Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 13 oktober 2016

Fiskmjöl? Är det mat för en värphöna?

Förhöjda halter dioxin och PCB har upptäckts i eko-ägg och fiskmjöl i fodret utpekas som en möjlig orsak. Men vad gör fiskmjölet i hönsmaten egentligen? Här får du svaren du behöver.

Bild 1/2 FOTO: Istock
Bild 2/2

1. Hönsen saknar ett protein

Höns är magiska. Kor har fyra magar men hönan bara en. Ändå kan höns förvandla enkelt foder till ägg med högvärdigt protein. Det innebär att de måste ha foder som verkligen innehåller allt de behöver.

En utmaning är den svavelhaltiga aminosyran metionin. Den behövs bland annat för att hönan ska kunna producera ägg, växa och utveckla fjäderdräkt.

I en litteraturstudie av rönen kring foder till eko-höns skriver Ragnar Tauson, SLU, att brist på metionin har kunnat kopplas till fjäderplockning. En höna med brist på ämnet kan plocka fjädrar från andra höns, troligtvis för att försöka åtgärda bristen.

2. Eko-ägg kräver eko-foder

Hen with seed on white background

Idag måste allt foder utom 5 procent vara ekologiskt om äggen ska kunna kallas eko-ägg. År 2018 ska allt vara ekologiskt.

Allt foder som extraheras kemiskt är förbjudet eftersom processerna använder organiska lösningsmedel, till exempel hexan. Det gäller också syntetiskt metionin som konventionella äggproducenter kan använda i fodret för att se till att hönsen får de proteiner de behöver.

Svenskt spannmål kan vara en bra metioninkälla men det är inte säkert eftersom mängden metionin både skiftar och sjunker.

Ironiskt nog har en bättre miljö ändrat läget. Enligt Jordbruksverket har mängden svavelhaltigt, surt regn minskat. Eftersom metionin är en svavelförening kan mindre mängder av ämnet bildas när halten svavel i marken går ner.

När det är svårt att hitta metionin i eko-fodret används i stället fiskmjöl. Fisken ska vara från hållbart fiske.

3. Moderna höns värper mer

En modern värphöna värper cirka 300 ägg per år. Den höga produktionen innebär att de är ännu känsligare för metioninbrist än gamla tiders höns som la färre ägg.

Arbete pågår med att hitta hönsraser som är mindre känsliga för brister i fodret, till exempel lantraser. Skillnaden blir då att hönorna lägger färre ägg per år, det kan göra de ekologiska äggen dyrare i framtiden.

4. Alternativen är på väg

Hoppet står bland annat till den trogna musslan. Musselpulver skulle kunna bli ett miljövänligt alternativ eftersom musslorna har hög halt metionin, de kan produceras i Sverige och har den goda egenskapen att de tar upp näring ur övergödda vatten. Forskning pågår.

Enligt Jordbruksverket pågår också forskning om att använda protein från insekter i fodret. Innan det blir verklighet krävs både lösningar som gör insektsprotein billigare och en lagändring som tillåter insekter i hönsmaten.

Läs också: Törs vi äta eko-ägg? Experten svarar

 

Spara

Spara

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen