Mer än en halv procent av Sveriges yta täcks av gräsmattor, skriver natursidan.se.

Många av dessa gräsmattor klipps ofta och kort, inte minst de ofta stora gräsmattor som finns i städer och tätorter. I våra tre största städer utgör gräsmattor 40-60 procent av de urbana grönområdena.

Bin och humlor missgynnas

Enligt amerikanska forskare är den biologiska mångfalden i hårt klippta gräsmattor ungefär lika fattig som på betongtäckt mark, och till och med fattigare än i en öken. Pollinatörer som bin och humlor gynnas inte och gräsvegetationen producerar inga frön och frukter.

Ytterligare nackdelar för miljön är att det går åt bensin till gräsklippare och vatten till att vattna gräsmattorna, samt gödningsmedel och bekämpningsmedel.

Läs också: Odla växter som insekterna gillar

Äng i stället för gräsmatta

Jordbruksverket och Naturvårdsverket håller på att ta fram en strategi för att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. En viktig åtgärd är att ersätta gräsmattor med mer ängslik mark.

– Tätortsnära gräsmarker är en sådan tillgång som man skulle kunna sköta just för att bevara sådana värden, se till att det blir fler blommor, mindre tråkigt gräs och mycket mer bin och fjärilar och allt möjligt, säger Hasse Berglund som är biolog på Naturvårdsverket, till Sveriges Radio Nyheter.

Låt naturen hinna med

För att skapa grönytor med större biologisk mångfald kan man spara större delar av gräsmattan ”vilda” och bara klippa det som måste hållas kort, skriver natursidan.se.

Dessutom är det lämpligt att inte klippa gräsmattan så ofta. Det är något som alla med gräsmatta kan tänka på. Då får växter chansen att hinna blomma och gräsmattan behöver inte vattnas så mycket, kanske inte alls.