Aspen är ett typiskt pionjärträd som är först på plats när det finns ny mark att erövra. Därför gynnas den av bränder, stormar och av människor som fäller andra träd. Detta är också ett av de första trädslagen som vandrade in i Sverige efter den senaste istiden.

Läs också: Därför är spindeln din ekologiska superhjälte (LRF PREMIUM)

Norrlands ädellövträd

Till skillnad från de ädla lövträden (bok, ek, ask, avenbok, alm, lind, lönn och fågelbär) gjorde aspen inte halt i södra Sverige, utan intog så gott som hela landet. I norra Sverige spelar aspen därför samma viktiga roll som eken gör söderut och det är inte för inte som den brukar kallas Norrlands ädellövträd.

Aspen blir inte lika gammal som eken. Aspen växer fort och åldras snabbt. Något som blir en fördel för många av naturens organismer.

Läs också: De drar nytta av aspens snabba åldrande (LRF PREMIUM)

En hon eller en han

Sina framgångar som pionjärträd kan aspen till stor del tacka sin goda fortplantningsförmåga för. Till skillnad från de flesta träd är aspar enkönade. Ser du en asp är den antingen en hon eller en han.

– Eftersom de är enkönade kan de inte befrukta sig själva. Det bidrar till att aspen har väldigt stor genetisk variation, omkring tio gånger större än människan. Det är större variation än den mellan människa och schimpans, berättar Stefan Jansson, professor i fysiologisk botanik och ”aspforskare” vid Umeå universitet.

Sprider sig med rotskott

Läs också: Stressad? Gå till närmaste träddunge

En stor genetisk variation gör att aspen har stor möjlighet att anpassa sig till nya förhållanden och olika miljöer. En annan av aspens specialiteter är att den sprider sig med rotskott. Det innebär att det ofta växer upp en hel aspdunge där det tidigare stått ett aspträd.

– Att vara snabbt på plats efter en brand är aspens ursprungliga nisch i naturen. Tack vare att den kan skjuta nya rotskott är aspen betydligt snabbare på plats än om den bara spred sig med frön, säger Stefan.

Användbart virke

Aspträ saknar harts vilket gör att det passar till sittbrädor och bastubänkar. Träet är lättarbetat och saknar smak och har också använts till köksredskap som slevar och mjölkkärl. Framför allt har asp använts till tändstickor. En kubikmeter räcker till en miljon stickor.

Blir antingen gula – eller röda

Om du tittar på en aspdunge på hösten kan du se att alla träd i gruppen har antingen gul eller röd höstfärg medan en dunge en bit bort har en annan färg. Det beror på att alla asparna i dungen egentligen är en och samma individ, som hänger ihop via rotsystemet.

Läs också: Därför blir du frisk av skogen – 3 bevisade hälsoeffekter!

Att trädens blad blir gula på hösten eller vid torka beror på att karotenoider, färgämnen som bidrar till fotosyntesen, som funnits i bladet hela tiden blir synliga när klorofyllet tillbakabildas och det gröna i bladen försvinner. På en del aspar blir löven istället röda.

– Hur röda de blir bestäms till viss del av genetiken. Det varierar mer mellan olika aspindivider än mellan aspar i olika regioner i Sverige. Men det är komplicerat och även yttre omständigheter påverkar. Kyla och mycket ljus brukar ge klarare höstfärger än varmare och molnigare väder, förklarar Stefan.

Egen solskyddsfaktor

Varför en del träd överhuvudtaget blir röda på hösten har länge varit något av ett mysterium som på sistone börjat klarna.

– De röda färgämnena, antocyaniner, bildas en kort period under vår och höst. De fungerar som en slags solskyddsfaktor under tiden som kloroplasterna (som innehåller klorofyll, red anm) bildas respektive bryts ner, berättar Stefan.

Torkan under sommaren 2018 gjorde att många träd gulnade och tappade löven tidigare än normalt.

Källa: www.skogssverige.se