Intresset för biodling och honung växer i Sverige. Det upplever man i alla fall i Södra Inlands Biodlareförening strax utanför Kungälv på den svenska västkusten.

– Det är en boom och det har nog att göra med den gröna våg som finns i Sverige. Allt fler engagerar sig i vår miljö och där är våra bin viktiga, säger Stefan Hellström.

Hög medelålder i biodlarföreningen

Han har varit med i föreningen sedan 1980, men det är hela 125 år sedan som föreningen bildades. Nu är man uppe i över 200 medlemmar och det gläder förstås de som jobbar med föreningen.

– Medelåldern nu är 58 år men den har varit betydligt högre. Dessutom är nästan 40 procent av medlemmarna kvinnor nu och det är roligt, säger Lillemor Bulukin.

Varje måndag är det träffar i föreningen och det brukar dyka upp mellan 40 och 50 personer då.

Träffarna sker i klubbhuset och där finns dessutom en egen biodling, som sköts om gemensamt av de mest engagerade i föreningen.

– Det är fantastiskt att ha den, då kan man följa hela säsongen tillsammans och lära sig saker. Alla här är angelägna om att de nya ska få lära sig så mycket som möjligt. Sedan finns det nog nästan lika många åsikter som det finns biodlare, säger Lillemor Bulukin med ett skratt.

Läs också: Bygg egen bikupa – här är ritningen

Slungningen en tidskrävande procedur

När Land besökte föreningen var det dags att slunga honung vid klubbhuset. All utrustning finns där och kan användas av medlemmarna. Slungningen görs i en maskin som påminner om en centrifug. Där snurras ramarna med honung som frigörs och sedan rinner ut i botten av kärlet där den filtreras för att få bort vaxrester och annat skräp i honungen.

– Slungningen är det mest tidskrävande när det gäller biodlingen. När man tar ifrån bina honungen får de i stället en sockerlösning som blir deras vinterfoder, säger Bulukin.

Honungen brukar ha rätt vattenhalt när bina själva har täckt den med vax. Vattenhalten kontrolleras också via en mätning inför slungningen. Slungrummet har funnits i drygt fem år och är förstås en välkommen investering bland medlemmarna.

– En slunga för hemmabruk kostar ändå 8 000 till 10 000 kronor och tar en del plats. Här kan alla boka en tid och slunga sin honung i en mer kraftfull slunga.

Läs också: Kom i gång med biodling – gå Lands onlinekurs

2019 dåligt honungsår

De flesta i föreningen har ganska små odlingar, och en hel del säljer sin honung på olika marknader. Eller hemma.

– Jag har en trälåda vid grinden och där är det självbetjäning och betalning med Swish. Det fungerar riktigt bra, säger Bulukin.

De är överens om att förra året var ett ganska dåligt år för honung, åtminstone på västkusten.

– En del fick mycket honung, så det har varit lite olika. Men generellt var det ett dåligt år, säger Rune Andersson.

Olika odlare gör på olika sätt när det gäller honungen. En del plockar ut honungsramar löpande under sommaren och andra gör det en gång mot slutet av säsongen. Det viktiga är att det inte blir för trångt i kupan, därför finns möjligheten att bygga ut kupan med nya sektioner.

Kommitté godkänner innan etikett

Honungsburkar som bär Biodlarnas burketikett med biodlarens namn på är kvalitetssäkrad genom att honungen har passerat och godkänts i en lokal honungsbedömningskommitté.

– Vi bedömer bland annat honungens renhet, konsistens, lukt, smak och vattenhalt och det är bara medlemmar med godkänd honung som får använda Biodlarnas etikett, berättar Stefan Hellström.

Efter slungningen väntar lite lågsäsong såväl för odlarna som för bina. På våren är det sedan dags att sätta fart igen. Under hela året fortsätter föreningsverksamheten, inte minst med de populära måndagsmötena, där medlemmar får chansen att träffa andra med samma intresse.

Fakta bisamhället

• Ett bisamhälle kan bestå av 60 000-80 000 individer, som samverkar på ett fantastiskt sätt för hela samhällets expansion och fortlevnad. Samhället är i grunden uppbyggt av tre olika typer av bin.

• Drottningen är den enda honliga individ som är fullständigt könsutvecklad i bisamhället. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 3 000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Normalt byts hon ut efter två-tre år då bina vill ersätta henne med en ny produktivare drottning.

• Arbetsbina är också honor, men på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten, är deras könsorgan inte fullt utvecklade. I huvudsak kan man dela in arbetsbiets liv i två perioder. En inomhusperiod då de bland annat håller rent i kupan och matar larver. Dessutom en utomhusdel där de jobbar med att samla in bland annat nektar, pollen och vatten.

• Drönare är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning. Lite oförtjänt beskylls ibland drönarna för att inte göra någon annan nytta. Emellertid visar det sig att de deltar aktivt i både honungsbehandling och värmereglering. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp. På hösten motar arbetsbina ut alla kvarvarande drönare ur kupan.

• Binas arbetsuppgifter är delvis beroende på åldern, men flexibiliteten är ganska stor mellan de olika uppgifterna. Detta möjliggör en anpassning till de behov som samhället för tillfället har. Om sommaren lever ett arbetsbi i fem till sex veckor. De arbetsbin som föds på eftersommaren och hösten, överlever vintern tillsammans med drottningen.

Källa: Svenska Biodlares Riksförbund.