Torbjörn Österholm: Bygg bort landsbygdens digitala utanförskap

I mitten av mars genomfördes en framgångsrik hackerattack mot tunga svenska nyhetssajter. Förhoppningsvis får mediebolagen en tankeställare och skyddar sig bättre framöver.

Dålig digital krisberedskap är inget nytt, tyvärr. Skogsbranden i Västmanland för snart två år hade blivit en än större katastrof om inte frivilliga startat Facebookgrupper och tagit över en del av informationsansvaret från berörda myndigheter.

Dramatiska hål i vår samhällsberedskap får stora rubriker men vi får inte glömma de orättvisa brister inom den digitala infrastrukturen som drabbar den enskilde medborgaren i vardagen.

Så drabbar dålig täckning – 4 vardagsexempel

1. Åke Åslund i Renålandet utanför Strömsund fick ont i bröstet och kände igen symtomen från en tidigare hjärtinfarkt. Mobilen fungerar inte i byn men tack och lov hade han kvar sin gamla telefon med koppartråd och kunde ringa 112. Personalen tog EKG i ambulansen men fick köra 1,5 mil innan man fick täckning och kunde skicka informationen till Ös­tersund. Det gick bra för Åke denna gång, tack och lov, men otryggheten är plågsam att leva med i byn.

2. Ida Collin i Norråker driver en prisbelönt lanthandel men mobiltäckningen är ojämn och ibland kan kunderna inte hämta ut paket, för att nämna ett bekymmer.

3. Hyllade filmaren Clara Bodén på Rödön har ett trögt bredband som har svårt med hennes tunga filmfiler.

4. Företag, till exempel i turistbranschen, vittnar om så stora digitala problem att de väljer att inte etablera sig i bygderna. Ett konkret bekymmer är väg 321, en viktig transportled för både tung trafik och turisttrafik. Här är mobiltäckningen urusel.

– Det är helt avgörande för turistföretag att kunder ska kunna söka information och boka på nätet. Om det inte fungerar finns man inte som företag, sade Anna Wersén på Jämtlands läns museum i en debatt inom ramen för satsningen #rättvistäckning.
Östersunds-Posten, Länstidningen, SVT och SR i länet startade satsningen för att få upp frågan på dagordningen och som vanligt lovade ansvarig IT-minister (numera Mehmet Kaplan, MP) och andra aktörer att det ska bli bättring.

Vågar vi tro på det?

Kräver somordning

År 2020 ska 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha snabbt bredband på 100 Mb/timmen. Men vem tar hand om de övriga 10 procenten? Här måste samhället gripa in men avsatta medel räcker inte, anser kritikerna.

När medborgarna förväntas sköta alltmer av sina ärenden på nätet, till och med läkarkonsultationer, måste det vara en rättighet att ha mobiltäckning och tillgång till snabbt och pålitligt bredband.

Men att få rättvisa villkor i hela landet handlar inte bara om pengar. Samordningen mellan aktörer måste bli bättre.

Eivor fixade kabeln

Jag har tidigare berättat om Eivor Frestadius i Sörviken som upptäckte att Skanova grävde en kabel utanför hennes köksfönster. En digital motorväg som drogs mellan Örebro och Luleå. Ett gyllene läge för massvis av byar längs sträckningen att koppla in sig. Men icke.

Först efter enorma ideella insatser lyckades Eivor och and­ra eldsjälar att få Sörviken och Görvik inkopplade, två (2) byar, alltså.

Krokben för rättvisan

Svenska regeringar har gärna talat om ”arbetslinjen” och ”rättvisa” det senaste decenniet. Men fortfarande lägger man krokben både för arbetslinjen och rättvisan på landsbygden genom att inte bygga bort det digitala utanförskapet.

Torbjörn Österholm är krönikör på Land.

Vad tycker du? Skriv en debattartikel – så här gör du!