Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 26 november 2015

"Fjällnära kor är de bästa hushållskor man kan ha"

Gården Björkäng utanför Strängnäs utgör sedan många år hem åt ett litet antal sällsynta och ovanligt sällskapliga idisslare. Rasen som kallas fjällnära boskap hade sannolikt varit utdöd i dag om det inte varit för Jan-Olof Mathiasson och ytterligare ett antal koälskare.

Bild 1/7 FOTO: Lotta Silfverbrand
Bild 2/7
Bild 3/7
Bild 4/7
Bild 5/7
Bild 6/7
Bild 7/7

Klockan är strax efter tio på förmiddagen när Jan-Olof Mathiasson öppnar dörren till den lilla 1500-talsladugården, byggd enligt gammal fäbodsmodell. Först ut i vinterluften är Blondie, ett sjuårigt Roslagsfår som enligt Jan-Olof tror att hon är en ko.
– Hon är uppfödd med flaska och har alltid fått komma och gå som hon vill. Hon spenderar en hel del av sin tid i ladugården, och korna behandlar henne som om hon vore en av dem, berättar Jan-Olof.

Land.se skrive rom den utortningshotade rasen fjällnära boskap.
Jan-Olof och hans fru Ann-Christine är självförsörjande på kött, mjölk och ägg. Utöver korna har de åtta får och ett tjugotal höns som bidrar till hushållet.

I sällskap med Blondie och ytterligare sju får från det intilliggande fårhuset skyndar sig tre kor och lika många kalvar över gårdsplanen. På vägen dit passar gårdens äldsta ko, svartprickiga Gullan, på att utforska Lands utsända genom att buffa, lukta och försiktigt smaka på byxor och skor.
– De är väldigt nyfikna och oerhört sociala. Gullan är känd för att hitta på sattyg, säger Jan-Olof och tillägger att Gullan fostrat tio kalvar under sin tid på Björkäng.

Land.se skrive rom den utrotningshotade rasen fjällnära boskap.

Årets lilling heter Tord Cox.
– Han kallas Tord efter grannen. Cox syftar på hans gråbruna färg. Den är lite udda för en fjällnära.

Land.se skriver om den utrotningshotade rasen fjällnära boskap.

Kossor har alltid legat Jan-Olof varmt om hjärtat, och då särskilt den här lilla rasen.
– De är snälla, personliga och lätthanterliga. De sparkas aldrig och är lätta att mjölka. Dessutom är de väldigt bra på att hålla hagmarken ren och fin. De kan tugga sly tjocka som manstummar. Och de tar sig fram bra i skogsterräng.

Jan-Olof började engagera sig i den fjällnära kons bevarande i början av 80-talet, då det bara fanns mellan 30 och 40 individer kvar i landet.
– De var vanliga fram till 1920-talet, men i den vevan bestämde Lantbruksstyrelsen att rasen skulle bort till förmån för den vanliga fjällkon, den vita med svarta öron, eftersom de ansåg att den var mer ekonomisk.

Land.se skriver om den utrotningshotade rasen fjällnära boskap.

Men Jan-Olof är av annan uppfattning. Hans åsikt är att det faktiskt lönar sig med fjällnära kor.
– De kan mjölka mellan 12 och 15 liter om dagen, alltså bra mycket mindre än dagens idealko, men eftersom de är så små äter de också mindre. Och de lever betydligt längre, vilket betyder att man inte behöver rekrytera nya så ofta. En fjällnära ko har en medellivslängd på 17 år, till skillnad mot sex år för en vanlig fjällko. Anledningen till det är att fjällnära kor är oförädlade, vilket gör dem friska och starka.

Jan-Olof är inte ensam om att vilja bevara den fjällnära kon. Ute i landet finns ett antal likasinnade, och gemensamt har de bidragit till att rasen i dag representeras av 153 vuxna individer och cirka 75 kalvar.

Av de 3-4 kalvar som kommer till världen på Björkäng varje år går samtliga, oavsett kön, till avel. Och enligt Jan-Olof är de attraktiva på marknaden.
– Jag har kö på mina kalvar. Antalet småbrukare som vill starta ekologiskt självhushåll växer hela tiden, och fjällnära kor är de bästa hushållskor man kan ha.

Land.se skriver om den utrotningshotade rasen fjällnära boskap.

För att lyckas öka antalet fjällnära boskap så pass mycket att rasens framtid blir säkrad, och för att kunna rädda ytterligare utrotningshotade boskapsraser, bildade Jan-Olof och hans sympatisörer Föreningen för äldre svensk boskap år 2008.

Föreningens avelsplan för fjällnära boskap, vilken beskriver hur genbanken ska fungera och hur avel och bevarandearbete ska bedrivas, godkändes av Jordbruksverket hösten 2011.
– Det innebär att fjällnära boskap kan bevaras som en oförädlad lantras, utan inkorsning av andra raser. Det betyder också att vi numera vet exakt hur många individer som finns, och var de finns.

Land.se skriver om den utortningshotade rasen fjällnära boskap.
På Björkäng går djuren ute året om. ”De mår bra av att gå ute, så 3-4 timmar om dagen är ett minimum”, säger Jan-Olof.

Med 153 individer i avel står den fjällnära kon alltså fortfarande på Lantrasforums rödlista för hotade lantraser. Men Jan-Olof ser positivt på framtiden.
– Det kanske är optimistiskt, men tack vare att fler och fler satsar på hushållskor tror jag att vi kommer att ha omkring 500 djur inom 4-5 år. Då kan man se rasen som säkrad.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen