Tanken med klimatkompensation är att den som orsakar utsläpp kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans. Det kan vara att du som privatperson betalar en extra peng för din flygresa eller att ett företag har en konstant klimatkompensation för utsläppen de orsakar.

Klimatkompensera flyget

Kompensationen kan ske genom att man köper utsläppsrätter, så att de inte kan användas av någon annan, eller genom investeringar i trädplantering och utbyggnad av förnyelsebar energi, såsom vindkraft och solceller.

Klimatkompensation raderar inte utsläpp

Klimatkompensation har kritiserats för att ta fokus från ansträngningarna att minska utsläppen och bli ett sätt att ”köpa sig fri” från nödvändiga teknik- och beteendeförändringar. Enligt Naturskyddsföreningen bör klimatkompensation ses som ett komplement till egna utsläppsminskningar, för att betala de utsläpp som inte kan minskas omgående.

– Det viktigaste att komma ihåg är att det inte gör utsläppen ogjorda. Det bästa är att från början undvika sådant som orsakar utsläpp. Välj bort flygresan! Låt dig inte luras av att klimatkompensationen ersätter den individuella utsläppsminskningen, säger Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen.

Läs också: Så minskar du ditt klimatavtryck – enkla tips att börja med redan idag

Skilj på svart och grönt kol

Naturskyddsföreningen har den senaste tiden fått många frågor om just klimatkompensation och dess effekter. Det finns fortfarande en osäkerhet huruvida klimatnyttan är reell eller inte.

När klimatkompensation utförs genom trädplantering är målet att låta träden fånga upp koldioxid. Men det såkallade ”gröna kolet” ingår i ett kortare biologiskt kretslopp till skillnad från ”svart kol” som släpps ut vid förbränning av fossila energikällor som olja och kol. Svart kol har legat i jordens inre i miljontals år och när detta förbränns sker en helt ny och varaktig påspädning av koldioxidhalten som kan bli kvar i atmosfären i över tusen år. Det går således inte att kompensera utsläpp av svart kol med upptag av grönt kol.

Koldioxidupptag i skog och mark behöver öka, men kolsänkorna i vegetation och världshav behövs för de utsläpp som redan är gjorda.

Förståelse för klimatavtryck

Klimatkompensation kan bidra till en positiv beteendeförändring, då det hjälper konsumenter att reflektera över sitt eget koldioxidavtryck och ge förståelse i hur stort avtryck till exempel en flygresa ger.

– Det positiva är att klimatkompensationen kan skapa medvetenhet, att man förstår att det finns en dold kostnad som biljetten inte täcker, säger Johanna Sandahl.

Om man ändå bestämmer sig för att flyga tycker Johanna Sandahl att det finns en stor poäng med att klimatkompensera.

– Det är så mycket vi behöver göra för att klara klimatutmaningen. Alla insatser behövs för att minska på utsläppen. Men inte minst är det ett politiskt ansvar. Om flyget inte var subventionerat hade det varit en helt annan prisbild, vilket hade påverkat vårt flygande. Det är viktigt att inte allt ansvar för klimatförändringarna hamnar på individnivå, säger Sandahl.

Läs också: FN:s klimatpanel: Ändrade matvanor ett måste för klimatet

Positiva sidoeffekter

Investeringar i trädplantering och förnyelsebar energiteknik i fattigare delar av världen kan också ge positiva sidoeffekter, som renare inomhusluft och dricksvatten, högre grad av självförsörjning, mer skyddad natur, gynnande av det lokala näringslivet och ökad tillgång till förnybar energi för låginkomsttagare.

När du klimatkompenserar – tänk på det här!

Välj ett projekt som är certifierat och kan garantera klimatnytta, till exempel CDM-projekt (kontrollerade av FN) eller Gold Standard-certifierade projekt.

Ställ dig frågorna…

• Har du själv gjort vad du kan för att minska dina utsläpp? Klimatkompensation får inte betraktas som ett enkelt alternativ till eget aktivt klimatarbete.

• Är kompensationen verifierad och certifierad av en oberoende tredje part?

• Är det säkert att kompensationen håller vad den lovar? Leder den till de utsläppsminskningar som uppges?

• Får du ett bevis som verifierar kompensationen?

• Är utsläppsminskningen långsiktig? Om åtgärden till exempel är trädplantering, vilka garantier finns för att skogen får stå kvar och inte snart huggs ner igen?

• Finns det risk att kompensationen leder till andra negativa sidoeffekter, till exempel att människor tvingas lämna sin mark för att ge plats för trädplanteringar?

• Hur stor del av pengarna går till själva klimatkompensationsprojektet, och hur mycket försvinner till mellanhänder?

Källa: Naturskyddsföreningen