efter en kvart ”var grädden på ytan hård som smör”, som han senare skrev. När de Laval vidrörde ytan med en trästicka ”flög grädde som spånor”.

Separatorn, alltså.

Den kanske viktigaste av alla de Lavals 92 patent och med tiden hemmastadd på i stort sett varenda bondgård i landet.

Lika bra fungerade inte hans första mjölkmaskin Lactator, skapad 1886, men tanken att använda vacuum i stället för att sticka kanyler i kornas juver (jodå, försök pågick faktiskt utomlands) kom att bilda skola för framtida modeller.

Nödvändighet för moderna bönder

Men även två andra uppfinnare bidrog starkt till att svenska lantbrukare kunde spara en smula på musklerna.

Den ene var västmanlänningen Johan Theofon Munktell (1805-1877) som inlett sin bana med att bygga Aftonbladets första tryckpress, en präglingsmaskin åt Myntverket, kaminer, gevär, motorer för vedkapar och ett bryggeri som skulle få folk att dricka öl med måtta i stället för att supa ner sig på brännvin.

Men framförallt var han intresserad av ångkraft.

55 år gammal kunde Munktell från sin verkstad i Eskilstuna rulla ut landets första egna tröskverk. Men tiden skulle den bli ett begrepp och en nödvändighet för alla moderna bönder.

Sveriges första traktorer

Driftsäkerheten var, som hos allt annat som Munktell byggde, imponerande. Än i dag bevarar fabrikens museum ett rosafärgat tröskverk som 1932 skeppades över till bonden Sigurd Andersson på Ridö i Mälaren. Det kan ställas om för olika sädesslag, klöver eller timotej, och fungerar fortfarande klanderfritt.

Munktells Verkstad skulle även 1913 tillverka en av landets första traktorer – ett monster på 8,3 ton med järnhjul, tändkulemotor och en höjd på hisnande 3,3 meter.

Flottans första ubåt

Äran för att ha byggt den första serietillverkade traktorn tillfaller dock Nackaingenjören John Victor Svenson (1863-1938).

Han var egentligen mera intresserad av sjöfart, hade själv gjort en världsomsegling och 1904, under stor sekretess, byggt Flottans första ubåt, den 21 meter långa Hajen, god för 9,5 knop och åtta mans besättning.

Stor och stark

Förmodligen inspirerad av en plöjningsdemonstration med en inhyrd brittisk traktor på Alnarps Lantbruksinstitut, skulle J V Svenson 1912 konstruera sitt eget märke Avance.

Visserligen kallades den ”motorplog”, men var i högsta grad en traktor; stor, stark och med den storleksskillnad mellan fram- och bakhjul som kom att bli standard.

Mannen bakom Primusköket

Att J V Svenson omsider skulle tvingas se sitt företag köpas upp av just Munktells, samtidigt som årsförsäljningen av traktorer i landet på tre decennier steg till 21 000 exemplar, var förstås bittert.

Å andra sidan kunde han trösta sig med att hans andra stora uppfinning gick desto bättre. J V Svenson var nämligen en av männen bakom Primusköket, den blåslampa som fick följa med på äventyr med herrar som ingenjör Salomon August Andrée, Roald Amundsen och Edmund Hillary.

Men det är förstås en helt annan historia.

Handla alla unika jubileumsprodukter