"Det måste bli billigare att bo på landet"

Hotet mot en levande landsbygd är inte att människor inte vill bo där. Hotet kommer från styrande marknadskrafter, där aktörerna jagar lönsamhet och vinst. Landsbygdsborna uppfattas inte som lönsamma.

Men det finns andra värden. Det lilla lokalsamhällets styrka ligger hos människor med förmåga till mobilisering och samverkan, vilket ger trygghet och välbefinnande. Andra uppskattar lugnet och fridfullheten i lantliga miljöer, upplevelsen av social gemenskap och att det är lätt att lära känna andra människor. Man har i regel större inflytande över sin livsmiljö och begreppet egenmakt får en praktisk innebörd.

Det måste bli billigare att bo på landet. Vi har ett skatteutjämningssystem, som hjälper svaga kommuner. Men det räcker inte, har vi sett. Vi bör se till att det blir betydligt billigare, till exempel genom lägre skatt för dem som bor där. Det ordnas enklast genom att höja grundavdraget rejält. Vi bör också avskaffa fastighetsavgiften för boende på landet.

Läs också: Norrlänningar betalar dubbelt så mycket för elnätet

Basservicen bör inte koncentreras till centralorten. Genom infrastruktursatsningar ska det bli lättare att arbetspendla. Den digitala revolutionen ska också omfatta landsbygden. Och med den blir det delvis billigare att konsumera genom näthandel också på landsbygden.

Vi har mycket att lära av Norge och deras distriktspolitik. Norge har ett kommunalt skatteutjämningssystem precis som Sverige, fast mer generöst. I Norge styr kommunerna i högre grad över sina naturtillgångar. Det betyder att de får behålla en större del av intäkterna från exempelvis vattenkraften.

I Sverige hamnar intäkterna från exploatering av naturresurserna hos staten och kraftbolagen. Men naturtillgångarna finns på landsbygden. Därför är det naturligt att intäkterna kommer landsbygden till del.

Läs också: Lista – Här är Sveriges bästa kommuner att bo i

Vi har ett slags avdrag på fordonsskatten för fordon registrerade i glesbygden med 384 kronor per år. Det gäller fem kommuner i Svealand och 31 i Norrland, men inga i Götaland. Även Götaland bör omfattas och beloppet höjas.

I Norge skriver man av studielånen för dem med högre utbildning, som väljer att tjänstgöra tre år i en nordlig glesbygdskommun. Det finns förmåner till dem som startar företag på landsbygden. Dessutom blir arbetsgivaravgifterna lägre i glesbygdskommuner. Kostnaderna kan därmed hållas nere för småföretagen.

Differentierade arbetsgivaravgifter är antagligen det bästa och billigaste glesbygdsstödet. Landstingen bör få en betydande roll vad gäller en länspolitik med ett tydligt landsbygdsperspektiv.

Alf Ronnby, författare och forskare i landsbygdsfrågor, Sölvesborg

Läs också: Landsbygdsministern: ”Landsbygdens framtid angår oss alla”