Redan sommaren 2018 hände det, Kebnekaises nordtopp var högre än sydtoppen.

Nu har forskarna konstaterat att det stämmer – Sverige har en ny högsta punkt.

– Precisionen vid en av mätningarna i fjol var inte tillräckligt hög, så resultatet är för osäkert. Men i år kan vi med två centimeters noggrannhet säga att sydtoppen tappat och att nordtoppen är 1,2 meter högre, säger Ninis Rosqvist, geografiprofessor som befinner sig på Tarfala forskningsstation, till SVT Nyheter den 5 september 2019.

Skrivit flera böcker

Pär Axelstjerna gav sig ut på sin första fjällvandring som 13-åring och har besökt Kebnekaise många gånger. Redan 2006 publicerades hans första bok om fjällmassivet och dess omgivningar. I år kom den andra, ”Kebnekaise – Nordtoppen och Sveriges tak” (Votum 2019).

– Jag tycker väldigt mycket om den högalpina terrängen däruppe. Det har också alltid fascinerat mig att Kebnekaise är Sveriges högsta berg. När jag skrev den första boken lärde jag dessutom känna trakten mer och även de människor som finns där, säger Pär.

Läs också: Länsstyrelsen larmar om glaciärer

Sju gånger på ett år

Det brukar bli en tur till Kebnekaise om året för Pär, men i fjol var han där i sju omgångar för att kunna skriva klart boken. I den lyfter han med hjälp av egentagna foton fram Kebnekaises storslagenhet: karga fjällsidor, gröna dalar, spegelblanka sjöar, forsande vattenfall och bländande glaciärer.

Men det finns något annat att berätta också. Kebnekaise, liksom bergsmiljöer världen över, håller på att förändras.

Ett tydligt tecken på det är den accelererande avsmältningen från glaciären på Kebnekaises sydtopp. Sommaren 2018 hade glaciären för första gången sjunkit ihop så mycket att sydtoppen var lägre än nordtoppen. Pär var själv på plats vid den historiska mätningen den sista juli 2018.

– Det är egentligen lite konstigt att man mäter på det sätt man gör, det vill säga att sydtoppens höjd omfattar även glaciärtäcket medan nordtoppen bara är fast berg. Om glaciären smälter blir ju sydtoppen lägst.

Varm sommar smälte toppen

En glaciärs tjocklek är aldrig konstant. Den kan både öka och minska beroende på temperatur och nederbörd. Sommaren 2018 var också väldigt varm, vilket bidrog till att glaciären på sydtoppen smälte extra mycket.

Men även om man tar med det i beräkningen är trenden tydlig. Med tiden blir glaciären allt mindre och kommer så småningom att försvinna.

– Även i år har det varit ovanligt varmt enligt Marit Sarri, föreståndare på Kebnekaise fjällstation. Hon säger att normalt slår björklöven ut efter skolavslutningen men i år hände det flera veckor tidigare. Det indikerar att ganska mycket av glaciären troligtvis smälter undan även i sommar.

Läs också: Vackra vandringsleder i Sverige – 16 tips

”Går snabbt nu”

Både Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i geografi och föreståndare för Tarfala forskningsstation i Kebnekaisemassivet, och Per Holmlund, professor i glaciologi, bekräftar enligt Pär att avsmältningssäsongen blivit allt längre.

– Jag vill inte spekulera för mycket i vad det beror på, men det går väldigt snabbt nu. Dilemmat är att veta vad som är orsakat av oss människor och vad som är naturliga svängningar. Experter på detta menar att det är en kombination. Det är också fakta att koldioxid och andra växthusgaser påverkar, så våra utsläpp måste ner.

Krympande glaciärer

Pär har regelbundet besökt Kebnekaise under nästan 20 år och själv noterat flera förändringar i landskapet. Framförallt handlar det om glaciärer som krympt, den på Sydtoppen är ”bara” en i mängden.

Den stora Isfallsglaciären på fjällets östra sida är ett av de mer dramatiska exemplen. Glaciären har gradvis minskat under decennier, men förra året var det plötsligt ett stort glaciärblock som lossnade helt.

– Jag hade gått där bara fem-sex veckor tidigare utan att se något särskilt, men nu hade en gigantisk bit på tiotusentals ton släppt. När jag såg det tänkte jag att ”oj då, det här kommer kanske gå ännu snabbare än jag trott”.

Stort intresse

Att sydtoppsglaciären får så mycket uppmärksamhet beror förstås på att den ligger på Sveriges högsta topp. Vid den årliga mätningen, som brukar göras i augusti, är medieintresset stort. Alla vill vara först med att rapportera om resultatet.

De andra stora glaciärerna i området är det få som bryr sig om, trots att flera av dem dragit sig tillbaka hundratals meter.

– Det är mer påtagligt med en topp som också har ett starkt symbolvärde. Men via den kanske det går att kanalisera ut information om de andra glaciärerna också.

Läs också: Här är Sveriges 15 världsarv

Värre utomlands

Att våra svenska glaciärer smälter är förstås sorgligt, men det är inget som utgör något större hot mot samhället. På andra platser i världen, där avsmältningen pågår i snabbare takt och större omfattning, är läget mycket värre.

Om glaciärerna försvinner i till exempel Himalaya kommer det att få katastrofala konsekvenser för vattenförsörjningen i de länder som i dag är beroende av smältvatten från bergen. Mätningar bekräftar också att glaciärerna där minskar i både yta och tjocklek.

Vilja att skydda naturen

Pär tror att det är avgörande att människor får komma ut i naturen och uppleva den på riktigt. Det är först då en känslomässig insikt om dess värde får fäste inom oss. Utan den känslan föds kanske heller aldrig en djupare vilja att skydda naturen.

– På senare år har det börjat komma mer och mer folk till Kebnekaise. En viss turism är bra, för har man varit där och upplevt det får man en känsla för vad det är man ska vara rädd om. Men det är en balansgång naturligtvis.

Högsäsongen är kort och sträcker sig bara över ungefär sex sommarveckor. Då kan det bli trångt på fjällstationen och fjällederna.

Läs också: Fler besökare vid Kebnekaise – bajamaja kan flygas in

Föredrar vintersäsongen

Personligen föredrar Pär därför vintersäsongen och han hoppas att fler ska få upp ögonen för Kebnekaise vintertid. Det skulle vara bra både för naturen och fjällstationen om besökstrycket jämnades ut lite mer.

– Jag gillar när snön lägger sig över landskapet och gör alla former mjukare och mer böljande. Det kan förstås bli kallt på ett annat sätt än på sommaren och man får använda skidor och stighudar för att ta sig fram. I övrigt är det inte så stor skillnad.

Nordtoppen svårare

De flesta som kommer till Kebnekaise fjällstation siktar på att bestiga sydtoppen. Men när nordtoppen tar över som ”Sveriges tak” kommer en större andel besökare vilja ta sig dit. Eftersom den bestigningen är svårare och farligare finns det en risk att olyckorna ökar.

– Men samtidigt är det också en möjlighet för till exempel STF (Svenska turistföreningen som driver Kebnekaise fjällstation, red anm).

– Nu kan de kanske hitta ett upplägg där det ingår en större bit med fjällvett om man vill gå med deras grupper. Kursverksamheten behöver utvecklas. I dag är nog många lite för dåligt förberedda när de ger sig ut.

Vänta på bra väder

Pär trycker också på vikten av att ha gott om tid. Är det dåligt väder den dag man tänkt toppbestiga ska man kunna vänta till nästa. Det finns många andra vackra platser att besöka där vädret inte är lika viktigt.

– I Kebnekaise finns massor av andra saker att se och uppleva, till exempel Tarfala, Silverfallet och Skárttaklacken. Det är klart att det har sin tjusning att ha bestigit en topp, men det ska vara en upplevelse och inte bara något man bara ”bockar av”.

Läs också: Nådde Kebnekaise på mopedLäs också: Här hittar du boken ”Kebnekaise – Nordtoppen och Sveriges tak”