I boken Hur tänker din katt? berättar forskaren och biologen Bo Söderström om de senaste årens mest intressanta upptäckter om katter. Boken bygger helt och hållet på fakta, och personliga åsikter har författaren valt att lämna utanför.

Här är tre vanliga problem – och lösningar – ur boken.

1. ”Katten också, vilket klös igen!

Katter klöser alltid. Huvudanledningen är att katten behöver vässa klorna och samtidigt välbehövligt sträcka ut kroppen och träna musklerna i tassarna. Klor i trim är viktigt för en katt eftersom den lever i en värld där den måste kunna ta ett jaktbyte eller undkomma en fiende.

Med klösning markerar katten också sitt hemområde. Förutom att det blir tydliga märken finns körtlar mellan trampdynorna som doftmarkerar och säger till andra katter att området är upptaget. En del katter klöser dessutom för att få bort det gamla ytterhöljet och ge plats för en nya framväxande klo, men oftast gnager katten bort höljet.

Katter som klöser på möblemang och annat kan vara ett problem. Krafsandet kan bero på att en yngre katt vill visa de äldre katterna i ett hushåll att de vill komma högre upp i hierarkin – eller så är katten helt enkelt uttråkad och vet att uppmärksamhet fås om den ger sig på något otillåtet med klorna.

Så här fixar du problemet:

• Köp en klösbräda att ha inomhus. Men ingen katt använder en klösbräda som är dåligt placerad eller i fel material.

• För att hitta rätt slags klösbröda kan du studera hur din katt klöser. Helst på lodräta ytor, som gardiner, tapeter eller ryggen på möbler? Eller på horisontella ytor, mattor och annat? Klöser de på tunnare eller kraftigare saker? Svaren kan ge bra vägledning.

• Flytta tillfälligt bort mattan eller möbeln där katten brukar klösa. Flytta sedan klösbrädan gradvis till ett annat bättre läge.

• Om katten ändå klöser på fel ställe – spraya stark parfym på platsen eller ställ upp ett torn med plastmuggar, då skräms katten när muggarna välter.

• Att skälla eller spruta en stråle med en vattenstråle fungerar inte. Katter struntar i bestraffningar. Däremot gillar de beröm när den har gjort rätt.

• Var uthållig. Det kan ta tid att vänja av en katt som börjat klösa på ett visst ställe. Den vill ju gärna återvända och förstärka doftspåren.

• Du kan givetvis även begränsa skadorna genom att regelbundet klippa klorna på din katt.

2. ”Hjälp, nu bet katten mig!

Händer det att din katt rullar sig på rygg och visar magen? Det är kattens optimala sätt att visa att den är helt bekväm med dig. Många katter vill samtidigt gärna bli klappade på magen, men kan också i sin nyckfullhet plötsligt tröttna och i värsta fall riva till. Men mest ilsk blir katten om du klappar den för länge nära svansroten. Då kan du få ett lätt bett eller en rivande tass. Forskning har visat att katter helst vill ha ryggslutet för sig själv, orsaken till detta är dock fortfarande oklar.

Katter kan också när som helst hoppa ur famnen för att hellre göra någonting annat. Anledningen kan vara att du inte har riktig koll på var katten helst vill få ömhetsbetygelser för att njuta och må bra.

Så här fixar du problemet:

• Vill du kommunicera på katters vis bör du koncentrera dig på huvudet. Helst vill de bli klappade i tinningen och från hakan upp mot kinden.

• I dessa två områden finns körtlar som frigör dofter som gör att du doftar hemtamt för katten. Katter älskar att föra över sina dofter till dig.

Tips!
Om du ska skaffa ytterligare en katt kan du dra nytta av att katten har speciella doftkörtlar. Gnid filt eller tyg i tinningen eller på hakan på den nya katten och ge filt- eller tygbiten till den katt som redan finns i hushållet, och tvärtom. Då har de via dofterna redan bekantat sig innan de möts på riktigt.

3. ”Hej misse, vad försöker du säga?”

En katt kan lära sig att förstå ett antal ord om man använder dem ofta och konsekvent, och med det särskilda tonfall som i regel används till familjens kelgris. I sin tur jamar katten tillbaka. Kattungar jamar men slutar snart för att i stället med sina egna kommunicera på annat sätt. Mjauandet är förbehållet oss människor för att vi ska reagera på dess behov och i repertoaren finns en mängd olika mjau som varierar i tonläge, längd och volym. Katten meddelar sig också med gny (”Jag är rädd!”) och fräs (”Låt mig vara!”).

Men förstår du verkligen vad din katt vill säga till dig med sitt jamande? Låter den glad eller är den arg? Vill den ha mat eller vill den gå ut?

Så här fixar du problemet:

• När katten jamar betyder det ungefär: ”Här är jag! Jag vill att du lyssnar på mig!”

• Genom att titta på hur katten använder sitt kroppsspråk i olika situationer kan du lära dig att tolka vad den vill.

• Din katt upprepar ofta mjau i serier för att du ska ge den uppmärksamhet och förstå budskapet bättre.