Våtmarker skapade av bävrar har högre biologisk mångfald än våtmarker där bävern inte varit inblandad, även våtmarker anlagda av människan.

Det har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommit fram till i en studie tillsammans med Stirling-universitetet i Skottland.

Läs också: Kolla in den vilda bäverns konstverk!

Mer växter och skalbaggar

Man har undersökt våtmarker i ett 100 kvadratmil stort område i Bergslagen. Och det blir helt enkelt en rikare flora av våtmarksväxter samt många fler vattenskalbaggar i en bäverdamm än i andra våtmarker, skriver SLU i ett pressmeddelande.

Landskapet blir också mer varierat med en mosaik av olika biotoper och vegetationstyper där bävern är ”ekosystemingenjör”. Landskapet blir också bättre anpassat för att dämpa effekter av översvämningar och torka.

Utrotades på 1800-talet

– Våtmarker är i sig ingen garanti för stor biologisk mångfald. Det behövs bävrar för att åstadkomma detta, säger Frauke Ecke från SLU i pressmeddelandet.

En slutsats av studien är att det kan vara bättre att återinplantera bäver istället för att anlägga våtmarker på annat sätt.

I Sverige och i delar av övriga Europa jagades bävern så hårt på 1800-talet att den försvann. Efter återinplantering är dock arten vanlig i Sverige numera. I Skottland studeras just nu effekterna av en begränsad återinplantering.

Läs också: Lands reporter ”intervjuade” bäver