Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 november 2018

”Sverige dras isär – låt vattenkraftspengarna stanna i regionerna”

Beskattningen av vattenkraften borde delvis stanna i de regioner där värdena uppstår. I dag går alla pengar antingen till staten eller till exploatören. Det skriver föreningen Sveriges vattenkraftkommuner.

 De sju nordliga länen bidrar med 90 procent av vattenkraften i landet. De vill att en del av pengarna stannar i länen.
De sju nordliga länen bidrar med 90 procent av vattenkraften i landet. De vill att en del av pengarna stannar i länen.

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner och regioner har 34 medlemskommuner, 33 från de sju nordliga skogslänen och en från Halland.

Vi verkar för att beskattningen av vattenkraftsanläggningarna delvis ska stanna i de regioner där värdena uppstår. I dag går alla pengar antingen till staten eller till exploatören.

Vattenkraftanläggningarna har ett taxeringsvärde på sammanlagt cirka 200 miljarder kronor. Skatten har varit 2,8 procent, vilket betyder att 5,6 miljarder per år tillfaller staten. Samtidigt har vattenkraftkommunerna kunnat söka bygdemedel om cirka 125 miljoner per år – en mycket blygsam summa i sammanhanget.

Sverige vill vara ett land som håller ihop och är jämlikt på alla områden. Hela Sverige ska leva. Men hur är egentligen verkligheten? Jo, Sverige håller långsamt på att dras isär.

Vi kan börja med befolkningsutvecklingen. Från 1980 och fram till idag har de sju nordligaste länen tappat 75 000 invånare medan övriga Sverige har ökat med 1,4 miljoner invånare.

Det betyder att vi som bor i norra Sverige ska dela på en allt tyngre skattebörda. Välutbildade ungdomar flyttar och de äldre blir procentuellt fler och fler. Skattekraften sjunker.

Affärer, skolor, bensinstationer läggs ned. Det blir glesare mellan sjukhus och vårdcentraler. Bilar i varje familj är ett måste, inte en utan flera.

För många år sedan infördes ett kommunalt skatteutjämningssystem i Sverige. Systemet skulle göra det möjligt att ha någorlunda likvärdig kommunal- och landstingsskatt i landet.

Systemet har havererat. I dag skiljer det 1, 90 per hundralapp mellan snittet i de sju nordliga länen och övriga landet. För en som tjänar 300 000 per år skiljer det alltså 5 700 kronor.

De 1,7 miljoner invånarna i skogslänen betalar cirka 7 miljarder kronor mer i kommunalskatt än befolkningen i övriga Sverige. Och ingen kan väl påstå att vi har bättre service i dessa bygder.

50 procent av skogsmarken ägs av privatpersoner. I dag bor allt fler skogsägare utanför sin hemkommun och skattar därmed inte i den kommun där skogsmarken finns. Det innebär en smygande skatteflykt från skogslänen.

De sju nordliga länen bidrar med 90 procent av vattenkraften i landet, i stort sett all malmproduktion och den i särklass största delen av skogsråvaran. Skogsprodukter är för övrigt Sveriges största nettoexportgrupp.

Stad och land behöver varandra – vi vill att hela Sverige håller ihop!

Debattör:

Ingvar Persson, ordförande, Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner

Vad tycker du?

Mejla din debattartikel till asikt@land.se och bifoga en bild på dig själv.

Max 2 500 tecken inklusive blanksteg. Skriv under med hela ditt namn. Bifoga också kontaktuppgifter så att vi kan kontakta dig.

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texter.

Välkommen med din åsikt!

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen