Debatt: "Sveket mot landsbygdens kommuner"
Politiskt svek, för mycket prat och för lite pengar. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag ser i dagsläget ut att få väldigt liten effekt för landsbygden i Sverige. Vi, som representerar 10 av de 23 kommuner som i utredningen pekades ut som särskilt utsatta, är lurade.
Betänkandet pekade i sin analys tydligt ut att utvecklingen på landsbygden under lång tid varit negativ och att det idag inte längre finns likvärdiga förutsättningar att bo och utvecklas i alla delar av landet, samt att den nationella politiken inte gynnat landsbygden.
Den 20 mars var det tänkt att en samlad proposition skulle läggas fram i Riksdagen med beslutsförslag baserade på de 75 föreslagna åtgärderna i kommitténs slutbetänkande. Nu har alliansen hoppat av förhandlingarna och en redan skadeskjuten satsning får nu i praktiken det slutliga nackskottet.
Mer i ämnet: Alliansen hoppar av landsbygdsförhandlingarMer i ämnet: Debatt: ”Maktspel avfolkar landsbygden”Mer i ämnet: Miljonregn över landsbygden
Den proposition som nu lagts fram saknar skarpa förslag och känns som ett hån mot våra kommuner, sett till ursprungliga löften och uttalade ambitioner. Frågan städas nu undan med en innehållslös vision och livet går vidare. Hur livet sen ska utveckla sig för invånarna i vår region, Region 8, blir ånyo en fråga som bara berör oss gnälliga invånare i glesbygden. Svaga och få röster, lätta att ignorera.
Utbildning, vägar och gröna jobb
Pengarna då? Regeringen har öronmärkt 750 miljoner kronor för 2019 respektive 2020 för att finansiera den sammanhållna landsbygdspolitiken. Därutöver tillförs redan i år 197 miljoner kronor. Utöver dessa medel, som syftar till att stödja den sammanhållna politiken för utveckling av landsbygden, satsar regeringen under 2018 ytterligare medel på utbildning, vägar, gröna jobb, företagande och servicekontor. Under 2018 menar regeringen att totalt 1 245 miljoner kronor satsas för att hela Sverige ska leva.
Läs också: Halva Ingvar Kamprads arv går till Norrland
Oavsett hur man räknar så är summan blygsam i förhållande till både behoven och innehållet i förslagen. Enbart sänkningen av arbetsgivaravgifter och avskrivning av lån lär kosta långt mycket mer än 750 miljoner kronor. För att vända utvecklingen på landsbygden krävs satsningar, inte allmosor.
Satsningar på företagande
Givetvis är vi tacksamma över att utlokaliseringen av myndigheter fortsätter, att aviserade statsbidrag till lärcentra blir av, små satsningar på företagande i våra kommuner och att kopparnätet nu inte får släckas ner. Men det är långt ifrån den samlade politik, de kraftfulla beslut och den omfördelning av resurser som landsbygden och våra kommuner behöver för att vi inte ska glida iväg ytterligare.
Snart är vi utom synhåll, för att citera slutbetänkandets inledning “En fortsatt tudelning av vårt land kan inte accepteras”.
Läs också: Trafikanalys: ”Landsbygdsbor betalar en orättvis skatt”
Lotta Åman
kommunstyrelsens ordförande (S) Arvidsjaur
Ulf Starefeldt
kommunchef Arvidsjaur
Britta Flinkfeldt
kommunstyrelsen ordförande (S) Arjeplog
Peter Andersson
kommunchef Arjeplog
MatsErik Westerlund
Kommunstyrelsens ordförande (DKL) Dorotea
Olli Joenväärä
kommunchef Dorotea
Lilly Bäcklund
kommunstyrelsens ordförande (S) Lycksele
Ingela Gotthardsson
kommunchef Lycksele
Mikael Abrahamsson
kommunstyrelsens ordförande (S) Malå
Jim Lundmark
kommunchef Malå
Mikael Lindfors
kommunstyrelsens ordförande (S) Norsjö
Katarzyna Wikström
kommunchef Norsjö
Kjell Öjeryd
kommunstyrelsens ordförande (V) Sorsele
Charlotta Tarras-Wahlberg
Kommunchef Sorsele
Tomas Mörtsell
Kommunstyrelsens ordförande (C) Storuman
Peter Persson
koncernchef Storuman
Magnus Johansson
kommunstyrelsens ordförande (S) Vilhelmina
Karl-Johan Ottosson
kommunchef Vilhelmina
Linnéa Lindberg
kommunstyrelsens ordförande (ÅSP) Åsele
Nils-Petter Grenholm
kommunchef Åsele
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.