Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 4 september 2017

Gårdsförsäljning kan göra Sverige rikare

Tillåt gårdsförsäljning! Det är det enkla kravet från Claes Wernerson och Martin Ragnar, styrelsemedlemmar i Svenska Dryckesakademien. Skälen är flera menar de.

 Martin Ragnar och Claes Wernerson vill se gårdsförsäljning i Sverige.
Martin Ragnar och Claes Wernerson vill se gårdsförsäljning i Sverige. FOTO: Pressbild

Frågan om att eventuellt tillåta gårdsförsäljning av alkohol i Sverige har dryftats länge. På senare tid har den fått ny aktualitet i politiska sammanhang. Att den dryftats länge beror så klart på att det inte finns ett enkelt svar, men också att det nu är dags för beslut.

Svenska Dryckesakademien är akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige. Akademien driver för närvarande ett projekt kring svenska drycker i samarbete med Jordbruksverket där syftet är att genom referenser till historia och nutid inspirera entreprenörer till nyskapande.

Det fanns en tid då industriell logik kring rationell produktion i storskaliga fabriker inte bara gällde produktion av stål och pappersmassa, utan också produktion av öl. Få torde då, under 1980-talets början ha anat vilken revolution bryggerinäringen stod inför.

Idag är mikrobryggerier för öl spridda över hela vårt land och det finns en nyb(r)yggaranda som jäser och bubblar och spritter som bara den. Den skapar arbetstillfällen, den skapar lokal och regional stolthet – och framförallt skapar den ett mångfaldsfyrverkeri av smaker och upplevelser. Plötsligen är det spännande att åka till olika delar av vårt land eftersom allt inte smakar lika överallt.

Från 1990-talet har också vingårdar etablerats i Sverige på allvar – först och främst i Skåne, men faktiskt ända upp till Mälardalen. Här odlas vindruvor, här pressas och trampas druvor och jäses till viner – svenska viner. Ett 50-tal vingårdar finns numera och även här finns en stor tilltro till framtiden.

Äpplen är kanske vår nationalfrukt odlad och älskad och omhuldad överallt, även om äpplet faktiskt har sitt ursprung i Kazakstan. Men låt oss tala tyst om just den saken här och nu. Mustning av äpplen har också tagit fart på senare år och i spåren av det växer nu mikrocidrerier fram i en rasande takt.

Gojibär från Kina i all ära, men obesprutade och såväl näringsmässigt som smakmässigt fantastiska bär finns i massor i våra skogar – blåbär, lingon, hallon, hjortron, åkerbär, kråkbär, smultron, slånbär m.m. Liksom odlade krusbär, vinbär, körsbär är dessa fantastiska råvaror inte enbart till saft och sylt, utan också till jästa drycker – fruktviner. Sverige har rika traditioner kring fruktvinsframställning och internationellt är fruktviner nu också en stark trend. I Finland finns ett stort antal tillverkare, medan antalet i Sverige ännu är blygsamt. Allt talar för att också denna del av dryckesproduktionen går en ljus och blomstrande framtid till mötes i Sverige.

Frågan om gårdsförsäljning handlar inte om att börja sälja Explorer från mörka källarlokaler utanför statens kontroll. Den handlar om att vid bryggerier, vinerier, cidrerier och fruktvinerier i direkt anslutning till produktionen erbjuda besökare möjlighet att köpa de framställda produkterna.

Om man gör alkohol mer tillgängligt i samhället än idag är ett möjligt scenario att konsumtionen av alkoholhaltiga drycker skulle kunna öka. Det gjorde den också när Systembolaget började ha öppet på lördagar och när kvoterna för hur mycket alkohol man tullfritt får ta med sig från andra EU-länder och länder utanför EU kraftfullt förändrades kring sekelskiftet. I jämförelse med dessa senare två förändringar torde påverkan på alkoholkonsumtionen av en tillåten gårdsförsäljning att vara marginell och detsamma gäller då rimligen också påverkan på folkhälsan – en fråga som givetvis är avgörande att jobba med också framgent. Eftersom gårdsförsäljningens produkter inte lär tillhöra något lågprissortiment kan man också tänka sig att de hanteras mer respektfullt av konsumenten.

På samma sätt som ett stort mervärde skapas när en hantverksmässigt framställd ost kan köpas i gårdsmiljön är det vår övertygelse att detta också gäller jästa drycker. Vi tror att det finns en stor potential i en ökad såväl inhemsk som internationell besöksnäring kopplad till gårdsförsäljning såsom vi beskriver den här. Och ökar den lokala försäljningen så byggs också en hemmamarknad som i många fall också kommer att lägga grunden till internationell expansion och export.

Dryckesindustrin är ju i själva verket en svensk storindustri, som just nu dock hämmas i sin expansion av ett föråldrat regelverk. Internationellt är det också så att dryckerna är de verkliga dragarna för besöksnäringen. Få åker till Skottland för att uppleva inälvspajen haggis – betydligt fler för att uppleva whisky och motsvarande resonemang kan också föras kring Champagne, cider från Normandie, Moseldalens viner etc. Det är dryckerna som utgör reseanledningen och med dem följer hotellövernattningar, kulturbesök och så klart restaurangbesök.

Och intressant nog är alltså möjligheterna med gårdsförsäljning en kraftfull näringslivsutveckling i svensk glesbygd. Få andra idéer om hur en sådan expansion skulle kunna ske just där och över hela landet torde föreligga i svensk politisk debatt.

Debattörer: För Svenska Dryckesakademien Claes Wernerson, preses, och Martin Ragnar, sekreterare

Läs också: Fler debattinlägg på Land.se

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen