Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
åsikt 22 februari 2016

Statliga pengar till infrastruktur slösas bort

Istället för att titta på hur infrastruktursatsningar kan bli lönsamma slösar politikerna pengar och går på trafikmyter, skriver Maria Börjesson, föreståndare för Centrum för transportstudier och medlem i SNS Konjunkturråd.

FOTO: Christoffer Edling/Mostphotos

Varje år satsas enorma resurser på investeringar i landets infrastruktur. Den statliga budgeten för infrastruktur är 44 miljarder per år. Det är ändå en liten summa jämfört med de enorma resurser som resenärer och transportörer lägger på transporter, i form av både tid och pengar.

Investeringar med stor nytta väljs bort

Trots detta används inte kunskapsbaserade beslutsunderlag i valet av vilka investeringar som genomförs. Konsekvensen blir dels att många investeringar som inte ger så stora nyttor för resenärer och transportörer genomförs, men också att många investeringar som ger stora samhällsnyttor prioriteras bort.

Ofta anförs att skälet till att inte använda samhällsekonomisk lönsamhet som beslutsunderlag är att då skulle endast väginvesteringar i Stockholm byggas.

Men det är en myt. Många lönsamma investeringar finns på landsbygden, det är nämligen mycket billigare att bygga ny infrastruktur där.

Ofta framförs argumentet att vi ska investera mer i tåg för miljöns skull. Men att spårinvesteringar skulle vara smart miljöpolitik är också en myt. Ett viktigt skäl är att mer järnväg inte minskar bilresande nämnvärt.

Väl utbyggt järnvägsnät

Sverige har ett av världens mest utbyggda järnvägsnät men det är ändå bara runt 10 procent av vårt resande som sker på spår (inkluderat tunnelbana och spårvagn). För att minska klimatutsläppen från vägtrafik är styrmedel effektivast, till exempel trängselskatter, parkeringspolicy och styrmedel som gör det dyrare att köra stora och energislukande fordon.

Slösar man bort skattemedel i infrastruktursektorn så minskar de resurser som annars skulle kunna användas till effektiv miljöpolitik.

Ett högaktuellt exempel är de planerade höghastighetsbanorna mellan Järna, Almedal och Lund. Miljöeffekterna av de föreslagna höghastighetsbanorna är försumbara. De omfattande klimatpåverkande utsläppen under byggtiden blir mycket stora och motsvaras inte av de minskningar som banorna leder till när de väl trafikeras runt år 2035.

Investeringar under 15 år

Den hittills beräknade kostnaden för höghastighetsbanorna är gigantisk, för tillfället upp till 330 miljarder kronor. Det motsvarar alla infrastrukturinvesteringar under 15 år. Då ingår ändå inte kostnaden för till exempel anslutningar och stationer. Bara en tjugondel av räntekostnaderna skulle kunna finansiera biobränslen till all flygtrafik mellan de tre städerna för all framtid.

Höghastighetsbanorna tränger dessutom undan andra, mer samhällsekonomiskt lönsamma projekt, inte minst på landsbygden.

Svensk och internationell forskning visar att kostnader för stora investeringar underskattas. Från beslutstillfället till invigningen har kostnaderna ofta ökat rejält.

För järnvägsobjekt visar forskning dessutom att resandevolymerna systematiskt överskattas, i genomsnitt 50 procent. Botniabanan är ett exempel. Men trots detta ändras inte de politiska besluten när mer information kommer fram. Ett drastiskt exempel är tunneln genom Hallandsås, som blev mer än tio gånger dyrare.

Ska vara ekonomiskt effektiv

Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast att transportförsörjningen i Sverige ska vara samhällsekonomiskt effektiv. För att detta beslut ska kunna följas krävs transparenta och kunskapsbaserade beslutsunderlag. Det är också en förutsättning för att besluten ska kunna granskas. Det är särskilt viktigt i transportsektorn, eftersom transportinvesteringar är så långsiktiga.

När kostnaderna skenar och nyttorna uteblir kan den generation politiker som fattade beslutet inte längre ställas till svars.

Maria Börjesson, föreståndare för Centrum för transportstudier och medlem i SNS Konjunkturråd

Vad tycker du? Skriv en debattartikel – så här gör du!

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen