Allt om vildsvin – tio spännande fakta

Vildsvin är ett djur som ofta beskylls för att vara till besvär och många skulle önska att det fanns färre av dem.

På 1980-talet beslutade riksdagen att vildsvin ska tillhöra den svenska faunan. I dag finns det cirka 300 000 vildsvin i främst södra och mellersta Sverige.

Suggorna lever i grupper om fyra-fem vuxna djur varav en är ledarsugga. Fullvuxna galtar lever däremot ensamma. De kan väga upp till 225 kilo, bli 180 centimeter långa och 10 år gamla.

Vildsvin utrotades och kom tillbaka

Uppgifterna om exakt hur länge vildsvin har funnits i Sverige går i sär. Enligt Jägareförbundet fanns de här redan för 11 000 år sedan medan andra uppgifter gör gällande att de kom till landet för 8 000 år sedan. Klart är ändå att vildsvinen utrotades och kom tillbaka i det vilda genom rymning från hägn under 1970- och 1980-talen.

Läs också: Vildsvinsgryta från Toscana

Vildsvin förökar sig lätt

Suggor och galtar blir könsmogna innan ett års ålder och parar sig under det andra levnadsåret. Suggan är dräktig i cirka fyra månader och föder i snitt fem kultingar per kull.

Det är ovanligt men suggor kan få upp till tre kullar på två år. Suggor som förlorar sin kull blir dräktiga på nytt snabbare än de som diar.

Vildsvin får skjutas året om

Vildsvin får skjutas året om genom åteljakt, drevjakt eller skyddsjakt.

under jaktsäsongen 2017/2018 fälldes et över 100 000 vildsvin i Sverige, att jämföra med antal fällda älgar som låg på drygt 80 000 stycken, enligt Svensk jakt.

Vildsvin är allätare

Vildsvin är allätare och äter enligt Skansens informationssajt främst rötter, växter, ekollon, potatis, sniglar, daggmaskar och insektslarver.

Analyser av fällda vildsvins magar har visat att i områden där de matas utgör fodret majoriteten av innehållet i deras föda. Det stödjer teorin om att vildsvin äter mindre odlad föda när de får till exempel majs, ärtor eller säd utplacerat.

Samtidigt behöver vildsvinen sällan stödfodring för att överleva.

Vildsvin attackerar inte oprovocerat

Djuren skyr kontakt med människor och går aldrig till oprovocerad attack. Enligt Svensk jakt är det farligare att åka bil till vildsvinsskogen än att sedan kliva ur bilen och vistas i skogen.

Skadeskjutna vildsvin kan däremot gå på hundar och människor i en eftersökssituation. Så sent som i höstas rapporterade Aftonbladet om hur en man i 50-årsåldern anfallits av ett skadeskjutet vildsvin.

Brunstiga galtar smakar illa

Brunstiga galtar kan få ett fränt illasmakande kött. För att försäkra sig om att köttet är ätbart kan du tillaga en liten bit kött i en stekpanna eller i mikro, tipsar Svensk jakt.

Är köttet oätligt kommer det vid tillagningen att ge ifrån sig en lukt som guidar dig till rätt beslut.

Trikiner i vildsvinskött

Trikiner är små parasitära maskar som smittar via kött infekterat av trikinlarver. Larverna frigörs i vildsvinets mage där de på några dagar utvecklas till vuxna maskar på 1-4 millimeter, skriver Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Honmaskarna föder sedan dagligen upp till tusentals nya larver i magen på djuret varpå de letar sig ut i kroppens vävnader.

Vildsvinskött ska därför enligt lag genomgå en trikinkontroll innan det säljs vidare för konsumtion.

Läs också: Så väljer du jakthund – olika raser

Åteljakt av vildsvin

Åteljakt innebär att jägare lockar fram djuren med foder på en iordninggjord plats. Djuren lär sig var maten finns och besöker rutinmässigt åteln. Jägarna kan välja ut vilka djur som är skjutbara och fälla dem stillastående.

Metoden anses skonsammare än drevjakt med hundar där vildsvinen fälls i farten. Det finns även skyddsjakt som främst syftar till att skrämma bort vildsvin från skadekänsliga grödor.

Suggor med kultingar får inte skjutas

Ett hondjur med kultingar ska inte skjutas. Jägare uppmanas att titta på suggornas spenar. Är de dragna har hon med stor sannolikhet lämnat sina kultingar tillfälligt för att ge sig ut och leta mat.

Varje kulting diar från en specifik spene

Vildsvinssuggan har åtta aktiva spenar och varje kulting väljer ut sin specifika spene som den alltid diar från. De starkaste kultingarna tar vanligtvis den spene som ger mest mjölk.

Föräldralösa vildsvinskultingar kan få dia hos en av moderns släktingar, men bara om dennes egna kultingar är mätta.

Källa: Svensk Jakt, Skansen, Jägareförbundet