Peter och Karin volonterar – så att du kan vandra Sörmlandsleden
Sekatör och röjsåg är deras främsta vapen. Pensionärerna Peter och Karin ser till att sträcka 13 på Sörmlandsleden går att vandra, år efter år. Svamp, bär och lite ved är deras betalning.
Solen lyser på en spegelblank sjö och det är knäpptyst i skogen. Precis vid strandkanten finns en eldstad och ett robust vindskydd i grovt virke.
– Titta här, någon har satt upp spikar på insidan av vindskyddet. Man kan ju göra illa sig. Kerstin, ge mig tången så tar jag bort dem, säger Peter Swärd.
Läs också: Allt om fästingbett
Etappansvariga på Sörmlandsleden
Peter Swärd och Kerstin Sixhöj bor på en gård ett par hundra meter från Sörmlandsleden samt i lägenhet i Södertälje. De är etappansvariga på Sörmlandsleden och håller efter den långa vandringsleden tillsammans med ytterligare nära 200 eldsjälar.
I dag är paret ute för att göra underhållsarbete.
Spikarna är snart utdragna, en murken skylt utbytt och gästboken har fått en ny pärm. Kerstin plockar upp skräp som ligger runt vindskyddet, och efter en kort kaffepaus vandrar vi vidare.
Drivs ideellt
Sörmlandsleden är med sina 100 mil en av Sveriges längsta låglandsleder. Den startar i Björkhagen i Stockholms södra förorter och slingrar sig fram genom Mälardalen och längs med Södertörns kust.
Leden drivs av en ideell förening och det är frivilliga krafter som håller den i skick. Peter och Kerstin har jobbat med Sörmlandsleden i 17 år och lägger en till två veckors arbetstid per år på underhåll, allra mest på våren.
– Det ska ständigt röjas sly, det växer ju hela tiden. Vi håller efter vindskydden och sen ska markeringarna målas med jämna mellanrum. Stolpar till skyltarna ska rätas upp och bytas ut, säger Peter Swärd.
Hjälps åt med tungt arbete
Han och Kerstin är ansvariga för en mil av etapp nummer 13 som går mellan sjöarna Klämmingen och Yngern norr om Gnesta. Etappen nås via anslutande vandringsleder från Gnesta (13 km) och Nykvarn (17 km). Bilparkering finns vid Södra Yngsviken, där etapp 12 och 13 möts.
De etappansvariga tillhör olika regioner där man kan gå ihop och hjälpa varandra när jobbet blir för stort och krävande för en person.
– När det är någon som behöver lägga 200 meter spång i en mosse långt ute i skogen, då kallar de ihop oss etappansvariga och så jobbar vi tillsammans en dag, säger Peter.
Läs också: Ugglor i Sverige – så känner du igen dem
Genom urskog
Etapp 13 är en vildmarkssträcka med mycket barrskog som går genom tre naturreservat och delvis genom urskog. I den här delen av Sörmland finns både lodjur och varg.
– Vi var ute och jobbade på vintern i snön och såg att lodjuret hade gått längs leden. När vi var klara och gick tillbaka såg vi precis färska spår, då hade lodjuret legat och tittat på oss. På nästa etapp var det några grabbar som var ute och mötte en varg öga mot öga på tio meters avstånd, säger Peter.
Vi har kommit till en av de tre källor som finns på etapp 13. Det sitter en blå skylt som markerar att här finns vatten, men det runda trälocket är i markhöjd och ändå svårt att se.
Skyddar källorna
Peter stegar fram över ett dike, tar fram en metallskopa och fyller den med klart och kallt källvatten.
Kallkällorna finns längs med hela Sörmlandsleden, men vattentillgången varierar beroende på årstid och hur vädret varit på lång sikt. De etappansvariga ska se till att vattnet är skyddat med brunnsrör och lock, och att det är väl skyltat från leden.
Det finns ingen statistik för hur många som vandrar Sörmlandsleden varje år. Gästböckerna som finns i början av varje etapp och i vindskydden är ett försök att få koll på besökarna, och i böckerna på etapp 13 går det att utläsa att ungefär en tredjedel av vandrarna kommer från andra länder för att uppleva svensk natur och allemansrätt.
Ringer och frågar om tältplatser
Det går att skriva meddelanden till de etappansvariga i gästböckerna, men många väljer istället att ringa.
– Folk ringer om dittan och dattan. De ringer och frågar om var de kan ta vatten, var de kan tälta, vilken väg de ska gå, säger Kerstin.
Innan vi åker hemåt går Peter en liten omväg förbi soptunnorna som finns där etapperna möts. Han lyfter ur en proppfull sopsäck och sätter dit en ny. Att ta hand om sopor och dasstunnor är kanske det minst glamourösa med att jobba med Sörmlandsleden. Men det finns många positiva sidor som väger upp.
– Vi får komma ut i skogen och när vi är ute hittar vi svamp och bär, eller så får vi kanske med oss en bit ved när vi rensat leden från träd som fallit. Det är en bra bonus, säger Peter.
Om Sörmlandsleden
- Den ideella föreningen Sörmlandsleden har drygt 5 000 medlemmar.
- Cirka 200 personer arbetar ideellt.
- Första etappen invigdes 1973, den senaste år 2017.
- Har 50 vindskydd för övernattning, matpaus och vila.
- Rundslingor på Sörmlandsleden finns bland annat i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm.
- Mer information och vandringsförslag finns på Sörmlandsleden.se
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.