Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 19 september 2023

Marie förbjöd sin pappa att hugga ner skogen

Marie Karlsson utanför Kalix vill inte kalavverka. Hon har sett för mycket gammal skog bli kalhyggen. Hon ser andra värden i sin skog, både för plånboken och för själen.

 Skogen som Marie Karlsson växte upp med finns ännu kvar. Hennes pappa avstod från att kalhugga.
Skogen som Marie Karlsson växte upp med finns ännu kvar. Hennes pappa avstod från att kalhugga. FOTO: joakim nordlund

När Marie Karlsson var bara femton år gammal spände hon ögonen i sin far och förbjöd honom att hugga träden. Och så fick det bli.

I dag, cirka 25 år senare, har familjen tillämpat ett hyggesfritt skogsbruk på de 105 hektar stora skifte som ligger en bit utanför byn Påläng i Kalix kommun i Norrbotten. Någon kalavverkning har det aldrig blivit tal om trots rekommendationer om detta från skogsbranschen.

Gammal tall

– Vi har plockhuggit när vi behöver. På det här sättet får marken fortsätta att vara en skog, säger 41-åriga Marie Karlsson och stannar upp vid några små tallplantor.

Där har träden själva stått för reproduktionen. Hon lägger sedan handen mot en tall som säkerligen är hundra år gammal.

Läs även: Lyckan i att se en uggla i skogen

 Marie Karlssons inställning till skogsbruk går knappast att missa.
Marie Karlssons inställning till skogsbruk går knappast att missa. FOTO: joakim nordlund

Marie Karlsson utövar också ett ”skogligt mångbruk” där hon samlar och säljer bär, svamp och slöjdmaterial.

– Och allt det hämtar jag ju här, säger hon och ser sig omkring.

Gjort korgen själv

Till jul plockar hon olika ris och gör kransar av som hon sedan säljer. Hon visar upp sin svampkorg.

– Den här korgen har jag gjort av sälg. Sälg är ju annars mer som ett skogens ogräs som man röjer undan vart tredje år. Vi måste bli bättre på att tillvara på vad skogen har att ge, säger hon.

 Marie Karlsson älskar att plocka svamp och håller flera svampkurser varje år.
Marie Karlsson älskar att plocka svamp och håller flera svampkurser varje år. FOTO: joakim nordlund

Hon poängterar att skogen även gör mycket nytta för klimatet:

– Det är bättre att den får stå och suga upp koldioxid.

Hade de skrivit fel?

Härom året ville Skogsstyrelsen ha in uppgifter om hur mycket som brukas och på vilka sätt som det görs.

– När vi då skrev att vi brukar hela den produktiva skogsarean hyggesfritt fick min pappa ett mejl där de undrade om vi råkade ha skrivit fel i enkäten, säger hon med skratt i rösten.

Läs även: Tjäna pengar på skyddad natur

 Tallar är inte ”färdigväxta” vid 80 års ålder, enligt Marie Karlsson som här klappar en betydligt äldre tall.
Tallar är inte ”färdigväxta” vid 80 års ålder, enligt Marie Karlsson som här klappar en betydligt äldre tall. FOTO: joakim nordlund

Hon berättar att hennes far tidigare var skeptisk till tanken att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk men han har ändrat ståndpunkt.

– Man får ju också mycket mindre utgifter. Gör man ett kalhygge måste man sedan markbereda, plantera, röja och gallra. Vi kan i stället ta ut skog kontinuerligt när vi vill och behöver. Då får vi inte alla utgifter som följer vid kalavverkning, säger hon.

I skogen sedan hon var liten

Marie har varit med sin pappa i skogen från tidig ålder.

– Jag har varit med och tagit ved och kapat, kluvit och staplat. Jag har fått följa med i skogen i stort sett alltid och det har gett mig väldigt mycket, säger hon.

 Korgen som svamparna hamnar i är gjord av sälgvidjor.
Korgen som svamparna hamnar i är gjord av sälgvidjor. FOTO: joakim nordlund

Hon har också läst in sig mer på de olika hyggesfria metoderna och tilltalas av att fortsätta på den här vägen.

– Jag ska gallra ut något område där det är mycket löv och ta bort där det växer in gran. Sedan blir det väl att ta ut lite timmer om man vill såga för eget bruk. Jag har inte några planer på att göra någon större avverkning, säger hon.

Stadig inkomst

Inkomsten har varit mellan 50 000 och 80 000 kronor årligen på skogligt mångbruk och då utan att behöva avverka någonting.

– Skulle jag göra kalhygge av det här skulle vi som jag ser det inte göra någon större vinst över tid. Vi gör större vinst av att låta skogen stå.

Läs även: Gör te av mjölkört

 SKOGSVÄRDE. Svamp, bär och slöjdmaterial är något som ingår i ”skogligt mångbruk”.
SKOGSVÄRDE. Svamp, bär och slöjdmaterial är något som ingår i ”skogligt mångbruk”.

Hon arbetar även med att inventera skog på uppdrag åt andra. Då undersöker och kartlägger hon vilka naturvärden som finns i just den specifika skogen.

Marie håller också kurser åt flera olika studieförbund samt åt Naturskyddsföreningen. Det är kurser om ätliga växter, svamp och om olika slöjdtekniker som till exempel att binda korgar av sälgvidjor.

Ger ”välmående”

Mycket går alltså ut på att andra ska få upp ögonen för vilka värden som finns i skogen.

– Ekonomiskt värde men också värdet av det välmående som träden, växterna och hela naturen bidrar med när vi får vistas i riktiga skogar, säger hon.

Hon är med i en förening som heter Skogens mångbruk, där hon berättar om hur de arbetar med sitt skogsskifte.

– När jag växte upp under 80-talet fanns det mycket skog kvar men jag har sett att det nu finns allt mindre äldre skog och att kalhyggen bara breder ut sig. Det borde gå att göra på ett annat sätt.

Tryck från skogsnäringen

– Det har varit ett väldigt starkt tryck från skogsnäringen ända sedan 50-talet att man ska bruka skogen med kalhyggesbruk, eller trakthyggesbruk som man säger. Att det är det enda effektiva och rationella. Men det handlar mycket mer om att få fram billig råvara till sågverk och massaverk än att det är bra för skogsägarna.

– Vi har till exempel inga specialsortiment att tala om i Sverige. Det finns inte någon kunskap. Man sorterar inte ut det som är av högre kvalitet utan allt säljs till i princip samma pris. Här säljs allt i bulk. Man kan inte gå till en brädgård och fråga efter första klassens sågat virke.

Vilka budskap får ni som skogsägare när det gäller rekommendationer på till exempel avverkning?

– Det budskap man får från till exempel Norra Skog om man är medlem där är att när en tall är åttio år så har den växt färdigt (skratt). Men de växer på höjden till dess de är 200 år och sedan växer de på grovleken ända tills de dör.

”Finland mycket bättre”

Många kallar björken för norra landsändens ädelträ. Lika fullt sågas det väldigt lite björk i Sverige.

– Sågar man det får man helt andra priser. Där är ju Finland mycket bättre. Där värdesätts det mesta som skogen har att ge på ett helt annat sätt, säger hon.

Vandring i riktig skog ger henne också en inre frid.

– Det spelar inte någon roll hur stressad jag är. När jag har varit här i en halv timme så är jag lugn. Och så är det nog för väldigt många. Bland annat därför är det viktigt att vi också sparar gammal skog i mycket större utsträckning. Skogen är vårt livsrum, säger hon.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen