Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Peter och Karin volonterar – så att du kan vandra Sörmlandsleden

Sekatör och röjsåg är deras främsta vapen. Pensionärerna Peter och Karin ser till att sträcka 13 på Sörmlandsleden går att vandra, år efter år. Svamp, bär och lite ved är deras betalning.

 Peter Swärd och Kerstin Sixhöj tittar ut över Djupsjön. ”Deras” del av Sörmlandsleden slingrar sig mellan mängder av småsjöar.
Peter Swärd och Kerstin Sixhöj tittar ut över Djupsjön. ”Deras” del av Sörmlandsleden slingrar sig mellan mängder av småsjöar. FOTO: Elin West

Solen lyser på en spegelblank sjö och det är knäpptyst i skogen. Precis vid strandkanten finns en eldstad och ett robust vindskydd i grovt virke.

– Titta här, någon har satt upp spikar på insidan av vindskyddet. Man kan ju göra illa sig. Kerstin, ge mig tången så tar jag bort dem, säger Peter Swärd.

Läs också: Allt om fästingbett

Etappansvariga på Sörmlandsleden

 Kallkällor finns längs med hela Sörmlandsleden, men vattentillgången kan variera.
Kallkällor finns längs med hela Sörmlandsleden, men vattentillgången kan variera. FOTO: Elin West

Peter Swärd och Kerstin Sixhöj bor på en gård ett par hundra meter från Sörmlandsleden samt i lägenhet i Södertälje. De är etappansvariga på Sörmlandsleden och håller efter den långa vandringsleden tillsammans med ytterligare nära 200 eldsjälar.

I dag är paret ute för att göra underhållsarbete.

Spikarna är snart utdragna, en murken skylt utbytt och gästboken har fått en ny pärm. Kerstin plockar upp skräp som ligger runt vindskyddet, och efter en kort kaffepaus vandrar vi vidare.

Drivs ideellt

 Kerstin Sixhöj njuter av det källvatten, som finns på några ställen. Annars gäller det att bära med sig vatten.
Kerstin Sixhöj njuter av det källvatten, som finns på några ställen. Annars gäller det att bära med sig vatten. FOTO: Elin West

Sörmlandsleden är med sina 100 mil en av Sveriges längsta låglandsleder. Den startar i Björkhagen i Stockholms södra förorter och slingrar sig fram genom Mälardalen och längs med Södertörns kust.

Leden drivs av en ideell förening och det är frivilliga krafter som håller den i skick. Peter och Kerstin har jobbat med Sörmlandsleden i 17 år och lägger en till två veckors arbetstid per år på underhåll, allra mest på våren.

– Det ska ständigt röjas sly, det växer ju hela tiden. Vi håller efter vindskydden och sen ska markeringarna målas med jämna mellanrum. Stolpar till skyltarna ska rätas upp och bytas ut, säger Peter Swärd.

Hjälps åt med tungt arbete

 Varje etappansvarig tar hand om ungefär en mil av leden. För Kerstin Sixhöj och Peter Swärd gäller det bland annat att hålla spänger i fin form.
Varje etappansvarig tar hand om ungefär en mil av leden. För Kerstin Sixhöj och Peter Swärd gäller det bland annat att hålla spänger i fin form. FOTO: Elin West

Han och Kerstin är ansvariga för en mil av etapp nummer 13 som går mellan sjöarna Klämmingen och Yngern norr om Gnesta. Etappen nås via anslutande vandringsleder från Gnesta (13 km) och Nykvarn (17 km). Bilparkering finns vid Södra Yngsviken, där etapp 12 och 13 möts.

De etappansvariga tillhör olika regioner där man kan gå ihop och hjälpa varandra när jobbet blir för stort och krävande för en person.

– När det är någon som behöver lägga 200 meter spång i en mosse långt ute i skogen, då kallar de ihop oss etappansvariga och så jobbar vi tillsammans en dag, säger Peter.

Läs också: Ugglor i Sverige – så känner du igen dem

Genom urskog

 Peter Swärd kommer ursprungligen från Dalarna och jobbade i skogen redan som barn.
Peter Swärd kommer ursprungligen från Dalarna och jobbade i skogen redan som barn. FOTO: Elin West

Etapp 13 är en vildmarkssträcka med mycket barrskog som går genom tre naturreservat och delvis genom urskog. I den här delen av Sörmland finns både lodjur och varg.

– Vi var ute och jobbade på vintern i snön och såg att lodjuret hade gått längs leden. När vi var klara och gick tillbaka såg vi precis färska spår, då hade lodjuret legat och tittat på oss. På nästa etapp var det några grabbar som var ute och mötte en varg öga mot öga på tio meters avstånd, säger Peter.

Vi har kommit till en av de tre källor som finns på etapp 13. Det sitter en blå skylt som markerar att här finns vatten, men det runda trälocket är i markhöjd och ändå svårt att se.

Skyddar källorna

 På hösten gör Peter Swärd och andra etappansvariga en inventering och beställer material. På våren pågår arbetet för att få leden i bra skick inför vandringssäsongen.
På hösten gör Peter Swärd och andra etappansvariga en inventering och beställer material. På våren pågår arbetet för att få leden i bra skick inför vandringssäsongen. FOTO: Elin West

Peter stegar fram över ett dike, tar fram en metallskopa och fyller den med klart och kallt källvatten.

Kallkällorna finns längs med hela Sörmlandsleden, men vattentillgången varierar beroende på årstid och hur vädret varit på lång sikt. De etappansvariga ska se till att vattnet är skyddat med brunnsrör och lock, och att det är väl skyltat från leden.

Det finns ingen statistik för hur många som vandrar Sörmlandsleden varje år. Gästböckerna som finns i början av varje etapp och i vindskydden är ett försök att få koll på besökarna, och i böckerna på etapp 13 går det att utläsa att ungefär en tredjedel av vandrarna kommer från andra länder för att uppleva svensk natur och allemansrätt.

Ringer och frågar om tältplatser

 Friskt vatten – men vattentillgången kan variera.
Friskt vatten – men vattentillgången kan variera. FOTO: Elin West

Det går att skriva meddelanden till de etappansvariga i gästböckerna, men många väljer istället att ringa.

– Folk ringer om dittan och dattan. De ringer och frågar om var de kan ta vatten, var de kan tälta, vilken väg de ska gå, säger Kerstin.

Innan vi åker hemåt går Peter en liten omväg förbi soptunnorna som finns där etapperna möts. Han lyfter ur en proppfull sopsäck och sätter dit en ny. Att ta hand om sopor och dasstunnor är kanske det minst glamourösa med att jobba med Sörmlandsleden. Men det finns många positiva sidor som väger upp.

– Vi får komma ut i skogen och när vi är ute hittar vi svamp och bär, eller så får vi kanske med oss en bit ved när vi rensat leden från träd som fallit. Det är en bra bonus, säger Peter.

 Att ta hand om sopor och dass är nödvändigt, fast inte så roligt. Men inte minst naturupplevelserna väger upp för detta.
Att ta hand om sopor och dass är nödvändigt, fast inte så roligt. Men inte minst naturupplevelserna väger upp för detta. FOTO: Elin West

Om Sörmlandsleden

  • Den ideella föreningen Sörmlandsleden har drygt 5 000 medlemmar.
  • Cirka 200 personer arbetar ideellt.
  • Första etappen invigdes 1973, den senaste år 2017.
  • Har 50 vindskydd för övernattning, matpaus och vila.
  • Rundslingor på Sörmlandsleden finns bland annat i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm.
  • Mer information och vandringsförslag finns på Sörmlandsleden.se
 Sörmlandsleden markeras med orange markeringar och vid behov även pilar med bokstaven ”S” på.
Sörmlandsleden markeras med orange markeringar och vid behov även pilar med bokstaven ”S” på. FOTO: Elin West

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen