Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
debatt 12 augusti 2016

Sluta riv kulturarvet – alla tjänar på att bevara gamla byggnader

Vi borde vara rädda om vårt kulturarv. Men på många ställen ses istället gamla byggnader som något negativt när det borde vara precis tvärtom, skriver Peter Sörensen Svenska Byggnadvårdsföreningen.

Man kan inte bo i ett museum. Man kan inte spara allt. Det kostar för mycket att renovera. Känner ni igen argumenten?

Så låter det nämligen nästan undantagsvis när kommunpolitiker eller tjänstemän med ansvarsfull min förordar rivandet av ortens få kvarvarande kulturmiljöer. Inte sällan för att en exploatör ska få uppföra ytterligare några billiga modulhus. Men ibland bara för att de ska bort.

Ska placera orten på kartan

I deras ögon är kulturarvet nämligen en black om foten. Något som står i vägen. Medan modulhusen kommer att ”placera orten på kartan”.

I själva verket är det precis tvärt om. Fast den insikten har inte landat hos dem än.

Internationellt sett är nämligen satsningar på att restaurera det lokala kulturarvet just nu en av de hetaste och mest omskrivna strategierna för att profilera och utveckla städer eller stadsdelar.

Möjligen är det delvis en följd av att allt fler städer de senaste decennierna precis som här hemma överösts av samma typ av serieproducerade modulhus. Utomlands kallas företeelsen för ”clone cities”, det vill säga klonade, till förvillelse likadana städer.

Unik miljö

I en värld av allt mer likartade städer ger en satsning på ortens kulturarv en möjlighet att erbjuda en unik miljö som sticker ut från mängden, som känns genuin och bär på en spännande historia.

Gamla fabriker, skolor och vattentorn som byggts om till bostäder är i dag några av de hetaste objekten på bostadsmarknaden. Och de i dag så hett eftertraktade entreprenörerna i den så kallade kreativa sektorn söker med ljus och lykta efter spännande fastigheter att etablera sin verksamhet i, som gamla järnvägsstationer, lokstallar eller industrier.

Peter Sörensen tycker att det är viktigt att bevara gamla byggnader och anser att det är dessa som kommer att placera orter på kartan. Foto: Öyvind Lund.
Peter Sörensen tycker att det är viktigt att bevara gamla byggnader och anser att det är dessa som kommer att placera orter på kartan. Foto: Öyvind Lund.

Dessutom är det just kulturmiljöer som står högst på önskelistan som besöksmål hos den växande turistström som besöker Sverige.

Men även i Sverige finns det kommuner som redan fattat galoppen. Främst i ledet går Borås.

Inlett förnyelseprocess

Under ledning av stadsantikvarie Fredrik Hjelm har staden inlett en förnyelseprocess där det lokala kulturarvet lyfts fram och används som hävstång för en kreativ förnyelse. Resultatet är häpnadsväckande och alla med intresse av samhällsplanering rekommenderas ett studiebesök.

De bästa resultaten får man där satsningar på att restaurera det gamla går hand i hand med en spännande förnyelse. Där trivs både företag, bofasta och besökande. Och där spirar kreativiteten och framtidstron. Medan sorg och misströstan gror som tistlar på de platser där man river.

Så ta strid för era kulturmiljöer. Det tjänar alla på. Människor som företag. Ekonomiskt och ekologiskt. Både nu och i framtiden.

Jag lovar.

Peter Sörensen, länsombud i Värmland för Svenska Byggnadvårdsföreningen

Här är exempel från Svenska Byggnadsvårdsföreningens gula lista på hotade eller rivna objekt:

Nykroppa gamla skola (räddad)

Foto: Anita Åsman.
Foto: Anita Åsman.

Tack vare den lokala entreprenören Patrik Fornander och bybornas envetna kamp räddades den pampiga gamla skolan undan rivning och ska nu bli bostäder.

Vattentornet i Säffle (räddad)

Foto: Destination Säffle.
Foto: Destination Säffle.

I samarbete med kulturentrepenören Oscar Magnusson har Säffle Kommun renoverat Vattentornet och skapat en magisk konsthall.

Gröne Vägens skola i Habo (hotat)

Foto: Wikipedia.
Foto: Wikipedia.

Det kommunala bostadsbolaget Habo Bostäder vill riva den välbevarade och vackra skolan för att bygga bostäder.

Ströms Stallar i Lilla Edet (hotat)

Foto: Privat.
Foto: Privat.

Kommunala bostadsbolaget Leifab vill riva de unika stallbyggnaderna från 1850-talet, en gång tillhörande Ströms Slott, för att bygga fem punkthus.

Aspö Herrgård (rivet)

Foto: ThomasCarlqvist.
Foto: Thomas Carlqvist.

Kommunala Skövdebostäder rev, trots löften om motsatsen, den flotta och q-märkta herrgårdsbyggnaden för att få plats med ännu ett punkthus.

Källa: Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Vad tycker du? Skriv en debattartikel – så här gör du!

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen