Baldersbrå - en tillflykt för hotade kryp
Vid Balders snövita ögonbryn! Här är ängsväxten som kan rädda livet på många hotade insekter.
Det är lika bra att börja med att förklara varför baldersbrået heter som det heter. Den snövita korgblomman är döpt efter Odens son Balder. Blomman liknas vid Balders lika vita ögonbryn redan i den isländska Eddan och namnet har blivit kvar.
I övrigt är ängsblomman baldersbrå känd som ogräs och som ”den där blomman som inte är kamomill”.
Ogräs kallas den för att baldersbrån kan ta över en vall helt, särskilt första året. Blomman är inte giftig men den är träig och smakar inte så gott, det försämrar höet som hämtas från vallen.
För att bekämpa baldersbrån rekommenderas ofta en tidig putsning av vallen, så tidig att blommorna inte hinner släppa sina frön.
Läs också: Kattfot – så får du den att frodas
För dem som vill lära sig skilja de olika sorternas vita, korgblommiga ängsväxter åt gäller två grundregler.
1. Om bladen är tunna som dill är det baldersbrå eller kamomill, inte prästkrage.
2. För att skilja baldersbrå från kamomill kan man klyva blomman och se på den gula mittknoppen. Baldersbrå har en helgjuten, platt blombotten medan kamomillen har en hög mitt med ett hålrum inuti.
När skillnaden väl är klar är det viktigt att vakta på baldersbrån, för många sällsynta insekters skull.
Bland baldersbråns rötter lever Coryssomerus capucinus, en 3 millimeter lång, gråbrun vivel. I blommorna kryper den guldgula bladskalbaggen Longitarsus ochroleucuskan. Bägge är så sällsynta att de inte ens fått svenska namn.
På de gula knapparna kryper till sist väggsidenbiet (Colletes daviesanus). Det kan inte äta annat än pollen från baldersbrå och andra korgblommiga växter. Tidigare var väggsidenbiet hotat men nu lever det gott, kanske är det baldersbråns förtjänst.