Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 16 mars

Göktyta och rördrom – varför heter fåglarna så?

Säkert har du undrat över märkliga fågelnamn. En del har med fågelns läte att göra. Andra bygger på gamla missuppfattningar. Land reder ut 15 spännande namn.

KAMPANJ: Börja prenumerera – Erbjudande till dig som följer Land.se

Göktyta

 Göktyta
Göktyta FOTO: tt

Göktytan är den enda flyttfågeln bland hackspettarna. Den kommer tillbaka söderifrån något tidigare än göken, och göktytans speciella läte (en snabb gnällig ramsa ”tie-tie-tie-tie…”) ansågs förebåda gökens ankomst.

Gravand

 Gravand
Gravand FOTO: tt

Nej, fågeln häckar inte på kyrkogårdar. Men det möjligen något dramatiska namnet anses komma av artens vana att häcka i hålor i marken. Dessa hålor kan den gräva ut själv. Har också kallats ”gravgås”.

Läs också: 5 saker du kanske inte visste om talgoxen

Kornknarr

 Kornknarr
Kornknarr FOTO: tt

Håller sig gömd på odlade fält och ängar och avslöjas på lätet, ett knarrigt kraxande som upprepas länge under nätter och sena kvällar. Kallades förr bland annat även ängsknarr.

Kricka

 Kricka
Kricka FOTO: tt

En av ganska många fåglar vars namn är en direkt omskrivning av lätet (som t ex korp, gök och steglits). Hanens läte om våren beskrivs i en fågelbok som ”krrik”. Arten har även kallats krickand.

Nattskärra

 Nattskärra
Nattskärra FOTO: tt

Det egendomliga och ändlöst surrande nattliga lätet har gett fågeln många lokala namn runtom i landet: hörknarr, kvällknarr, nattblarra, nattskrävla, spinnrock, nattnorpa med mera.

Nötväcka

 Nötväcka
Nötväcka FOTO: tt

Med sin ganska kraftiga näbb kan fågeln hugga upp bland annat nötter, och ”väcka” kommer av ett dialektalt verb med meningen att hugga spånor. Namnet syftar alltså INTE på att fågeln skulle väcka nötter.

Vill läsa mer om natur & djur? Prenumerera på Land

Rördrom

 Rördrom
Rördrom FOTO: tt

Har även kallats träskoxe, myroxe, sjöuv och rördrum. ”Drom” eller ”drum” anses anspela på fågelns djupa och dova läte. Förr fanns dessutom tron att fågeln frambringade lätet genom att blåsa i ett vassrör.

Roskarl

 Roskarl
Roskarl FOTO: tt

Denna vadarfågel har brokig fjäderdräkt och namnet kommer troligen från ”rosig”, ett gammalt dialektalt ord för ”blommig, brokig”. Namnet för denna utpräglade kustfågel anknyter också till ”roskarl” i betydelsen roslagsbo.

Spillkråka

 Spillkråka
Spillkråka FOTO: tt

”Kråka” kommer av att vår största hackspett liknar kråkan i sin svarta fjäderdräkt. ”Spill” kommer från ”spjälka” och syftar på att spillkråkan hackar mycket effektivt i träd för att bygga bo och för att leta mat.

Steglits

 Steglits
Steglits FOTO: tt

Namnet är onomatopetiskt (ljudhärmande) och anspelar på locklätet, som i en fågelhandbok beskrivs ”tickelitt”. På danska och tyska har den liknande namn och ”stieglitz” lånades in i svenskan på 1500-talet.

Stenknäck

 Stenknäck
Stenknäck FOTO: tt

Se blott på den kraftiga näbben, så är namnet uppenbart. Knäcker lätt körsbärskärnor och andra hårda skal för att komma åt mat. Lär kunna utveckla upp till 50 kiloponds kraft med näbben.

Läs också: Artbestäm fåglar i 5 steg

Svarthätta

 Svarthätta
Svarthätta FOTO: tt

Fågeln borde heta något med ”-sångare”, som de nära släktingarna törnsångare och trädgårdssångare med flera. Men svarthättans tydligt avsatta svarta kalott har gett den detta för sångare annorlunda namn.

Talgoxe

 Talgoxe
Talgoxe FOTO: tt

En vedertagen namnförklaring är att den är glupsk som en oxe och mycket förtjust i talg. Flera av talgoxens släktingar heter något med ”-tita” eller ”-mes”, och några lokala namn på talgoxen är faktiskt ”talgtita” och ”talgmes”.

Tallbit

 Tallbit
Tallbit FOTO: tt

Häckar i nordliga barrskogar och har uppenbarligen förknippats med tall, men bygger oftast bo i gran. Det vetenskapliga släktnamnet är Pinicola, från latinets pinus (tall). Kallas även ”dumsnut” på grund av sin oräddhet.

Tordmule

 Tordmule
Tordmule

Fågeln kallades förr ”törd” på Gotland och ordet anses betyda ”träck”. Troligen syftades på smuts kring boplatsen bland stenar och klippor. ”Mule”, med okänd betydelse, finns i gamla namn från bland annat Blekinge och Ångermanland.

(Källor: SR P2-fågeln, fageln.se, Wikipedia, Nordiska riksmuseet, Fågelguiden (Bonnier Fakta 2009), Jordbruksverket.)

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Missa inte vår webbshop

Lär dig i din takt

Upptäck nya platser med

Läs artiklar i säsong

Till toppen