Kanske skulle du ha gissat på den majestätiska eken, men det är granen som är det träd i Sverige som försörjer flest andra arter.

I rapporten ”Värdväxters betydelse för andra organismer”, publicerad av Artdatabanken tidigare i år, kan man läsa att granen är särskilt viktig för mer än 500 arter av svampar, 85 lavar och närmare 300 skalbaggar.

Läs också: Får man plocka granris – vad säger lagen?

Byter vatten mot kolhydrater

Av svamparna är en stor andel mykorrhizasvampar som samarbetar med granen. Med hjälp av sina tunna hyfer tar svampen upp och förser granen med vatten och näringsämnen. I utbyte får den föda i form av energirika kolhydrater.

Andra svampar lever av granens ved, ibland på levande träd, ibland som nedbrytare på död ved. Bombmurkla, blodriska och gulröd trumpetsvamp är några av de svampar som har granen som favorit.

Långt skägg i grenarna

En stor grupp som är beroende av levande granar är lavarna. De kan vara allt ifrån pyttesmå knappnålslavar som växer på granens bark till långa skägglavar som draperar grenarna.

Vad är det då som gör just granen så viktig för andra varelser? Det enkla svaret är att den är så pålitlig, det vill säga vanlig och långlivad och att många andra arter därför kunnat anpassa sig till den.

Många granälskare är rödlistade

Med tanke på att granen är Sveriges vanligaste träd och blåbärsgranskog vår vanligaste naturtyp skulle man kunna tro att alla de varelser som är knutna till granen har sin framtid tryggad.

Men nej, av de 1 100 svenska arter som har gran som en viktig värdväxt är mer än var fjärde rödlistad. Och av de 370 arter som är helt beroende av gran är 114 rödlistade.

En orsak till detta är att de, ur naturvårdsvinkel, värdefullaste granarna är döda eller åtminstone rejält ålderstigna. Eftersom de flesta granar avverkas och forslas ut ur skogen i sin medelålder råder det brist på gamlingar och död ved i produktionsskogarna.

Läs också: Land shopping – smycken av kvistar

För lite gammal granskog

Det råder också underskott på den artrikaste typen av gammal granskog. Detta eftersom dessa skogar är särskilt produktiva, ofta lätta att avverka och därmed dyra att skydda.

På Fulufjället i Dalarna växer krypgranarna Old Tjikko och Old Rasmus, vilka visat sig vara närmare 9 500 gamla.

Denna ålder är i sig anmärkningsvärd och de aspirerar på att vara såväl världens äldsta granar som världens äldsta träd.

Miljövänligaste julgranen

Vilken sorts julgran man föredrar är en smaksak, men den ursprungliga, mest väldoftande och miljövänligaste julgranen är förstås vår inhemska gran.

De konkurrerande ädelgranarna barrar visserligen inte, men de saknar doft och är mer resurskrävande att odla.

Den miljövänligaste julgranen är en gran som ändå ska gallras bort. Känner du någon skogsägare kan du fråga om lov. Smågranar som står för tätt, i diken eller kraftledningsgator är oftast bra att ta.

Annars är det bästa valet en vanlig svensk och miljövänligt närodlad julgran.

Prenumerera på Land