Därför ska du sluta bygga stentorn

Gillar du att stapla stenar till små rösen? Du är inte ensam. Bland annat i fjällen och längs många stränder har människor i åratal staplat sten till små och stora formationer.

En del tycker att det är fint. En del vill visa att de varit på platsen. En del bygger kanske bara för att andra har byggt.

Men tänk dig för nästa gång du gör en stapel eller bygger vidare på en som redan står där. Är det bra för naturen? Är det överhuvudtaget tillåtet?

River stentornen

På Gotland har det här blivit ett så stort problem att tillsyningsmän i naturreservat får ägna mycket tid och kraft åt att rasera uppbyggda stentorn på somrarna.

Webbtidningen helagotland.se skriver att steniga strandområden ofta är skyddade och ska bevaras i sitt naturliga tillstånd.

En tillsyningsman på Fårö säger till helagotland.se att ”för varje stentorn som byggs flyttas stenar runt och strandvallarna ändrar skepnad. Klapperstenars formation och placering har fått sin plats av naturen och naturreservaten här har instiftats på grund av de här unika miljöerna”.

Läs också: Hon var barnmorskan i väglöst land – förlöste rikskända ”ödemarksbabyn”

Polisanmälda stentorn och rösen

Istida klapperstensfält i Skuleskogens nationalpark är andra platser där naturvandrare byggt stentorn, tvärs emot nationalparkens bestämmelser.

Det ledde 2014 till polisanmälan och till att länsstyrelsens personal fick rasera hundratals torn och lägga tillbaka stenarna så gott de kunde.

I fjällvärlden står tusentals små och stora rösen. De har så gott som uteslutande byggts av besökande vandrare och bergsbestigare. Enligt tidningen Turist bygger samerna i princip aldrig stenrösen.

Läs också: 10 rovfåglar i Sverige – så känner du igen dem (guide)

Stenrösen på fjälltoppar

De flacka topparna av fjällen Städjan i Dalarna och Vierramvare i Lappland är två extrema fall. De ser ut som kusliga jättekyrkogårdar med hundratals uppbyggda stenformationer, vilket förstås förvanskar den ursprungliga och orörda naturen.

Natursidan.se skriver också om att byggandet kan påverka djurlivet negativt. Arter kan vara anpassade efter steniga miljöer det tagit naturen lång tid att skapa. Fåglar som strandskator häckar bland stenarna och andra arter behöver denna specifika miljö för att kunna gömma sig.

Förstörda livsmiljöer

I Australien har en akut hotad art av ödla drabbats. Den lever bland stenar som människor börjat bygga torn av och ofta lämnar då ödlorna platsen helt.

Natursidan.se skriver även om en fisk och en salamander i USA som får livsmiljöer förstörda när människor plockar stenar och bygger rösen.

I Sverige är gamla odlingsrösen, som kan vara ända från järnåldern, små biotoper som är skyddsklassade av Naturvårdsverket.

Läs också: Månens faser – lär dig hur månen påverkar jorden

Många djur bland stenarna

Dessa stenar plockades en gång i tiden upp ur odlingsmark och får nu inte flyttas. Rösena har utvecklats till viktiga livsmiljöer för insekter, groddjur, kräldjur, fåglar och mindre däggdjur.

Och alla som bänt upp en vanlig sten från marken förstår hur onödigt det är med tanke på alla små kryp som flyr, ibland släpande på ägg och larver de försöker rädda.

Det är svårt att rättfärdiga staplandet av sådana stenar på varandra för nöjes skull.