Vi på ATL ser gärna att du uppdaterar din webbläsare till en nyare version för att ATL.nu ska fungera på bästa sätt. Klickar du här kommer du till en hemsida som listar nyare webbläsare.
Vill du göra mer av dina fårs ull? Gunilla Larsholt, Hallagården i Lekhyttan, skriver själv hur hon gör för att ta hand om fåret Agnes ull.
Gunilla Larsholt kan ull. På Hallagården har hon får, alpacka, angoragetter och angorakaniner. FOTO: Kristina Bäckström
Det kommer rapporter om att det slängs massor av fårull och att vi importerar istället. Om du har får men inte tar reda på ullen ska du inte ha dåligt samvete. Fåren klipps för att de ska må bra, sedan gör du vad du vill med ullen.
Jag har 20 får, hälften Jämtlandsfår och hälften Klövsjöfår, två olika typer av ull. Klövsjöfåren behöver klippas 2 gånger per år. Jag har också 11 angoragetter, vilka också behöver klippas 2 gånger per år och 37 angorakaniner, som ska klippas 4 gånger per år. Jag klipper för hand med en vanlig sax och sorterar ullen på en gång.
Det hembyggda klippbordet gör jobbet bekvämt. FOTO: Gunilla Larsholt
Agnes, en Klövsjötacka skall få vara fotomodell. Hon är född 24 juni 2014 och har inte fått lamm. Eftersom jag har mina får och övriga djur för ullens skull behöver jag inte ta lamm. Dessutom går all energi till ullen istället för till lammet. Agnes ull har en fin beige-grå färg.
När jag klipper använder jag ett klippbord som fåret får gå upp på. Jag har också plockat fram 2 kassar, en vanlig tygsax och klövsax. Klippbordet höjer jag för att slippa stå med böjd rygg.
Godis hos frisören. Agnes får lite hö att äta. FOTO: Gunilla Larsholt
Agnes får hö i en påse att mumsa på medan jag klipper. Ofta står hon och sover medan jag klipper, vaknar till och tar någon tugga innan hon somnar igen.
2. Rensa bort skräp
Fullt med skräp i nackullen. Gunilla väljer att klippa bort i stället för att rensa. FOTO: Gunilla Larsholt
Jag plockar bort eventuellt skräp ur ullen först, till exempel hösilage. Här är det där emot inte läge att rensa. Agnes har stått vid en väggfast höhäck. Här är det lika bra att klippa bort och slänga. Jag slänger också ull med timotej i. Timotejens frön är svåra att bli av med.
3. Börja med ryggullen
Påbörjad klippning. FOTO: Gunilla Larsholt
Nu börjar klippningen och jag är noga med att bara klippa en gång i varje del. Om saxen får nafsa bildas så kallade dubbelklipp, tussar av kort ull som ställer till det när ullen ska spinnas.
Dubbelklipp, den lilla tussen till höger, tar mycket tid att rensa bort och uppstår när man klipper två gånger på samma ställe. FOTO: Gunilla Larsholt
Jag börjar med ullen på ryggen. Ullen mitt uppe på ryggraden kan ibland kännas sträv och sorteras direkt ner i kassen för 2:a klassens ull. Resten av ryggullen och ned på sidorna är 1:a klass.
Här klipps den längsta, lenaste och finaste ullen. Den blir 1:a klassens ull. FOTO: Gunilla Larsholt
Den mjukaste och längsta ullen klipps först och läggs i kassen för 1:a klassens ull. Det jag upplever som 1:a klass eller spinnull är förutom längden en känsla i fingrarna som är svår att klä i ord men som uppstått under alla år som jag spunnit.
5. Avsluta och släng
Så här hårt smutsad ull går rakt ner i soppåsen. FOTO: Gunilla Larsholt
Det som är kvar kommer jag kalla för 2:a klass och det skall jag tova. Riktigt smutsig ull eller ull som tovat ihop sig slängs på en gång.
6. Sedan blir det vila
Här finns det ull kvar. Gunilla visar med pekfingret hur många centimeter ull hon lämnat på Agnes rygg. FOTO: Gunilla Larsholt
Nu får Agnes som går på lösdrift gå ut till de andra tackorna, vilket går bra trots att det är kallt eftersom jag inte klipper mina djur så nära skinnet. Jag lämnar ett par centimeter och därför fryser de inte.
