Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
åsikt 13 november 2015

ÅSIKT: Professorn har fel – människan är klimatboven

REPLIK. Det är visst människan som ligger bakom klimatförändringarna. Det skriver SMHI i en replik till Peter Stilbs debattartikel om klimatförändringarna.

Bild 1/2 FOTO: Mostphotos
Bild 2/2

Tvärtemot vad Peter Stilbs hävdar i sin artikel ”Klimatet har inte förändrats”, så vill vi påstå att klimatet har förändrats det senaste dryga seklet.

Förändringen är dramatisk med bland annat snabbt ökande halter av koldioxid i atmosfären, ökningar som är utan motstycke historiskt sett i halt och takt. Den globala medeltemperaturen har ökat kraftigt och nederbördsmönster har påverkats. Vi har hav som värms upp och blir allt surare när de binder mer koldioxid. Vi har Arktis havsisutbredning som har minskat oroväckande fort.

Världens forskare har inte kunnat hitta någon annan mer trolig förklaring till detta än att det är mänsklig aktivitet, främst genom förbränning av fossila bränslen, som ligger bakom förändringen. IPCC, FNs klimatpanel, samlar forskare från hela världen för att sammanställa den senaste forskningen om klimatet och dess utveckling. Den senaste klimatrapporten slutfördes under 2014 och där framgår detta mycket tydligt.

Erik Kjellström, klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre. Foto: Pressbild.
Erik Kjellström, klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre. Foto: Pressbild.

På SMHI forskar vi enligt en vedertagen vetenskaplig metod. Det betyder att vi redovisar hur vi gör vår forskning och vi låter andra forskare granska vår forskning för att säkerställa att det vi kommer fram till har hög kvalitet. Detta är ett arbetssätt som forskare inom alla discipliner världen över använder. I forskningsprocessen ingår också att ta in nya fakta för att pröva hur det påverkar och på så sätt vidareutveckla forskningen.

När man analyserar klimatet och klimatförändringen är det viktigt att inte titta på för korta tidsperioder, för att få för stort utslag av enskilda kortare episoder som en extra kall eller varm sommar eller vinter.

Klimatet är ett komplext system och det tar tid för klimatet att svara på de förändringar som sker på jorden och i atmosfären. Därför används standardmässigt långa perioder om 30 år eller mer för jämförelser och för att se trender i klimatutvecklingen. Den 18-åriga ”paus” i temperaturökningen som vissa hävdar motsäga att det pågår en klimatförändring, vill vi som klimatforskare säga är en för kort period för att säga att den långsiktiga trenden har stannat eller vänt. Däremot använder vi självklart även temperaturdata från denna period i vårt arbete med att förstå klimatsystemet och för att utvärdera våra klimatmodeller.

Baserat på den forskning som finns så vill vi ställa utom tvivel att det pågår en klimatförändring, och nu är det upp till våra politiker att fatta de beslut som krävs för att, om möjligt, hejda utvecklingen.

Erik Kjellström
klimatforskare och chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre

Vad tycker du? Skriv en debattartikel!

 

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen