”Politik är att vilja” är bevingade ord av Sveriges förre statsminister Olof Palme, men nuförtiden är det få politiker som tycks vilja något annat än att hålla budgeten. Trots att folket lider och kostnaderna för sjukskrivningarna slår i taket.

Svenska kvinnors förvärvsfrekvens är högst av OECD-ländernas, de arbetar i sektorer där de undervärderas i lön och har tuffa arbetsvillkor. Kvinnor gör mer av hemarbetet och är ofta engagerade i sina barns fritidsintressen. Stress leder till ohälsa.

Läs också: ”Har du råd at vara otrogen mot den lokala matbutiken?”

Tuffare villkor

Ohälsan är dock inte rättvist fördelad bland befolkningen, de som lever i glesbygdsområdena är hårdare drabbade än de som bor i storstadsområdena. Det är ett tuffare liv att arbeta och leva i glesbygden där arbete, service, skola och barnens fritidsintressen kan ligga på olika ställen med långa resvägar och där kollektivtrafiken ofta är nästan obefintlig. Att sköta hemmet, handla, hämta och lämna barn, administrera ekonomi och myndighetskontakter kräver ofta mycket planering och restid och tar mycket av fritiden och den viktiga återhämtningen efter arbetet.

30 timmar i veckan rimligt

Vi i Feministiskt initiativ tycker att glesbygdens invånare förtjänar att arbetstiden förkortas till i genomsnitt 30 timmar i veckan med bibehållen lön. En av de stora poängerna med att genomföra en generell arbetstidsförkortning för alla är att om både män och kvinnor arbetar mindre skapas förutsättningar att dela på hemarbete och engagemang i barnen.

Läs också: ”Staten överger landsbygden när kopparnätet klipps”

Feministiskt initiativ menar att en förkortning av arbetstiden är realistisk, men det kan inte ske i ett slag utan bör göras successivt. Utmaningen är nämligen att förkortad arbetstid kommer att skapa stor arbetskraftsbrist på eftertraktade yrkesgrupper. Det kan tyckas konstigt, när vi samtidigt har en betydande arbetslöshet, inte minst i glesbygderna.

Satsning på utbildning

Det som kommer att fattas är yrkesgrupper där vi redan har brist, undersköterskor, elektriker, sjuksköterskor, lärare, socialsekreterare, ingenjörer med flera. Många av dessa yrkesgrupper är extra svåra att rekrytera i glesbygdsområdena. En arbetstidsförkortning behöver därför införas steg för steg och föregås av en vuxenutbildningsreform. För att skapa förutsättningar för studier i glesbygdsområden föreslår Feministiskt initiativ ett statsbidrag till lokala centrum för distansutbildning och kraftfulla studiebidrag så att fler har realistiska möjligheter att utbilda sig. Vi menar vidare att arbetsgivare i glesbygden bör få sänkt arbetsgivaravgift under de år arbetstidsförkortningen genomförs.

Ingrid Mårtensson, gles- och landsbygdspolitisk talesperson Feministiskt initiativ, Östersund

Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson Feministiskt initiativ, Stockholm (tidigare Vilhelmina)Läs också: ”Polismyndigheten misslyckas med att garantera trygghet”

Vad tycker du? Skriv en debattartikel i Land. Så här gör du