Påstående: ”Forskarna är inte eniga om den globala uppvärmningen”

– Den vetenskapligt granskade litteraturen visar tydligt på en mycket stor enighet bland klimatforskare om den globala uppvärmningen och dess orsaker. I IPCC-rapporterna som sammanställer och bedömer kunskapen kring klimatet tas även alternativa teorier om vad som kan orsaka klimatförändringen upp men i dagsläget finns ingen annan förklaringsmodell än att det är människan som, genom sina utsläpp av koldioxid, är den enskilt viktigaste faktorn, säger Erik Kjellström.

(Enligt en artikel från 2016, skriven av sju amerikanska forskare, råder ”konsensus om konsensus”. Lite beroende på hur man räknar är mellan 90-100 procent av klimatforskarna i världen eniga om att människan ligger bakom klimatförändringarna. Ett flertal studier landar på cirka 97 procent, inklusive en studie från 2013 där 12 000 artiklar från 1991-2011 undersöktes och 97,1 procent av författarna som tog ställning var överens om människans påverkan.)

Påstående: ”Forskarna överdriver klimathotet”

– Klimatforskare har tagit fram olika alternativa scenarier för framtidens klimat. Andra forskare har tittat på vilka konsekvenser detta kan få för samhälle och naturmiljö. Konsekvenserna är betydande, i de flesta fall negativa, och effekterna blir större och allvarligare ju kraftigare uppvärmningen blir. IPCC:s rapport om 1,5 graders global uppvärmning jämfört med förindustriella förhållanden visar tydligt på att många av dessa konsekvenser märks redan idag, det vill säga vid cirka en grads global uppvärmning.

(Studier har visat att FN:s klimatpanel IPCC, som ofta beskylls för att vara alarmister, snarare tenderar att underskatta klimathotet och vara medvetet försiktiga i sina uttalanden. Till exempel har IPCC:s uppgifter om havsnivåhöjningen behövt revideras och temperaturökningen ligger redan nära IPCC:s värsta scenario, RCP 8,5.)

Påstående: ”Klimatmodellerna och mätningsmetoderna är opålitliga”

– Alla modeller och mätmetoder har sina svagheter. Sammantaget visar studier att klimatmodeller och klimatobservationer på ett bra sätt representerar det som händer med klimatet, vilket ökar vår tilltro till dem.

(Med globala modellexperiment koordinerar forskningsinstituten sina klimatmodeller. Ett exempel är CMIP, som används som underlag när FN:s klimatpanel tar fram sina sammanfattande analyser.)

Påstående: ”Klimatet har ändrats tidigare, det är normala svängningar.”

– Klimatet har ändrats tidigare men till skillnad från de tidigare ändringarna så är det nu människan som är den starkaste drivkraften bakom den snabba globala uppvärmningen. Dessutom är förändringarna historiskt sett mycket snabba och kraftiga vilket till exempel är tydligt om man jämför med rekonstruktioner av den globala medeltemperaturen för Holocen (de senaste 10 000 åren).

Påstående: ”Klimatförändringarna beror på förändringar i solen.”

– Den globala uppvärmningen sedan industrialismens början kan inte förklaras av förändringar i solinstrålning. Ändringen i solstrålningens intensitet över perioden från 1750 fram till i dag, bedöms vara högst 0,1 W/m2 (watt per kvadratmeter). Samtidigt har människans påverkan på klimatet framför allt genom ökade halter av växthusgaser lett till en motsvarande strålningsdrivning om ca 2,3 W/m2.

(Klimatforskningen räknar alltid in solcykelns påverkan, liksom alla andra i dag kända effekter.)

Påstående: ”Temperaturen har inte stigit sen 1998”

– Det är fel. 1998 var det då varmaste året under den observerade perioden från 1800-talets mitt, på grund av väderfenomenet El Niño. Efter det har 2005, 2007, 2010 och samtliga år efter 2014 varit varmare än 1998 (enligt bland annat Nasas siffror). Trenden i global medeltemperatur visar på en ökning med 0,2 grader per decennium.

Påstående: ”Det finns ingen koppling mellan orkaner och extremt väder och global uppvärmning”

– Vad som händer med frekvens och intensitet hos tropiska orkaner i ett varmare klimat är oklart. Möjligen blir det totalt sett färre tropiska orkaner men däremot finns tecken som pekar på att de mest intensiva ökar i intensitet. Eftersom ett varmare klimat medför mer vattenånga i luften ökar risken för kraftig nederbörd i samband med orkanerna.

Påstående: ”Isen på Antarktis växer”

– Baserat på satellitmätningar av variationer i jordens gravitationsfält konstaterades att Antarktis under åren 2002-2016 förlorade i genomsnitt 125 miljarder ton is per år. En ny satellit finns nu på plats för att följa isens framtida förändringar.

(Under åren 2012–2014 nådde isens utbredning på Antarktis visserligen rekordnivåer, men samtidigt visade studier från Nasaatt minskningen på Arktis varit långt större än ökningen på Antarktis. De senaste åren har Antarktis nivåer varit rekordlåga.)

Påstående: ”Den globala uppvärmningen påverkas inte av människan”

– Människans påverkan på klimatsystemet är mycket tydlig och ligger bakom den pågående globala uppvärmningen. Utsläppen av koldioxid är den enskilt viktigaste faktorn. I simuleringar av klimatets utveckling från mitten av 1800-talet fram till i dag, kan klimatmodeller i stor utsträckning reproducera den globala uppvärmningen förutsatt att hänsyn tas till ändringar i växthusgaser, markanvändning och halten av aerosolpartiklar i atmosfären. Utan ökningen av växthusgaser finns ingen naturlig mekanism som kan förklara den kraftiga uppvärmningen som observerats och i simuleringar med klimatmodeller utan ökade växthusgaskoncentrationer ökar inte heller den globala medeltemperaturen.

Påstående: ”En grad hit eller dit – konsekvenserna av klimatförändringarna är små och obetydliga”

– Konsekvenser av klimatförändringarna tas upp bland annat i IPCC:s rapport om 1,5 graders global uppvärmning. Konsekvenserna är stora redan vid en grads uppvärmning, där vi är i dag, och konsekvenserna blir större ju varmare det blir. På global skala syns redan i dag mer intensiva värmeböljor och mindre kalla extremer. Det hydrologiska kretsloppet har blivit mer intensivt med generellt mer nederbörd på redan nederbördsrika platser, och också mer utpräglat torra förhållanden i torra områden. Konsekvenser av dessa förändringar är till exempel kopplade till översvämningsproblematik och vattenbrist. För Sveriges del ser vi till exempel att klimatet blivit mycket varmare. Skillnaderna är störst under vintern med väsentligt högre temperaturer och en kortare snösäsong. Det har också blivit varmare under somrarna och vegetationsperioden har blivit längre med ett par veckor.

Påstående: ”Människan inte kan ”rädda” klimatet, därför är arbetet med att komma till rätta med problemen meningslösa”

– Olika scenarier för framtida klimat visar på stora möjligheter att påverka framtida klimat. Om utsläppen begränsas kraftigt får vi en mindre fortsatt global uppvärmning jämfört med om utsläppen fortsätter vara höga eller till och med öka, som i dag.

Påstående: ”Det har ingen betydelse att jag som individ minskar mina utsläpp, förändringar måste ske på systemnivå”

– Det är de samlade utsläppen som betyder något. Det betyder att alla bidrag är viktiga vilket alltså gör att man som individ kan påverka genom att minska sina egna utsläpp. Förändringar måste naturligtvis också ske på systemnivå.