Debatt: Ska verkligen bara tätorter belysas?
Är det bara tätorter som ska belysas? Det undrar debattskribenten Christer Olsson Bensjö efter att ha läst riktlinjer för vägbelysning - riktlinjerna som gjort honom ordentligt upprörd.
Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans tagit fram riktlinjer för vägbelysning, de har till och med gett ut en publikation.
I det sjätte (6) kapitlet med rubrik landsbygd står det att vägar utanför tätort behöver normalt inte förses med vägbelysning. Och sedan lite längre ner under punkt (6.1) står det: ”Huvudprincipen är att vägsträckor på landsbygd inte ska förses med belysning annat än i undantagsfall.”
Ja ni läste rätt, Trafikverket och SKL vill bara belysa tätorter! SKL har även publikationer om den attraktiva staden, men inget om Sveriges landsbygd. Vi i Jämtlands Väl Bräcke tog kontakt med SKL och ställde frågor om vad de hade för planer för landsbygden i Sverige, det svar vi fick var att de inte svarade vanligt folk och företag. Och SKL är Sveriges kommuner och landsting?
Vi i Jämtlands Väl Bräcke nöjer oss inte med det svaret, utan vi kommer att fortsätta driva frågan om landsbygdens rätt till säkra vägar med vägbelysning.
Läs också: Postnord vill spara – Alf och Anette tvingas åka 2,7 mil till brevlådan
Vi har tagit del av VTI:s rapport 535 som gavs ut 2006 där det hänvisas till en finländsk meta-analys. Enligt den leder införande av vägbelysning till att dödsolyckor minskar med 65 %, personskadeolyckor med 30 % och egendomsolyckor med 15 %. Speciellt minskar antalet fotgängarolyckor.
Och enligt samma VTI-rapport visar en norsk studie att trots att vägbelysning leder till högre hastighet, mindre koncentration och ökad trafik upphäver detta inte den trafiksäkerhetshöjande effekt som vägbelysning har. Samband mellan belysningsnivå och olycksreduktion beskrivs bl.a. av CIE (International Commission on Illumination). Flera rapporter redovisar positiva och negativa effekter av ändrade belysningsförhållanden på en vägsträcka.
Vidare i samma VTI-rapport så nämns en finländsk litteraturstudie som behandlar europeiska och amerikanska rapporter och tidningsartiklar om vägbelysningens inverkan på trafiksäkerhet och hastigheter (Mäkelä & Kärki, 2004). Denna visade att olycksrisken på obelyst väg är större under den mörka tiden än i dagsljus, och även att följderna av dessa olyckor är allvarligare än genomsnittet.
• Flera studier pekade på att risken för en personskadeolycka var 1,5 gånger högre i mörker än under dagtid.
• Antalet olyckor med dödsfall eller svårt skadade är dubbelt så högt i mörker (i USA 3–4 gånger högre) jämfört med under dagtid.
• Speciellt ökade andelen fotgängarolyckor i mörker.
• Andelen singelolyckor jämfört med flerfordonsolyckor är större i mörker.
• Flera studier pekade på att antalet olyckor och svårighetsgraden ökade mer på landsbygden än i tätorten.
• En studie visade att mörkerolyckorna var koncentrerade till helger.
Läs också: Trafikverket sätter snöröjningen under lupp
Det borde väl vara ett bra argument mot SKL och Trafikverkets menande, att ¨huvudprincipen är att vägsträckor på landsbygd inte ska förses med belysning annat än i undantagsfall.” Det står till och med att ”flera studier pekade på att antalet olyckor och svårighetsgraden ökade mer på landsbygden än i tätorten.”
Det har även gjorts studier för energi- och besparingsskäl, då har dämpning och delvis släckning av vägbelysningen undersökts. Det visade sig då att olyckskostnaderna ökat mer än den elektricitetsbesparing som gjorts. Vid släckning av vägbelysningen ökar alltid antalet olyckor medan det minskar något om existerande belysning förbättras.
Utifrån den nämnda rapporten från VTI, ifrågasätter vi Trafikverkets nedsläckande av vägbelysning på landsbygd. Det finns ett flertal studier som visar att det är landsbygden som får ökade olyckor vid nedsläckning av vägbelysning, men nu helt plötsligt har SKL och Trafikverket valt att ignorera dessa rapporter.
Vi i Jämtlands Väl Bräcke skulle vara intresserade av ett svar från SKL och Trafikverket varför de lämnar nollvisionen på landsbygden åt ödet? Är inte boende på landsbygden värda lika mycket som i städer och tätorter?
Debattör:
Christer Olsson Bensjö, Jämtlands Väl Bräcke
Vad tycker du?
Mejla din debattartikel till asikt@land.se och bifoga en bild på dig själv.
Max 2 500 tecken inklusive blanksteg. Skriv under med hela ditt namn. Bifoga också kontaktuppgifter så att vi kan kontakta dig.
Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texter.
Välkommen med din åsikt!
