I det här fallet är det inte meteorologernas fel. Det är inte bristfälliga metoder eller brist på kunskap om vädret som är största problemet.

Den stora svårigheten ligger i att vädret beter på ett kaotiskt sätt, så att osäkerheten i prognosen ökar ju mindre område och längre fram i tiden man söker sig.

Läs också: Snöbrist kan drabba hela Sverige

Fjärilseffekten slår till

Den så kallade fjärilseffekten, myntad av meteorologen Edward Lorenz, innebär att små händelser, som en insekts vingslag kan utveckla sig till stora händelser, som en orkan.

Nu är det inte riktigt så enkelt, heller. Istället tror man att det handlar om extremt många små händelser som tillsammans orsakar orkanen. Med samma svårutsägbarhet.

Osäkerheten har lett till att SMHI har valt att inte göra några långtidsprognoser som riktar sig till allmänheten.

– I Europa är det särskilt svårt att få tillförlitliga säsongsprognoser, bland annat för att det är en så kaotisk utveckling, säger Heiner Körnich, enhetschef på SMHI, till Forskning.se.

Läs också: Ny vädertjänst från LRF Media och SMHI

Tryckväxlingar ger problem

I Europa är det framför allt den så kallade nordatlantiska oscillationen, NAO, som avgör hur vintervädret blir, berättar han.

Den kan beskrivas som växlingar i lufttryck mellan Island och Azorerna som sker på ett nästintill slumpartat sätt. Det gör förutsägbarheten blir låg och att längre väderprognoser får låg träffsäkerhet.

SVT testade i början av november ett nytt grepp för långtidsprognoser, som sträcker sig över de tio dagar som hittills varit den maximala tiden.

Till Forskning.se förklarar Nitzan Cohen, meteorolog på SVT, sin långtidsprognos med att det finns ett intresse och att tittarna samtidigt behöver få förklarat hur han tänker och var osäkerheterna ligger.

– Det är viktigt att förklara varför jag har gjort på ett visst sätt, annars kan man ju slänga ur sig vilken prognos som helst, säger han till Forskning.se.

Läs också: Så spår Bondepraktikan julväder med novembers hjälp

Superprognos i november

Hans ”superprognos” som gjordes den 3 november fick uppmärksamhet. Men SVT betonar själva att metoden inte är testad, även om den bygger på vetenskapliga rapporter. Prognosen utgår från att storskaliga väderfenomen tillsammans påverkar vädret på ett visst sätt. Det resulterade i en prognos om mildare väder i norr och kallare väder i söder.

Även om väderprognoserna, tack vare bättre modeller, fler observationer och bättre koordination av observationer, och mer datakraft, är bättre än för tio år sedan, så är det framför allt de korta prognoserna som har blivit mer exakta.

– För att förutsäga vädret en vecka framåt måste vi veta ganska precis hur vädret ser ut idag, säger Erland Källén, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, i ett uttalande institutionens hemsida.

Läs också: Sant eller falskt – vi kollar våra vanligaste vintermyter!

Vill kunna förutspå väderkatastrofer

Ambitionen är att inom tio år kunna förutsäga kraftiga stormar och orkanen två veckor innan de slår till och storskaliga väderomslag, som isvindar eller värmeböljor, en månad innan.

– Säsongsprognoser för Europa är dock fortfarande ett mycket avlägset mål, säger Erland Källén på hemsidan.

Han betonar att långtidsprognoser kan vara nyttiga för exempelvis myndigheter eller försäkringsbranschen.

– De är ännu inte särskilt användbara för en bredare allmänhet, säger han på institutionens hemsida.

Läs också: Vanligt köldfenomen – så motverkar du vita fingrar