"Utan föreningen hade byn inte överlevt!"
Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte den lokala utvecklingsgruppen, Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen kan man undra om bygden överlevt på sikt.
Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Hela Sverige ska leva och vunnit ära och 10 000 kronor.
Historien om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas.
Det började 2010 när butiken höll på att gå i konkurs. Ortrtsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare. Det lyckades och butiken är i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades också macken, som varit stängd ett tag, och det ena har lett till det andra.
– Vi är som ett självspelande piano i dag. Runt butiken har vi byggt en scen, en toalett, marknadsstånd och satt upp en digital anslagstavla. Vi har tre anställda, två extrapersonal och ungdomspersonal som jobbar på helgen. Idrottsklubben Gideå IK har kunnat anställa en vaktmästare som jobbar hälften av tiden åt oss, säger Göran Domeij till lokaltidningen allehanda.se. Han är ordförande i Gideåbygdens ekonomiska förening som i dag har 250 medlemmar.
Lokalföreningen räddar inte bara livsviktig service, man skapar alltså också arbetstillfällen och är den näst största arbetsgivaren på orten! Lyckade grepp ger nästan alltid ringar på vattnet.
– Vi i föreningen är nog väldigt viktiga, säger Göran Domeij. Men det är ingen mening med det här om ingen vill använda den lokala servicen.
Göran Domeij sammanfattar där två framgångsfaktorer för lokal utveckling. Det krävs eldsjälar och entreprenörer som till en början tar tag i de livsviktiga, lokala servicefrågorna, men om inte ortsborna är lojala kunder och är beredda att satsa en slant i investeringar, så rinner ansträngningarna ut i sanden.
Orter som Gideå finns det tusentals av i Sverige. De kan naturligtvis inte ta över hur mycket som helst av samhällets service.
Men det är uppenbart att framtiden tillhör de landsbygder som med egen kraft kan skapa alternativ när till exempel lanthandlare och mackar drar sig tillbaka, sa Thomas Norrby till mig i våras. Thomas Norrby arbetar som lärare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där han bland annat utbildar studenter som senare kan bli landsbygdsutvecklare i kommunerna.
Kommunala landsbygdsutvecklare kan bli en brygga mellan beslutsfattarna och eldsjälarna på landsbygden. En modell som verkar fungera väldigt bra i Västervik. Kommunen utsågs till Årets landsbygdskommun av Hela Sverige ska leva och det är ingen tvekan om att landsbygdsutvecklaren Lotti Jilsmo spelar en viktig roll. Hon syns och hörs överallt med en smittande entusiasm och handlingskraft.
Läs också: 3 byar som fixar sin egen ekonomi
Sedan Lotti Jilsmo anställdes 2011 har kommunen bland annat genomfört ”förbättringspromenader” där man i dialog sökt lösningar på lokala problem. Kommunen har också startat åtta servicepunkter i kommunens landsbygdsbutiker och står för grundkostnaden till en samlingslokal på 16 orter i kommunen.
Parallellt med de glädjande nyheterna om Gideå och Västervik läste jag i tidningen ATL att den svenska självförsörjningsgraden är så låg att vi redan efter en vecka av kris och stängda importvägar skulle stå utan mat i livsmedelsbutikerna.
Det är också mot den bakgrunden vi måste värna en levande landsbygd. För utan rimlig service får svenska mjölkbönder och andra livsmedelsproducenter ännu svårare att jobba vidare på en redan tuff marknad.
Torbjörn Österholm, reporter på Land
I en krönika av Torbjörn Österholm i nummer 52 kan man få intrycket att den konkurshotade lanthandeln i Gideå köptes av tolv bybor. Men det var många fler personer som via Gideåbygdens ekonomiska förening satsade pengar i köpet. Föreningen har idag 250 medlemmar.
