Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 6 augusti

Dagfjärilar pollinerar växter likt tambina

Fladdrar dagfjärilar bara planlöst hit och dit? Ånej! Biolog Lars-Åke Janzon skriver om sin upptäckt att de pollinerar växter nästan lika effektivt som bin.

 Citronfjärilshona på tistelblomma.
Citronfjärilshona på tistelblomma. FOTO: Lars-Åke Janzon

För att det ska bli nya växter måste en befruktning ske. Hanens pollenkorn måste på något sätt föras över till blommans honliga del. Det bästa sättet att föra över pollen är att utnyttja insekter som besöker samma blomma flera gånger i rad.

Läs också: Därför finns det så mycket fjärilar

Tambiet bästa pollinatören

Den allra bästa överföraren av pollen, pollinatören, av alla insekter är tambiet, eller honungsbiet som det också kallas.

Biet är specialutrustat för att samla pollen. Det är hårigt, så att när biet besöker en blomma så fastnar stora mängder pollenkorn på håren när det vandrar runt i blomman.

 Hagtornsfjäril på blåeld.
Hagtornsfjäril på blåeld. FOTO: Lars-Åke Janzon

Stryks av på blomman

Tack vare att biet har en massa pollenkorn på kroppen så kan de strykas av på nästa blomma som det besöker. På så sätt befruktas många blommor, vilket gör tambiet till en bra pollinatör.

Tambiet är också den insekt som besöker flest antal olika växter. Man vet att biet samlat pollen från närapå två hundra olika växtarter.

Läs också: Ängsvädd – räddningen för hotade fjärilar

Om man jämför det med nässelfjäril och citronfjäril som kommer upp i drygt trettiotal växter, besöker alltså biet många fler växter än fjärilarna.

Samma växt flera gånger

Trots att biet besöker en stor mängd olika växter är det ändå en pålitlig pollinatör. Under en insamlingsfärd besöker det nämligen enbart en växt, och det flyger till samma växt flera gånger i rad.

På så sätt kan pollen föras över från en blomma till en annan av samma art, så att befruktning kan ske. Liksom tambiet har de flesta vildbin potential att vara mycket goda pollinatörer.

Byter växtart

De flesta andra insekter som besöker blommor är mer eller mindre pålitliga, det vill säga de flyger oftast från en växtart till en annan art och därmed kan förstås ingen befruktning ske.

Läs också: Häng upp en banan och se spännande insekter

De få insekter som anses vara hyfsade pollinatörer är välkända blombesökare som exempelvis dagfjärilar och även blomflugor, blomsterflugor, spyflugor, getingar, myror, rovsteklar och ett litet antal skalbaggar.

 Vacker nässelfjäril.
Vacker nässelfjäril. FOTO: Lars-Åke Janzon

Dricker nektar

Det viktigaste för dessa blombesökande insekter är inte att samla pollen, utan att dricka nektar, den sockerhaltiga vätska som växterna producerar. Det är alltså nektarn som är lockmedel för att insekterna ska hitta blomman och besöka den. Växterna är, å sin sida, mest intresserade av att få sina pollen överförda till samma växt, vilket är en förutsättning för växters fortplantning.

Just dagfjärilar har alltid setts över axeln och betraktats som ganska opålitliga pollinatörer. De anses fladdra och flyga planlöst runt bland blommorna.

Fjärilar inte så planlösa som man tror

Men om man ger sig tid att studera fjärilarnas beteende när de besöker blommor så ser man att de inte alls är så planlösa som man trott. Dagfjärilarna besöker faktiskt samma växtart upprepade gånger i rad, precis som tambina.

Jag studerade förra sommaren ett fyrtiotal olika fjärilars blombesök. Det var mer regel än undantag att fjärilarna betedde sig precis som tambiet. Dagfjärilarna är lika blomtrogna som tambina under sina flygfärder.

 Tåtelsmygare besöker blommor i jakt på energigivande nektar.
Tåtelsmygare besöker blommor i jakt på energigivande nektar. FOTO: Lars-Åke Janzon

Besökte rödklöverblommor

Vid endast ett tillfälle uppträdde en fjäril annorlunda. Det var det en hagtornfjäril som i turordning flög mellan kärrtistel, kärrtistel, rödklöver, rödklöver, kärrtistel. Lite senare, å andra sidan, besökte en hagtornsfjäril rödklöverblommor 20 gånger i rad!

Ibland var den trogen en växt, nästa gång var den inte det. I alla andra studerade fall besökte fjärilarna samma växtart två eller flera gånger i rad.

Läs också: Mysteriet med de döda humlorna

Fjärilar inte lika effektiva

Det är uppenbart att dagfjärilarna är lika blomtrogna som tambina, men samlar de på sig pollen lika effektivt som tambina? Nej, naturligtvis inte.

Tambina är suveränt anpassade till att samla just pollen, det är inte dagfjärilarna. Men det betyder inte att fjärilarna saknar förmåga att få pollen att häfta på den egna kroppen.

 Mindre tåtelsmygare.
Mindre tåtelsmygare. FOTO: Lars-Åke Janzon

När fjärilarna går omkring i blomman så fastnar pollen på bland annat fötter, ben och undersidan av bakkroppen. När fjärilarna suger nektar ur blommorna så fastnar pollen även på sugsnabeln och huvudet.

Räcker med ett pollenkorn

Det är inte alls lika stor mängd pollen som fastnar som hos tambiet, men absolut i tillräckligt antal. Det räcker faktiskt med att ett enda pollenkorn hamnar på en annan blomma av samma art för att en befruktning är möjlig.

Dagfjärilarna är alltså betydligt bättre och mer pålitliga pollinatörer än vad man tidigare trott.

Så känner du igen en dagfjäril

• Fjärilar är lätta att känna igen eftersom de har fyra vingar som är klädda med små, små fjäll.

• I Sverige finns cirka 2 700 olika arter av fjärilar.

• I den grupp som kallas dagfjärilar finns 121 arter.

• Dagfjärilar har breda vingar, ofta med bjärta färger, och ibland fascinerande mönster.

• Ett kännetecken som skiljer dagfjärilar från alla andra fjärilar är att de har klubbformade antenner, de är alltså förtjockade mot antennspetsen.

• Dagfjärilar flyger i öppna blomsterrika marker under soliga sommardagar.

• När dagfjärilar vilar sitter de vanligen med vingarna hopslagna över ryggen. Detta för att undgå upptäckt, eftersom undersidan ofta är kamouflagetecknad vilket gör att fåglar inte ser dem.

• När dagfjärilar äter, suger nektar, kan de överföra pollen (den hanliga delen) från en blomma till den honliga delen i en annan blomma, de pollinerar blommorna.

Mycket socker i nektar

• Nektar är en sockerhaltig vätska som finns hos de flesta växter.

• Den avsöndras ur enkelt byggda körtlar, nektarier (”honungshus”).

• Sockerkoncentrationen är i normala fall cirka 25 procent.

• Nektarproduktionen växlar hos olika växter och under olika väderbetingelser.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen