Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 10 september

Museibonden Pia på Lillskogens djurpark

KARLSTAD

Många människor saknar en naturlig koppling till lantbruk och landsbygden idag. Pia Karlsson är en av landets museibönder och hon jobbar med att sprida kunskap om mat och lantbruk.

 Museibonden Pia Karlsson med två av Lillskogens gotlandsruss.
Museibonden Pia Karlsson med två av Lillskogens gotlandsruss. FOTO: Kristina Hans n

Pia Karlsson står i hagen med två gotlandsruss när ett barn frågar vad hästar äter. Förutom skötsel av djuren går jobbet som museibonde till stor del ut på att sprida kunskap. Djurskötaren Jimmy Fredriksson håller med.

– Informationsdelen blir viktigare och viktigare ju mer urbaniserade vi blir och fler tappar kontakten med livsmedelsproduktion och hur det är att ta hand om djur.

Han upplever att besökarna får mer respekt för lantbruk och djuren när de hör hur mycket en ko mjölkar per dag eller hur många kultingar en sugga kan få.

 Under den dagliga utfodringsrundan ges besökarna tillfälle att ställa frågor.
Under den dagliga utfodringsrundan ges besökarna tillfälle att ställa frågor. FOTO: Kristina Hans n

Modern skötsel av historiska raser

Djurparken Lillskogen ligger i Karlstad stadspark och är inriktad på gamla lantraser. Av totalt elva lantraser utgör de genbank för åtta. De har i stort sett samma raser som fanns i parken på 1950-talet. Men att hålla historiskt genetiskt värdefulla djur handlar inte om att sköta dem på gammalt vis, säger Pia Karlsson. Fodret är ett exempel.

– Det är snart år 2020 och mycket har förändrats. Dels odlas andra grödor numera och de odlas på ett annat sätt, dels är det inte säkert att dåtida utfodring var den bästa ur ett djurskyddsperspektiv, säger hon.

Och vad är egentligen förr i tiden?

– Ofta tänker man sig kanske att det är 1800-tal och Emil i Lönneberga. Men för mig kan förr i tiden även vara 1950–1970-tal. Landsbygden såg annorlunda ut då, där ett mindre lantbruk kunde försörja en hel familj med mat och där en gård hade några djur av olika sort.

 En linderödssugga med några av sina kultingar.
En linderödssugga med några av sina kultingar. FOTO: Kristina Hans n

Hon anser att det är viktigt att ha historien klar för sig för att bättre förstå varför det ser ut som det gör idag. Därför försöker de prata om olikheter mellan tidsperioder med besökarna.

Läs också: Djuren hjälper demenssjuka på unik släktgård

Delvis andra utmaningar

Pia Karlsson har jobbat med djur och inom lantbruk i hela sitt yrkesliv. Efter lantbruksskolan arbetade hon på gård och utbildade sig senare till djursjukskötare. Hon har även arbetat som gymnasielärare på naturbruksgymnasium i många år. På sin egen gård bedriver hon bland annat lammuppfödning och vallodling tillsammans med sin man.

 Göingeget är en av totalt elva lantraser som finns i Lillskogen.
Göingeget är en av totalt elva lantraser som finns i Lillskogen. FOTO: Kristina Hans n

Extra koll

Att vara museibonde skiljer sig enligt Pia Karlsson från ett typiskt lantbruk på flera sätt. Eftersom djuren hålls på begränsad yta gäller det att ha extra koll på parasiter genom att hålla rent i hagarna och ta regelbundna träckprover på får och get. En annan skillnad är att fodret inte odlas på plats utan köps in från en gård belägen ett par mil bort. Dessutom behöver särskild hänsyn till smittskydd tas.

– Vi får tänka på både djuren och besökarna. Idisslare testas för ehec och salmonella, och fåglar för salmonella. Besökarna uppmanas att inte mata djuren och tvätta händerna före och efter kontakt med dem.

 Innan Jimmy Fredriksson började som djurskötare i Lillskogen jobbade han med mjölkkor och på grisgård.
Innan Jimmy Fredriksson började som djurskötare i Lillskogen jobbade han med mjölkkor och på grisgård. FOTO: Kristina Hans n

Olika sätt att tänka

Som museibonde möter man dessutom väldigt många människor. Därför är det viktigt att ha en vilja att kommunicera med andra och förstå olika sätt att tänka, enligt Pia Karlsson.

– Det finns en tendens hos många att förmänskliga djuren, att det som är bra för mig som människa även är bra för djuren. Här försöker vi lyfta fram ett djurperspektiv i stället.

Museibonde

En museibonde sköter djur och odling på friluftsmuseum och kulturreservat. Ofta visas ett historiskt lantbruk eller landskap upp.

Det finns runt 30 friluftsmuseum i Sverige och 44 kulturreservat, men alla har inte en museibonde och endast ett fåtal är heltidsanställda.

Skansen i Stockholm och Kulturen i Lund är de första friluftsmuseerna i Sverige. De öppnade 1891 respektive 1892.

Första museibonden anställdes av Kulturens Östarp 1924. Det var en jordbruksarrendator som skötte lantrasdjuren, men bedrev vanligt jordbruk vid sidan av för att försörja sig.

Källa: Friluftsmuseerna.org, Gustav Olsson

Lillskogens djurpark

Ägare: Lillskogen ingår i Mariebergsskogen AB, som är Karlstads stadspark och ägs av kommunen.

Storlek: Hela Mariebergsskogen omfattar 78 hektar med skog, betesmarker och park. Lillskogen är ca 2 hektar och dess köksträdgård (växthus och frilandsodling) ca 0.5 hektar.

Besökare: 450 000 per år. Öppet året runt.

Djur: Totalt runt 170 individer av 11 raser, bl.a. rödkullekor, linderödssvin, värmlandsfår och göingeget. De ungar som inte sparas säljs som livdjur.

Anställda: En museibonde, två ordinarie djurskötare och åtta timanställda.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen